Svar till ”Tryggare Sverige” i DI:

Artikeln om Tryggare Sverige i tidningen Dagens Industri

Tryggare Sverige har i en artikel i Dagens Industri den 30 maj lyckats glömma bort de BID:s som finns i Sverige och inte minst Malmö. Läs vad verksamhetsledaren för Fastighetsägare BID Sofielund skriver i ett inlägg till Tryggare Sverige:

– Försök inte osynliggöra de framgångsrika BID-processerna!

Tryggare Sverige med Magnus Lindgren i spetsen har nyligen i en artikel i Dagens Industri lyckats med bedriften att osynliggöra alla de viktiga BID processer (Business Improvement District) som pågår runt om i landet och då pratar vi om cirka ett 20-tal. Och inte minst de sju BID:s i Malmö, Göteborg och Stockholm som dessutom Magnus Lindgren och kollegor inom Tryggare Sverige har lyssnat på och är fullt medvetna om (Fastighetsägare BID Sofielund, Fastighetsägare Gamlestaden, Fastighetsägare Järva, Skärholmens Fastighetsägare, Rågsveds Fastighetsägare, Hässelby-Vällingby Fastighetsägare och Fastighetsägare Centrala Hisingen).

I artikeln efterlyser Lindgren att Sverige har mycket att lära av New York och brottsförebyggande arbete och deras BID-modell. Även Sergels Torg pekas ut som ett exempel och som Tryggare Sverige har i uppdrag att förändra.

Lindgren lyfter också i artikeln Platssamverkan och ett Nationellt kunskapscentrum som lösning för de som vill starta BID:s i Sverige.

Det är trist att Magnus Lindgren och Tryggare Sverige mörkar allt det arbete som pågår runt om i landet. Det är även vilseledande när Platssamverkan och Kunskapscentrum beskrivs som det enda saliggörande.

I ovan nämnda sju BID-processer i våra tre stora städer (det finns som sagt även ett stort antal till) har det arbetats med BID sedan 2001. Gamlestaden är det exempel som varat längst och där utvecklingen från ett mycket problematiskt område gått till en stadsdel som är full av liv, grönska, nybyggnation, stor minskning av kriminalitet och ett tryggt område.

I Stockholm ser vi samma utveckling i BID områdena, inte minst i Järva där modellen 2007 var grunden för ett unikt samarbete mellan bostadsrättsföreningar, allmännyttan och fastighetsägare i Hjulsta, Tensta Rinkeby, Kista, Akalla och Husby. Nu ser vi en positiv utveckling med minskad brottslighet på grund av medlemmars systematiska åtgärder.

I Sofielund skapades BID-processen 2014 och har gett stora framgångar med städpatrull, fokus på att trygghetscertifiera fastigheter, skapa seriös fastighetsförvaltning och skapa trivsel för boende. Så pass stora framgångar att idag pratar man om att ett av delområdet S Sofielund kan knoppas av från listan över särskilt utsatta områden.

I alla tre städerna är BID-processen ett partnerskap med fastighetsägare, näringsliv, myndigheter, forskning, staden och civilsamhället. Det mediala intresset är stort och studiebesöken många från i stort sett hela världen.

Magnus Lindgren och Tryggare Sverige vet det. Studenter inom Tryggare Sverige som utbildas till brottsförebyggare har varit i Sofielund och lyssnat på BID-processen här. Och nyligen hade vi gemensamma seminarier på BID-konferens i Göteborg med Magnus Lindgren.

Platssamverkan är ett begrepp som ursprungligen kommer från Fredrik Reinfeldt och det uppdrag han fick från Försäkringsbranschen och som kallas Trygghetskommisionen. Här döptes BID om till AMP (Affärs- och medborgarplatsmodellen) och den har nu blivit Platssamverkan i Stockholm. Förundrande är att det i Trygghetskommissionens rapport i en mycket kort mening nämns Gamlestaden i Göteborg. Trots en timmes möte med Reinfeldt om Sofielund, beskrivning av modellerna i alla tre städerna med mera så nämndes inte detta med en rad.

Dessutom har Fastighetsägarna sammanställt en stor del av BID-processer i Sverige, en rapport som kom ut för att par år sedan. Denna och mängder av andra rapporter finns på respektives hemsidor.

Det är också bekymmersamt att Tryggare Sverige lanserar begreppet Platssamverkan (för detta AMP) när det runtom i landet arbetas med just det som Tryggare Sverige efterlyser: ”att politiker i Sverige måste ta till sig BID”.

