Sofielund på fastighetsmässa i Göteborg (uppdaterad)

Thomas Pettersson tillsammans med entreprenören Siavosh Derakthi som knöt ihop seminarierna med egna reflektioner kring stadsutveckling, moderatorn Susann Haggren från Fastighetsägarna, Hjalmar Falck och Ulf Silbersky från Fastighetsägare BID Sofielund, samt Marie Öhrström som är chefsjurist från Fastighetsägarna Sverige.

Fastighetsägare BID Sofielund deltog på Nordic Property Expo i Göteborg den 15 oktober. Under rubriken Så bygger och utvecklar vi trygga och socialt hållbara stadsdelar samtalade vi om samverkan och engagemang – en utsatt stadsdels väg mot trygghet.

Först presenterade Thomas Petterson, som är kommissarie i Polisregion Väst, kopplingen mellan brottslighet, trygghet och stadsplanering. Han hade en hel del intressanta reflektioner kring vad som är otrygga platser och inte minst vad stadsplanerare bör tänka på. En reflektion blev tydlig: att polisen och det brottsförebyggande arbetet måste få lov att komma in på ett tidigare stadium inom stadsplanering.

Fastighetsägare BID Sofielund beskrev hur området har utvecklas sedan 2014. Bland annat talar man ju om hur en del av område S Sofielund kommer att kunna lyftas bort från polisens lista över särskilt utsatta områden inom en snar framtid. Här lyftes också BID-processen, dels som ett gott exempel på vad samverkan betyder, dels som ett konstaterande om att det behövs många fler insatser för att hjälpas åt med utmaningar som städer brottas med. Här betonades också att fastighetsägare, stad, civilsamhälle, forskning och myndigheter i samverkan är en nyckelfaktor till framgång.

Marie Öhrström, som är chefsjurists på Fastighetsägarna Sverige, kunde berätta om ny lagstiftning mot handel av hyreskontrakt, otillåten andrahandsuthyrning och missbruk av hyresrätten. Även den nya lagstiftningen för kameraövervakning togs upp.

Här är hennes presentation.

Läs mer här

Mässan arrangeras av Fastighetsägarna och Svenska Mässan. Läs mer här.

Fastighetsbranschen är en viktig aktör i klimatomställningen. Läs mer här.

 

Medlemsporträtt: Gustaf Grapengiesser, fastighetsägare på Seved

Vaktmästaren fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmail

Fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmaili i trädgården på Rasmusgatan 28.

– Ett hus är som ett bibliotek, det finns en berättelse bakom varje dörr

– När jag ringer stadsbyggnadskontoret brukar jag säga att jag ringer från en av Malmös mest kända adresser.

Det säger Gustaf Grapengiesser, BID-medlem och nybliven ägare till fastigheten Rasmusgatan 28 på Seved i Malmö. Adressen har rönt uppmärksamhet i medierna, som skrivit om områdets tidigare problem med social utsatthet och kriminalitet.

– Men det finns en annan berättelse också, säger han. För det finns en väldigt stark gemensam känsla i området. Sedan jag köpte huset i fjol har det varit helt lugnt här. Helt lugnt.

En ovanlig fastighetsägare

Gustaf Grapengiesser är inte den typiske fastighetsägaren. Han har en bakgrund i IT-världen där han varit med om att bygga Barnebys, som han beskriver som världens ledande nättjänst för att hitta design, konst och antikviteter.

Och nu vill han äga och utveckla fastigheter.

– Det är väldigt mycket som är bra här i Sofielund och i mitt hus, säger han, och det är det jag bygger på. Självklart har jag en social ambition, men den grundläggande utgångspunkten är att det ska bli en bra affär, annars går det inte. Men man kanske inte måste ha så bråttom.

– Äger man en sådan här fastighet så lär man också känna samhället. Man ska inte vara naiv, men om man inte fattar att det här är Sverige, om man tror att det här är ett undantag, då har man inte fattat någonting.

