”Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas”

Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas. Fastighetsägare Sofielund har därför förslag på åtgärder till tekniska nämndens politiker.

I dag symboliserar Norra Grängesbergsgatan ”det svarta Malmö”, en gata där man kan handla utan kvitto, verksamheter med stora miljörisker, avsaknad av bygglov och där människor tillåts sova och övernatta. Det är den gata och område där staden med myndigheter och verksamheter idag bedriver en noga kartläggning inom ramen för ”Trygga Malmö”. Här har även skett ett antal grova våldsbrott, inte minst under hösten 2018 med sprängning vid en lokal.

Trafikmässigt finns det ett flertal problem och detta påverkar också tryggheten på gatan likväl som att seriösa verksamheter drar sig för att etablera sig på gatan. ”Trygga Malmö” har arbetat intensivt i området under de gångna åren och det finns ett flertal seriösa fastighetsägare i området som genomför åtgärder till det bättre, men staden och då särskilt fastighets- och gatukontoret behöver genomföra fler trygghetsskapande åtgärder för att öka tryggheten, höja gatans anseende och därmed även stadens anseende.

Även för Kopparbergsgatan behövs insatser. Även denna gata präglas av en mycket tuff trafiksituation där bilister inte visar hänsyn. Stråket används av bilister som test på hur fort man kan köra, risk för att det lockar till sig street-race samt tyvärr chaufförer inom transportbranschen som använder gatustråket som paus ställe och skapar nedskräpning samt gör toalettbesök längs buskagen.

Läs mer här.

Frukostseminarium med fokus på trygghet och säkerhet i handeln

Måndag den 8 maj håller Svensk Handel frukostseminarium med fokus på trygghet och säkerhet i handeln. På plats för att presentera Säkerhetsveckan och Svensk Handels arbete med trygghet och säkerhet finns Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer samt säkerhetsexpert Nina Jelver.

Frukostseminariet äger rum hos Svensk Handel på Navigationsgatan 1A i Malmö. Det börjar med frukost 08.00–08.30 och seminariet pågår 08.30–09.30. Anmälan gör man per telefon eller e-post till Madeleine Andersson, 010-47 18 608 eller madeleine.Andersson@svenskhandel.se?

Syftet med Säkerhetsveckan är att sätta fokus på handelns utsatthet för brott och trygghetsstörningar och att presentera de förslag till lösningar som Svensk Handel har framarbetat.

Fastighetsbolag storsatsar i Sofielund

Daniel Evertsson, Sofia Hedén och Pia Ellingsworth.

I samband med Fastighetsägare Sofielunds årsmöte bjöds både medlemmar och allmänhet in till ett samtal om framtidens Sofielund. Det blev en stor uppslutning med en både engagerad och intresserad publik.

Utveckling på gång av Kv Fredriksborg

Först ut bland tre presentatörer var Daniel Evertsson från Svenska Hus som äger och förvaltar Kv Fredriksborg. Man har nyligen påbörjat arbetet med att här utveckla ett konst- och kulturkluster.

– År 1896 var första byggnaden på plats i kvarteret som blev en viktig textilindustri för Malmö, berättade Daniel Evertsson.

Verksamheten växte och hade sin storhetstid på 40-talet för att sedan tyna bort och läggas ner 1955. Sedan dess har byggnaderna innehållit många brokiga aktiviteter. Svenska Hus ser en stor potential att utveckla Kv Fredriksborg till ett centrum för kultur, gärna med fokus på textil för att knyta an till historien.

Redan i dag är Bragegatan ett etablerat begrepp inom konst och kultur så att ta steget fullt ut känns som ett klokt val. Visionerna är många där allt kretsar kring kreativitet och skapande.

– Vad sägs om Öresundsregionens “Arts and crafts village”? avslutar Daniel Evertsson

Två fastighetsförvärv med stora utmaningar

Fastighetsbolaget Nyfosa har nyligen gjort två större förvärv i Sofielund; Kv Sämjan och Kv Bryggeriet.

– Det är två fantastiskt spännande fastigheter som vi förvärvat. Samtidigt är de väldigt komplexa, så vi behöver tid för att veta hur vi ska gå vidare, berättade Pia Ellingsworth, regionschef Skåne.

Eftersom fastigheterna innehåller mycket föreningsliv är det viktigt med ett tätt samarbete mellan Nyfosa och Malmö stad. Föreningarna är i många fall bidragsberoende, varför det är viktigt att få till en vettig finansiering av hyresnivån vilket i slutändan påverkar hur kvarteren ska utvecklas.