Vi vet väldigt lite om resultaten kring Sergels Torg (analyser, evidens) men vi vet väldigt mycket om vad som händer i Sverige och bland olika BID:s. Vi arbetar nämligen ute på fältet och ser till att det blir verkstad. Dessutom är vi noga med att beskriva och presentera de olika partnerskapen och den forskning som bedrivs när vi är ute på seminarier, utbildningar med mera. Inom våra BID pågår också ett stort arbete för att skapa ett europeiskt BID-nätverk

Från Justitiedepartementets sida pratas det om BID och vi diskuterar hur en eventuell lagstiftning kan genomföras. Men det gör vi tillsammans och med andra aktörers som kan bidra i samtalen.

Därför vore det bra om Tryggare Sverige inte skapar mer förvirring kring begreppet BID. Det vore också hederligt av Tryggare Sverige och Trygghetskommisionen att beskriva verkligheten som den är.

Vad är det som gör att Tryggare Sverige medvetet mörkar arbetet runt om i landet? Sanningen är väl att Tryggare Sverige visserligen ikläder sig skepnaden av ”tankesmedja”, men är ute efter uppdrag precis om alla andra vanliga konsulter.

Hjalmar Falck, verksamhetsledare Fastighetsägare BID Sofielund

Nu kommer BID-modellen till Möllan också

Möllevångstorget i Malmö.

– Ett arbete enligt BID-modellen har goda möjligheter att förbättra situationen på Möllan, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd för teknik och service. Foto: Wikimedia Commons enligt CC BY-SA 3.0.

Tekniska nämnden i Malmö stad har beslutat att införa den framgångsrika BID-modellen även på Möllevången. Modellen innebär att näringsidkare, fastighetsägare, föreningar och andra lokala aktörer tillsammans arbetar för ökad trygghet och tillit i det gemensamma närområdet. Nämnden har avsatt 500 000 kronor för arbetet under 2019.

I Sofielund har Fastighetsägare BID Sofielund arbetat för ökad social hållbarhet och trygghet enligt BID-modellen ända sedan 2014. Inspirationen kom från den amerikanska samverkansmodellen Business Improvement District, som är ett verktyg för stadsutveckling. I Malmö står BID i stället för Boende, Integration och Dialog.

Läs mer i Malmö stads pressmeddelande här.

Medlemsporträtt: Gustaf Grapengiesser, fastighetsägare på Seved

Vaktmästaren fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmail

Fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmaili i trädgården på Rasmusgatan 28.

– Ett hus är som ett bibliotek, det finns en berättelse bakom varje dörr

– När jag ringer stadsbyggnadskontoret brukar jag säga att jag ringer från en av Malmös mest kända adresser.

Det säger Gustaf Grapengiesser, BID-medlem och nybliven ägare till fastigheten Rasmusgatan 28 på Seved i Malmö. Adressen har rönt uppmärksamhet i medierna, som skrivit om områdets tidigare problem med social utsatthet och kriminalitet.

– Men det finns en annan berättelse också, säger han. För det finns en väldigt stark gemensam känsla i området. Sedan jag köpte huset i fjol har det varit helt lugnt här. Helt lugnt.

En ovanlig fastighetsägare

Gustaf Grapengiesser är inte den typiske fastighetsägaren. Han har en bakgrund i IT-världen där han varit med om att bygga Barnebys, som han beskriver som världens ledande nättjänst för att hitta design, konst och antikviteter.

Och nu vill han äga och utveckla fastigheter.

– Det är väldigt mycket som är bra här i Sofielund och i mitt hus, säger han, och det är det jag bygger på. Självklart har jag en social ambition, men den grundläggande utgångspunkten är att det ska bli en bra affär, annars går det inte. Men man kanske inte måste ha så bråttom.

– Äger man en sådan här fastighet så lär man också känna samhället. Man ska inte vara naiv, men om man inte fattar att det här är Sverige, om man tror att det här är ett undantag, då har man inte fattat någonting.

Ringde på hos alla i huset

Det första Grapengiesser gjorde som ny fastighetsägare var att gå runt och ringa på hos alla i huset. Med sig hade han en bekant som talar arabiska.

– Det gav mig en omedelbar kontakt med alla hyresgästerna, oavsett vad de pratar för språk. Och det är det kanske inte så många andra hyresvärdar som har gjort, varken här på Seved eller någon annanstans. Men ett hus är som ett bibliotek; det finns en berättelse bakom varje dörr.