Ringde på hos alla i huset

Det första Grapengiesser gjorde som ny fastighetsägare var att gå runt och ringa på hos alla i huset. Med sig hade han en bekant som talar arabiska.

– Det gav mig en omedelbar kontakt med alla hyresgästerna, oavsett vad de pratar för språk. Och det är det kanske inte så många andra hyresvärdar som har gjort, varken här på Seved eller någon annanstans. Men ett hus är som ett bibliotek; det finns en berättelse bakom varje dörr.

– Vi försöker hitta allianser hela tiden. Det är bara tolv hyresgäster i huset, så det är kanske inte så svårt. Men det har gjort stor skillnad. Samtidigt så bygger det på att jag och min vaktmästare är närvarande hela tiden och försöker lära känna människorna här.

Vaktmästaren heter Mohammad Esmaili. Han är uppvuxen som flykting i Iran och egentligen gymnasiestuderande i Sverige. Trots hårda krav på lyckade resultat i skolan har han kunnat kombinera studierna med ett deltidsjobb som vaktmästare. Tillsammans har de nu målat om trappuppgångarna och fasaden, städat upp gården, källaren och trappuppgångarna.

– Jag tror att de som bor här märker att Mohammad och jag verkligen jobbar med huset, att vi bryr oss, har ögonen på det och försöker åtgärda både stort och smått så fort det är möjligt. Snart ska vi börja byta lägenhetsdörrarna, så att alla får säkerhetsdörrar och sedan är det dags att ta sig an lägenheterna. Standarden varierar oerhört mellan dem, men jag måste ordna alla de gemsamma sakerna först.

Små medel – och ambassadörer bland hyresgästerna

– Det här sättet att arbeta och sköta huset är ett försök att bevisa min egen idé om att man faktiskt kan lyckas även om man jobbar med små medel. Men när man gör det på lite låg nivå som jag, och finansierar det med pengarna från hyrorna, så går det lite långsamt.

– Men det går framåt, säger han och understryker att han vill åstadkomma en uthållig förvaltning av huset. Jag vill ju gärna vara med på resan när Sofielund utvecklas. Däremot är viktigt att framhålla att det inte är gentrifiering jag hoppas på – om den inte består i att folk får jobb, förstås. Då är jag för den!

– Vi har några ambassadörer här också, tillägger han. Vi stöder oss mot dem och bland annat har de fått ta över ansvaret för källaren. Vill man ner dit i dag får man gå till någon av dem och låna nyckel. Det har gjort att vi inte alls har några problem i källaren längre. Hittills fungerar det prickfritt.

En annorlunda lösning, på många sätt.

Här finns hemsidan för Kvarteren Framåt AB och Rasmusgatan 28.

Positiva signaler i utsatta områden

Nu presenteras positiva trender i polisens redovisning av särskilt utsatta områden, där S Sofielund pekas ut som ett av de som lyckats mycket bra. Redan inom något år kan området strykas från listan. Partnerskap är nyckeln till framgång.

Läs mera här

 

 

 

Positiva resultat när hyresgäster fick förstahandskontrakt hos MKB

337 hyresgäster med så kallade övergångslägenheter hos MKB fick själva överta sina hyresavtal under 2015 och 2016. I oktober i fjol bodde 318 av dem fortfarande kvar. Det visar en uppföljning som MKB:s lägenhetsenhet har gjort.

”Det är ett mycket positivt resultat”, skriver MKB. “Det visar att det generellt inte innebär någon ökad risk för fastighetsägare att hyra ut till Malmö stad och att efter prövotid låta de boende överta kontraktet, jämfört med att hyra ut genom den ordinarie bostadsmarknaden.”

Under den undersökta perioden har MKB sagt upp tre avtal på grund av sen betalning av hyra eller upprepade störningar. Sexton boende har själva sagt upp sina hyreskontrakt och gått vidare på den ordinarie bostadsmarknaden.

Läs undersökningen här!