För Kv Bryggeriet finns en detaljplan som togs fram för över tio år sedan. Nyfosa vill troligen uppdatera den för att kunna sätta sin egen prägel på kvarteret.

Dialoger för bättre stadsplanering

Sist ut var Sofia Hedén, ny ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Malmö stad. Ett omfattade arbete görs med att utveckla Amiralsstaden, vilket också påverkar grannen Sofielund. Det har varit en process som sträckt sig över flera år.

– Det vi gör är att ha mycket dialoger med boende och företag i området vi ska förbättra. Det är viktigt för ett bra slutresultat, och där vet jag att stadsbyggnadskontoret är väldigt duktiga, menade Sofia Hedén.

Man håller på att se över flera stråk i Malmö, där Annelundsgatan är ett. Utmaningarna ligger bland annat i hur bostäder och arbetsplatser kan samsas om utrymmet.

Samtalet avslutades med en frågestund varefter årsmötet tog vid.

Läs mer om Svenska Hus och Nyfosa.

Text och bild: Stefan Berntsson

Kamerabevakning ger nytt ljus över Seved

Polis och forskare

Andy Roberts, chef för lokalpolisområde Norr, Anna-Karin Ivert, kriminolog, och Karl Kronkvist, doktorand vid den kriminologiska institutionen vid Malmö universitet. Tillsammans presenterade de underlaget för rapporten om kamerabevakning i ett särskilt utsatt område.

Kamerabevakningen dygnet runt i Seved har ökat tryggheten bland boende och företag och minskat olika sorters brott och skadegörelse. Det visar en färsk rapport från Malmö universitet.

– Det är positivt, men för att den åtgärden ska vara långsiktigt framgångsrik krävs det resurser som inte tas från annat polisiärt arbete.

Det säger Karl Kronkvist, som är doktorand vid kriminologiska institutionen och en av författarna till rapporten.

Nyligen placerades en femte bevakningskamera ut i Seved. Området var först i landet med dygnetruntbevakning i ett bostadsområde och effekterna är tydliga.

Många insatser som samverkar

– När det gäller frågan om ökad trygghet och trivsel ser vi att både kameror och andra insatser i området har stor betydelse, säger Jan Svärd, ordförande i Fastighetsägare Sofielund.

Han pekar bland annat på ökad polisnärvaro, klottersanering, städpatruller, kulturaffischering, ökad belysning och minskad biltrafik.

Fastighetsägare Sofielund startade 2014 som ett samarbete mellan fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byalag, föreningar samt stora och små företag. Syftet är att att öka tryggheten i området. Övriga samarbetspartners är bland annat Malmö kommun, polisen och Länsförsäkringar.

BID är en förkortning av Business Improvement District, en stadsdelsstärkande process som genomförts bland annat i New York.

Forskarna har intervjuat boende och företagare i området

– För vår rapport har vi intervjuat boende och företagare i södra och norra Sofielund. De flesta säger att de känner sig tryggare i dag än för några år sedan, säger kriminologen Anna-Karin Ivert. Statistik från polisen visar att antalet våldsbrott har minskat, antalet egendomsbrott är oförändrat och antalet anmälda narkotikabrott har ökat. Det är lättare att identifiera och lagföra de misstänkta med hjälp av bilder från en bevakningskamera. Knarkhandeln har försvunnit från gator och öppna platser som Sevedsplan och i stället flyttat in i garage eller källare – eller till andra kvarter.

Andy Roberts, numera chef för lokalpolisområde Norr, har varit med i BID-processen från början, men då som patrullerande polis.

– Vi ser tydliga förändringar, säger han. De kriminella nätverken har minskat och vi ser ingen återväxt i kriminalitet. Vår arbetsmiljö har också blivit bättre tack vare de fem kamerorna som också kan styras från våra bilar. Vi behöver inte utsätta oss för onödiga risker eftersom vi har en tydligare bild av vad som pågår innan vi gör ett tillslag. En filmsekvens från en bevakningskamera kan också tjänstgöra som vittne i en förundersökning och kan ersätta den som inte kan eller vill vittna.

– Boendeparkeringsplatser håller målvaktsbilar borta och unga knarkköpare från andra kommuner som ”lånat pappas bil” får parkeringsböter när de felparkerat. Vi håller på att återskapa tryggheten, men vi måste ha uthållighet.