– Vi försöker hitta allianser hela tiden. Det är bara tolv hyresgäster i huset, så det är kanske inte så svårt. Men det har gjort stor skillnad. Samtidigt så bygger det på att jag och min vaktmästare är närvarande hela tiden och försöker lära känna människorna här.

Vaktmästaren heter Mohammad Esmaili. Han är uppvuxen som flykting i Iran och egentligen gymnasiestuderande i Sverige. Trots hårda krav på lyckade resultat i skolan har han kunnat kombinera studierna med ett deltidsjobb som vaktmästare. Tillsammans har de nu målat om trappuppgångarna och fasaden, städat upp gården, källaren och trappuppgångarna.

– Jag tror att de som bor här märker att Mohammad och jag verkligen jobbar med huset, att vi bryr oss, har ögonen på det och försöker åtgärda både stort och smått så fort det är möjligt. Snart ska vi börja byta lägenhetsdörrarna, så att alla får säkerhetsdörrar och sedan är det dags att ta sig an lägenheterna. Standarden varierar oerhört mellan dem, men jag måste ordna alla de gemsamma sakerna först.

Små medel – och ambassadörer bland hyresgästerna

– Det här sättet att arbeta och sköta huset är ett försök att bevisa min egen idé om att man faktiskt kan lyckas även om man jobbar med små medel. Men när man gör det på lite låg nivå som jag, och finansierar det med pengarna från hyrorna, så går det lite långsamt.

– Men det går framåt, säger han och understryker att han vill åstadkomma en uthållig förvaltning av huset. Jag vill ju gärna vara med på resan när Sofielund utvecklas. Däremot är viktigt att framhålla att det inte är gentrifiering jag hoppas på – om den inte består i att folk får jobb, förstås. Då är jag för den!

– Vi har några ambassadörer här också, tillägger han. Vi stöder oss mot dem och bland annat har de fått ta över ansvaret för källaren. Vill man ner dit i dag får man gå till någon av dem och låna nyckel. Det har gjort att vi inte alls har några problem i källaren längre. Hittills fungerar det prickfritt.

En annorlunda lösning, på många sätt.

Här finns hemsidan för Kvarteren Framåt AB och Rasmusgatan 28.

”Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas”

Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas. Fastighetsägare Sofielund har därför förslag på åtgärder till tekniska nämndens politiker.

I dag symboliserar Norra Grängesbergsgatan ”det svarta Malmö”, en gata där man kan handla utan kvitto, verksamheter med stora miljörisker, avsaknad av bygglov och där människor tillåts sova och övernatta. Det är den gata och område där staden med myndigheter och verksamheter idag bedriver en noga kartläggning inom ramen för ”Trygga Malmö”. Här har även skett ett antal grova våldsbrott, inte minst under hösten 2018 med sprängning vid en lokal.

Trafikmässigt finns det ett flertal problem och detta påverkar också tryggheten på gatan likväl som att seriösa verksamheter drar sig för att etablera sig på gatan. ”Trygga Malmö” har arbetat intensivt i området under de gångna åren och det finns ett flertal seriösa fastighetsägare i området som genomför åtgärder till det bättre, men staden och då särskilt fastighets- och gatukontoret behöver genomföra fler trygghetsskapande åtgärder för att öka tryggheten, höja gatans anseende och därmed även stadens anseende.

Även för Kopparbergsgatan behövs insatser. Även denna gata präglas av en mycket tuff trafiksituation där bilister inte visar hänsyn. Stråket används av bilister som test på hur fort man kan köra, risk för att det lockar till sig street-race samt tyvärr chaufförer inom transportbranschen som använder gatustråket som paus ställe och skapar nedskräpning samt gör toalettbesök längs buskagen.

Läs mer här.

Frukostseminarium med fokus på trygghet och säkerhet i handeln

Måndag den 8 maj håller Svensk Handel frukostseminarium med fokus på trygghet och säkerhet i handeln. På plats för att presentera Säkerhetsveckan och Svensk Handels arbete med trygghet och säkerhet finns Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer samt säkerhetsexpert Nina Jelver.

Frukostseminariet äger rum hos Svensk Handel på Navigationsgatan 1A i Malmö. Det börjar med frukost 08.00–08.30 och seminariet pågår 08.30–09.30. Anmälan gör man per telefon eller e-post till Madeleine Andersson, 010-47 18 608 eller madeleine.Andersson@svenskhandel.se?

Syftet med Säkerhetsveckan är att sätta fokus på handelns utsatthet för brott och trygghetsstörningar och att presentera de förslag till lösningar som Svensk Handel har framarbetat.