 

 

”Mammakraft” på utflykt

Häromdagen avslutade Seveds förening projektet Mammakraft med en utflykt till Vellingeblomman. Totalt var vi 42 personer varv fyra seniorer, femton ungdomar och resten mammor.

Vi vill tacka Fastighetsägarna Sofielund som bidragit till att vi kunde hyra buss och bjuda på fika under utflykten. De flesta av deltagarna hade inte tidigare besökt Vellingeblomman, och utflykten blev väldigt uppskattad.

Malmö stads ledare för Mammakraft och Seveds Förening fick en annan kontakt i en annan miljö, och många av mammorna vill nu fortsätta i en annan form utöver projektet. Flera av ungdomarna har också börjat spela fotboll i föreningen.

”Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas”

Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas. Fastighetsägare Sofielund har därför förslag på åtgärder till tekniska nämndens politiker.

I dag symboliserar Norra Grängesbergsgatan ”det svarta Malmö”, en gata där man kan handla utan kvitto, verksamheter med stora miljörisker, avsaknad av bygglov och där människor tillåts sova och övernatta. Det är den gata och område där staden med myndigheter och verksamheter idag bedriver en noga kartläggning inom ramen för ”Trygga Malmö”. Här har även skett ett antal grova våldsbrott, inte minst under hösten 2018 med sprängning vid en lokal.

Trafikmässigt finns det ett flertal problem och detta påverkar också tryggheten på gatan likväl som att seriösa verksamheter drar sig för att etablera sig på gatan. ”Trygga Malmö” har arbetat intensivt i området under de gångna åren och det finns ett flertal seriösa fastighetsägare i området som genomför åtgärder till det bättre, men staden och då särskilt fastighets- och gatukontoret behöver genomföra fler trygghetsskapande åtgärder för att öka tryggheten, höja gatans anseende och därmed även stadens anseende.

Även för Kopparbergsgatan behövs insatser. Även denna gata präglas av en mycket tuff trafiksituation där bilister inte visar hänsyn. Stråket används av bilister som test på hur fort man kan köra, risk för att det lockar till sig street-race samt tyvärr chaufförer inom transportbranschen som använder gatustråket som paus ställe och skapar nedskräpning samt gör toalettbesök längs buskagen.

Läs mer här.

Malmö blir först i Sverige med att ansluta sig till The Shift

The Shift är en sammanslutning för städer som vill se bostäder som en social rättighet och Malmö blir först i Sverige med att ansluta sig.

FN:s rapportör om bostadsfrågor Leilani Farha besöker Sofielund och Malmö – och hon ser att vi är på rätt spår! Läs vad Kvällsposten skriver här.

Här kan du se pressinbjudan för mötet med FN:s rapportärer. Och här om staden och underskrifter av The Shift.

Intresset var stort när Fastighetsägare Sofielund och BID-processen presenterades.

Flera frågor dök upp kring bostadsfrågor i Sofielund när FN:s rapportör besökte BID.

Inspirerande samtal om områdesvärdar

 

Det blev en spännande och mycket inspirerande diskussion när slutkonferensen om områdesvärdar genomfördes i slutet av februari. Frågeställningarna var bland annat dessa:

  • Är detta genomförbart?
  • Vad kan vi i rummet bidra med?

Gemensamt var att funktionen är relationsskapande och att hitta lite olika samlingspunkter i Sofielund. Det är också viktigt att ha tydliga mandat och kunna slussa frågor vidare till rätt verksamhet.

– Samtalen kring områdesvärdar har nu lett till att nu har gått vidare med en ny ansökan, säger Hjalmar Falck som är utvecklingsledare hos Fastighetsägare Sofielund. Vi vill fortsätta att undersöka hur man kan stärka tilliten i ett område genom en funktion som områdesvärdar. Parallellt med detta fortsätter arbetet med att hitta finansiering och hur funktionen kan finansieras i samarbete med fastighetsägare, myndigheter och staden.