Fler områden

– Det är viktigt att poängtera den enighet som råder mellan parterna i BID-processen. De positiva förändringarna som skett i Sofielund gör att vi vill kopiera delar av processen i andra utsatta områden i Malmö, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för teknik och service. Att förändringarna kunnat ske i Sofielund beror inte bara på en enda åtgärd utan allt som parterna i Fastighetsägare Sofielund har bidragit med under årens lopp.

– I dag räknas södra Sofielund som en av 23 utsatta områden i landet, säger Hjalmar Falck som är utvecklingssamordnare i Fastighetsägare Sofielund. Med stöd av den positiva utvecklingen som skett och effekterna av kamerabevakningen räknar vi med att kunna strykas från listan om ett år.

Hjalmar Falck, utvecklingssamordnare i Fastighetsägare BID Sofielund visar var den femte bevakningskameran har satts upp på Rasmusgatan. Andreas Schönström (S), kommunalråd, och Jan Svärd, ordförande i Fastighetsägare BID Sofielund, gläder sig åt den positiva utvecklingen i Sofielund.

Läs mer här

Här kan ni se kriminologernas presentation vid pressträffen som var i veckan samt en sammanfattning av den nya rapporten.

Flera medier deltog i det pressmöte som arrangerades om Sofielund. Här kan du se vad Radio Malmöhus rapporterade. Här kan du läsa om vad Malmö stad skriver om utvecklingen i Sofielund. Vidare har även Lokaltidningen skrivit en artikel. Övriga artiklar finns i Sydsvenskan och Skånska Dagbladet som premiumartiklar.

Text och foto: Marie Bosund

Ett nedslag i verkligheten – bakom rubrikerna

kriminologer från Malmö universitet

Ett 20-tal blivande kriminologer från Malmö universitet besökte Sofielund för att se hur den trygghetsfokuserade BID-processen fungerar.

Ett 20-tal blivande kriminologer från Malmö universitet kom på studiebesök till Sofielund. De fick se hur BID-processen har påverkat de boende, fastighetsägarna och företagen i området sedan det startade för drygt fyra år sedan.

– I dag är södra Sofielund en av 23 utsatta områden i landet. Med stöd av den positiva utvecklingen med ökad trivsel, färre anmälda våldsbrott, minskad skadegörelse och effekterna av kamerabevakningen räknar vi med att kunna strykas från listan om ett år.

Det säger Hjalmar Falck, utvecklingssamordnare i Fastighetsägare Sofielund.

BID, Business Improvement District, är ett samarbete mellan fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byalag, föreningar, stora och små företag i stadsdelen och alla är medlemmar i Fastighetsägare BID Sofielund. Övriga samarbetspartners är bland annat Malmö kommun, polisen och Länsförsäkringar.

Tre års forskning

Under tre år har Fastighetsägare Sofielund samarbetat med forskare från kriminologiska institutionen på Malmö universitet och med BRÅ, Brottsförebyggande rådet. I den senaste etappen har man undersökt effekterna av kamerabevakning i ett särskilt utsatt område. Seved var först i Sverige med dygnet runt-bevakning med kameror i ett bostadsområde.

De flesta av studenterna, som läser fjärde terminen i kriminologi, var i Sofielund för första gången och de kände bara till området efter vad de sett och hört i medierna om kriminalitet, skadegörelse och otrygghet.

Simon Bäck

Simon Bäck uppskattade nerslaget i verkligheten, långt från teorierna i kriminologikursen på universitetet.

– Ett välkommet besök

– Vi har ingen praktik i vår treåriga utbildning så det här besöket var mycket välkommet, säger Simon Bäck. Jag har sökt sommarjobb inom kriminalvården för att få ännu mera kunskap. Jag har pluggat till socionom och lärare tidigare men nu känner jag att jag har hittat rätt. Jag kan få nytta av mina tidigare erfarenheter.

Text och foto: Marie Bosund

Forskarna som följer utvecklingen på Sofielund

Anna-Karin Ivert och Karl Kronkvist är kriminologer vid Malmö universitet. Nu kommer deras tredje rapport om utvecklingen i Sofielund. Foto: Erik J. Rudvall

– Kameraövervakningen på Sofielund har haft effekt på den öppna försäljningen av narkotika. Även våldsbrotten utomhus ser ut att ha minskat, sannolikt beroende på att en del av konflikterna i samband med knarkhanteringen har försvunnit.

Det säger docent Anna-Karin Ivert och doktoranden Karl Kronkvist vid institutionen för kriminologi på Malmö universitet. De har följt området sedan föreningen Fastighetsägare Sofielund bildades 2014.

