Inspirerande samtal om områdesvärdar

 

Det blev en spännande och mycket inspirerande diskussion när slutkonferensen om områdesvärdar genomfördes i slutet av februari. Frågeställningarna var bland annat dessa:

  • Är detta genomförbart?
  • Vad kan vi i rummet bidra med?

Gemensamt var att funktionen är relationsskapande och att hitta lite olika samlingspunkter i Sofielund. Det är också viktigt att ha tydliga mandat och kunna slussa frågor vidare till rätt verksamhet.

– Samtalen kring områdesvärdar har nu lett till att nu har gått vidare med en ny ansökan, säger Hjalmar Falck som är utvecklingsledare hos Fastighetsägare Sofielund. Vi vill fortsätta att undersöka hur man kan stärka tilliten i ett område genom en funktion som områdesvärdar. Parallellt med detta fortsätter arbetet med att hitta finansiering och hur funktionen kan finansieras i samarbete med fastighetsägare, myndigheter och staden.

Viktiga arbetsuppgifter

De arbetsuppgifter som framför allt diskuterats för områdesvärdarna är följande:

  • Bygga tillit och nätverk
  • Rörelse, vara nära
  • Avfallshantering – hjälp att göra rätt
  • Enklare reparationer

Utgångspunkter:

  • Jämn åldersfördelning, gärna äldre personer
  • Hälften är väl bevandrade i svenska språket
  • Fullt arbetsföra hjälper dem som står långt från arbetsmarknaden
  • Kl 8–23, sju dagar i veckan

Exempel från diskussionen

Vinster med att områdesvärdar har en fast och synlig lokal i området och att personerna rör sig i området. Då kan man även koppla på sådant som händer genom den löpande dialogen, till exempel genom att ordna en loppis eller liknande. Relationsbyggandet är det viktigaste – inte bara att fixa, laga grejer, städa och liknande. “Det mest effektiva är att bjuda på korv! I Lindängen gör man det regelbundet och det kommer många!”

I Sofielund har området olika identiteter och olika centrum. Troligen skulle man behöva olika samlingspunkter.

Tydliggör mandatet för områdesvärdarna, så det är tydligt vad man kan be om hjälp med. Samhällsservice! Viktigt att kunna slussa frågor vidare till rätt mottagare, där vissa frågor hamnar hos fastighets- och gatukontoret, andra hos miljöförvaltningen och så vidare.

Viktigt att testa och sedan utvärdera insatserna så man vet vad som funkar bäst. Börja i det lilla närområdet och utveckla och utvidga sedan.  Kanske börja med någon mobil mötesplats, till exempel genom att använda containrar. Lyssna på de boende för att se vad som är prioriterat.

I Lindängen har man arbetat kontinuerligt och långsiktigt, vilket har varit en viktig förutsättning. Vissa personer arbetar med projektet inom ordinarie tjänster i Malmö stad (flera olika förvaltningar), andra har specifikt anställts för att jobba med det, och sedan tillkommer samverkan med fastighetsägare, föreningar med flera.

Entreprenörsskola tillsammans med näringslivet! Starta företag, söka jobb, få stöd och coaching. Det kostar samhället mer med utanförskap och arbetslöshet än att investera i en sådan lösning. Rosengårds fastigheter har precis börjat ett samarbete med Nyföretagarcentrum. Länsförsäkringar har en liten budget för Sofielund och kan bland annat hjälpa till med utbildning i hjärt- och lungräddning, HLR.

Fastighetsägarna i Sofielund har varit tydliga med vilka behov som finns i området. Ett samarbete som pågått sedan 2014. Områdesvärdar känns som en naturlig utveckling för att kunna ta ett gemensamt ansvar.

Stort intresse i Sofielund för återbruk och återvinning. Det har man tagit reda på bland annat genom enkätundersökningar och forskning. Efterfrågas. Rent och snyggt. Så nu vill man komma till skott. Börja där det är angeläget.

Ämnen för slutrapporten

En del som tas med till slutrapporten:

  • Individperspektivet – utbildning, arbete etc.
  • Organisation och partnerskap – hur kan det se ut?
  • Om vi inte gör något – vad innebär det, vad kostar det?
  • Rekrytera lokalt!
  • Barnperspektivet! Barn lär föräldrar! Ordna kunskapskalas!
  • Koppling till Agenda 2030. Koppla Områdesvärdarna till de olika pågående sammanhangen i området.
  • Områdesvärdarna bör ha ett samarbete med en lokal firma som kan erbjuda mer professionella tjänster som t ex måleritjänster. Då etableras förtroende med fler som fyller olika roller. Det lilla företaget kan anställa personer lokalt i området.

Ni vann biobiljetter!

Det blev många synpunkter och tankar kring utveckling av områdesvärdar i Sofielund. Bland de som svarade på enkäten har vi lottat ut biobiljetter till Agnes Johannesson, Yannik Formling och Caroline Svahn Lundbladh.

Biobiljetterna kommer med posten. Tack för alla fina synpunkter!

Slutkonferens för Yalla Sofielund

Hjalmar Falck inledningstalar

Från Fastighetsägare Sofielund inledningstalade Hjalmar Falck, här tillsammans med projektledaren Louise Johnsson Zea. Foto: Mikael Persson

I början av december var det dags för slutkonferens för Yalla Sofielund, ett projekt som nu är avslutat. Fastighetsägare Sofielund och BID-processen har varit en drivande kraft bakom projektet. Idén föddes när Fastighetsägare Sofielund flyttade in i lokalerna på Nobelvägen 23 och samtidigt lockades av det koncept som Yalla Trappan dragit igång.

– Det var bland annat medlemmen Lifra som tryckte på och tyckte det kunde vara intressant att få en liknande verksamhet här, säger Hjalmar Falck som arbetar på fastighets- och gatukontoret samt som verksamhetsledare för Fastighetsägare Sofielund. Vi bestämde oss för att med stöd av dåvarande Innerstaden och ABF att få ihop en ansökan om ett Yalla Sofielund.

Ansökan föll i god jord och Europeiska socialfonden (ESF) beviljade medfinansiering till projektet under tre år. Och på slutkonferensen kunde konstateras att det slagit mycket väl ut:

Många har kommit vidare

Cirka 200 deltagare under åren – 173 kvinnor och 28 män i åldrarna mellan  24 och 64 år – där 22 enligt ESF:s regler och ytterligare 20 enligt Yalla Sofielund gått vidare till jobb. Ytterligare 14 har gått vidare till studier och 22 till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

– Det innebär att mer än en femtedel har fått jobb och dessutom har det kafé och det snickeri som Yalla Sofielund drivit dragit in över 600 000 kronor till staden. Tilläggas kan att deltagarna skapat nya nätverk, kommit närmre arbetsmarknaden och inte minst sett att det går att komma vidare.

–Kanske kan den här slutkonferensen ge svar på varför den här typen av arbetsmarknadsprojekt måste läggas ner och inte drivas vidare.- Kanske till och med ge idéer om vad som behövts för att kunna fortsätta, avrundade Hjalmar Falck i sin inledning.

Louise Johnsson Zea och Maria Svenning

Louise Johnsson Zea och Maria Svenning kunde redogöra för mycket bra statistik under konferensen.