Viktiga arbetsuppgifter

De arbetsuppgifter som framför allt diskuterats för områdesvärdarna är följande:

  • Bygga tillit och nätverk
  • Rörelse, vara nära
  • Avfallshantering – hjälp att göra rätt
  • Enklare reparationer

Utgångspunkter:

  • Jämn åldersfördelning, gärna äldre personer
  • Hälften är väl bevandrade i svenska språket
  • Fullt arbetsföra hjälper dem som står långt från arbetsmarknaden
  • Kl 8–23, sju dagar i veckan

Exempel från diskussionen

Vinster med att områdesvärdar har en fast och synlig lokal i området och att personerna rör sig i området. Då kan man även koppla på sådant som händer genom den löpande dialogen, till exempel genom att ordna en loppis eller liknande. Relationsbyggandet är det viktigaste – inte bara att fixa, laga grejer, städa och liknande. “Det mest effektiva är att bjuda på korv! I Lindängen gör man det regelbundet och det kommer många!”

I Sofielund har området olika identiteter och olika centrum. Troligen skulle man behöva olika samlingspunkter.

Tydliggör mandatet för områdesvärdarna, så det är tydligt vad man kan be om hjälp med. Samhällsservice! Viktigt att kunna slussa frågor vidare till rätt mottagare, där vissa frågor hamnar hos fastighets- och gatukontoret, andra hos miljöförvaltningen och så vidare.

Viktigt att testa och sedan utvärdera insatserna så man vet vad som funkar bäst. Börja i det lilla närområdet och utveckla och utvidga sedan.  Kanske börja med någon mobil mötesplats, till exempel genom att använda containrar. Lyssna på de boende för att se vad som är prioriterat.

I Lindängen har man arbetat kontinuerligt och långsiktigt, vilket har varit en viktig förutsättning. Vissa personer arbetar med projektet inom ordinarie tjänster i Malmö stad (flera olika förvaltningar), andra har specifikt anställts för att jobba med det, och sedan tillkommer samverkan med fastighetsägare, föreningar med flera.

Entreprenörsskola tillsammans med näringslivet! Starta företag, söka jobb, få stöd och coaching. Det kostar samhället mer med utanförskap och arbetslöshet än att investera i en sådan lösning. Rosengårds fastigheter har precis börjat ett samarbete med Nyföretagarcentrum. Länsförsäkringar har en liten budget för Sofielund och kan bland annat hjälpa till med utbildning i hjärt- och lungräddning, HLR.

Fastighetsägarna i Sofielund har varit tydliga med vilka behov som finns i området. Ett samarbete som pågått sedan 2014. Områdesvärdar känns som en naturlig utveckling för att kunna ta ett gemensamt ansvar.

Stort intresse i Sofielund för återbruk och återvinning. Det har man tagit reda på bland annat genom enkätundersökningar och forskning. Efterfrågas. Rent och snyggt. Så nu vill man komma till skott. Börja där det är angeläget.

Ämnen för slutrapporten

En del som tas med till slutrapporten:

  • Individperspektivet – utbildning, arbete etc.
  • Organisation och partnerskap – hur kan det se ut?
  • Om vi inte gör något – vad innebär det, vad kostar det?
  • Rekrytera lokalt!
  • Barnperspektivet! Barn lär föräldrar! Ordna kunskapskalas!
  • Koppling till Agenda 2030. Koppla Områdesvärdarna till de olika pågående sammanhangen i området.
  • Områdesvärdarna bör ha ett samarbete med en lokal firma som kan erbjuda mer professionella tjänster som t ex måleritjänster. Då etableras förtroende med fler som fyller olika roller. Det lilla företaget kan anställa personer lokalt i området.

Ni vann biobiljetter!

Det blev många synpunkter och tankar kring utveckling av områdesvärdar i Sofielund. Bland de som svarade på enkäten har vi lottat ut biobiljetter till Agnes Johannesson, Yannik Formling och Caroline Svahn Lundbladh.

Biobiljetterna kommer med posten. Tack för alla fina synpunkter!