Fastighetsägare BID Sofielund var med och påverkade för  kamerauppsättningen och har under åren sökt medel från Brottsförebyggande rådet, Brå för att tillsammans med forskarna på Malmö universitet bland annat studera kamerornas effekter. Det pågår ett långsiktigt förändringsarbete i området som drivs av Fastighetsägare i Sofielund genom BID-processen (Business Improvement District) med en rad olika insatser för ökad trivsel området.

– Vi att både kameror, ökad polisnärvaro, mycket god samverkan mellan polis, Fastighetsägare Sofielund och staden, städpatrull, klottersanering, kulturaffischering, boendeparkering, ökad belysning, planteringar och uppsnyggning av gatustråken och minskad biltrafik har stor betydelse för trivseln, menar Fastighetsägare Sofielunds ordförand Jan Svärd.

I den nya rapporten har de tittat närmare bland annat på polisens kameraövervakning av några särskilt utsatta gatustråk i Sofielund. Deras undersökning visar alltså att narkotikaförsäljning och våld i det kamerabevakade området har minskat.

Men har problemen därmed försvunnit?

– Nej inte helt, snarare verkar en del av problemen ha flyttat, säger Anna-Karin Ivert. Dels till närliggande områden, dels till mindre öppna platser inom området, som trappuppgångar, källare, innergårdar och liknande.

Tryggare i dag

Rapporten visar dock att både boende och de som bedriver verksamhet i området känner sig tryggare i dag. Detta stämmer också väl överens med polisens  trygghetsmätningar i hela Sofielund.

– Däremot är det inte tydligt vad det är som gjort området tryggare, påpekar Kronkvist. Poliserna anger kamerorna som förklaring och menar dessutom att dessa gjort deras eget arbete enklare och tryggare. De boende själva pekar snarare på städpatrullerna och på att det blivit rent och snyggt i området.

– Boende och fastighetsägare är kanske inte så noga med varför det blir bättre, tillägger Ivert. Men för oss som forskare, och för andra som funderar på att göra likande insatser som de som gjorts i Sofielund, är det dock viktigt att ta reda på vilka insatser som faktiskt gör skillnad, och på vilket sätt

Det lär alltså bli fler forskningsrapporter.

Ett område med många utmaningar

Sofielund är ett område med många utmaningar. Det är ingen nyhet för någon, och det har också gjorts många olika – men tidsbegränsade – satsningar för att förändra situationen. Resultaten har dock varit begränsade. Dessutom har många av Sofielunds invånare blivit väldigt trötta på ”projekt”, insatser som kommer och går utan några uppenbara ambitioner kring långsiktighet.

– Fastighetsägare Sofielunds satsning är alltså någonting annat och nytt i området, påpekar Ivert. Den är verkligen långsiktig. Det finns inget förutbestämt slutdatum för arbetet.

Tre studier på fem år

Forskarnas senaste studie är den tredje på fem år. De började med att beskriva ett slags nolläge 2014: en kartläggning av den lokala problembilden i området, så att man fick något att förhålla sig till och mäta förändring emot.

Den gången fokuserade man på ordningsstörningar. Framför allt var det den öppna försäljningen av narkotika som stack ut, både i intervjuerna och övrigt material. Det var också tydligt att den narkotikahanteringen bidrog till andra problem, som våld och skadegörelse, och till den otrygghet som de boende upplevde.

– Två år senare gjorde vi en bred utvärdering av Fastighetsägare Sofielunds arbete, säger Karl Kronkvist. Då studerade vi hur brott och otrygghet i området hade utvecklats sedan den första undersökningen. Utvärderingen visade en förbättring på flera områden, men också att det var svårt att avgöra vilka förändringar som berodde på vad Fastighetsägare Sofielund hade gjort.

Däremot var det väldigt tydligt att fastighetsägarna själva verkligen tror på sin modell och att den kan bidra till att förändra området på sikt. Även polisen och staden såg den som en möjlig väg framåt.

– Och det är väl just det som ligger i begreppet ”process”: förändring är en långsiktig verksamhet. Då måste man också ha tålamod och förståelse för att det kommer att ta tid.

Ingen mirakelmedicin

Och så menar de två forskarna att det är viktigt att arbeta på flera plan samtidigt. I debatten lyfts övervakningskameror ofta fram som en mirakelmedicin.

– Det är de inte, även om de verkar kunna skapa andningshål där andra insatser kan få större möjligheter att ge effekt. Men man ska vara medveten om att kameraövervakning inte påverkar strukturerna i ett område, bara symptomen.

Rapporten publiceras inom kort.