Polisen: – Vi ser en ljusning

Andy Roberts, lokalpolisområdeschef Malmö norr, och Freddy Nilsson, kommunpolis lokalpolisområde Malmö norr, har varit med i processen BID Sofielund från början. De ser positiva effekter av de brottsförebyggande åtgärderna. Foto: Martin Olson

Andy Roberts och Freddy Nilsson har samarbetat med Fastighetsägare BID Sofielund sedan starten för fem år sedan. De ser hur de brottsförebyggande insatserna har vänt trenden och skapat ökad trygghet i kvarteren runt Sevedsplan.

Att få tävla internationellt om framstegen är ett bevis på att det går att göra skillnad, säger Andy Roberts, lokalpolisområdeschef Malmö Norr.

Färre brott och färre brottslingar

Det är en rad myndigheter som tillsammans med Brottsförebyggande rådet (Brå) har valt ut BID-processen i Malmö att representera Sverige i tävlingen European Crime Prevention Award. Tävlingstemat handlar om att minska ungdomskriminaliteten. Det är en viktig punkt på Fastighetsägare BID Sofielunds dagordning, och statistiken från forskarna på Malmö universitet är tydlig: antalet brott har minskat, likaså antalet kriminella.

Det beror dels på att allt fler har kunnat dömas och sitter i fängelse, dels på att det inte sker någon märkbar nyrekrytering till de kriminella gängen.

– Det handlar om att jobba med ungdomarna som individer och inte som en hel grupp, säger Freddy Nilsson. Vi har stor hjälp av Malmö stads och Malmöpolisens avhopparprogram. Och föreningar som är medlemmar i Fastighetsägare BID Sofielund engagerar många unga i olika aktiviteter som håller dem borta från en brottslig karriär.

Från laglöst land …

Andy Roberts var yttre befäl i Malmö när han för sju år sedan deltog i det första mötet om det som skulle bli Malmömodellen av BID, Business Improvement District. Han beskriver forna tiders Sofielund med välskötta gathus, hyreshus, butiker och framgångsrika industrier. Och den förändring som under tio år skedde i de två, tre kvarteren runt Sevedsplan där några fastigheter köpts upp av oseriösa fastighetsägare. Det blev ett laglöst land med gängkrig, öppen knarkhandel där man presenterade sina varor på motorhuven, felparkerade bilar, bilbränder och nerklottrade fasader.

Samma bild fick kommunpolis Freddy Nilsson, när han gjorde sin aspirantutbildning för nio år. Då fick han rycka ut till ”hot spots” som gatorna i Seved.

… till trygg miljö

Hjalmar Falck, numera verksamhetschef för Fastighetsägare BID Sofielund, hade läst om hur BID hade genomförts ibland annat New York och Hamburg. Han fick stöd av Fastighetsägarna Syds önskan att starta ett BID. Men Hjalmar Falck, liksom de övriga deltagarna vid det första mötet, reagerade mot tanken på att starta ett projekt för att stärka näringslivet i de utsatta områdena. I Malmö ville man i stället vända sig till de boende. Målet var att skapa en tryggare miljö och då gällde det att i första hand engagera fastighetsägarna.

– Större fastighetsbolag köpte upp mindre bolag med ägare som inte varit så nogräknade, varken när det gällde fastighetsskötsel eller hyresgäster. Det borgade för att det skulle kunna bli lite bättre ordning, säger Andy Roberts. Det märktes efter hand att in- och utflyttningen minskade och att de boende kände sig tryggare när de visste vem som bodde i kvarteret.

Första kameran

– Den första milstolpen nådde vi 2015, när den första bevakningskameran sattes upp på Rasmusgatan. Det var den första i landet med dygnetruntövervakning i ett bostadsområde och vårt arbete inom polisen underlättades. Nu finns det sex kameror på plats i Seved och vi har fått ett övertag gentemot de kriminella gängen.

– Den öppna knarkhandeln är välkänd och omskriven och vår jakt på bland annat gatulangare har ofta sett ut som en katt- och råttalek, fortsätter Freddy Nilsson. Jakten pågår fortfarande men brottslingarna har svårare att gömma sig och sina varor.

Erfarenheterna från Sofielund och BID processen tar fastighetsägarna och polisen i samverkan med staden med sig till andra områden. I första steget blir det runt Möllevången, Rådmansvängen, Triangeln och Södervärn, där samverkansformen ska bidra till att fortsätta utveckla trivseln i området.

Mer information om den processen kommer.

Freddy Nilsson beskriver Malmömodellen av BID som ett partnerskap i utveckling där alla inblandade tar sin del av ansvaret för en förbättring.

– Vi ser en ljusning i Sofielund, säger han. Men det är ingen ”quick fix” utan en process som måste få ta tid. Men om den goda utvecklingen fortsätter så ser jag gärna att Seved inom en inte alltför avlägsen framtiden lyfts bort från listan över särskilt utsatta områden.

Och han är ännu hoppfullare på lite längre sikt.

– Om fem år finns området förhoppningsvis inte med på den negativa listan. Ännu fler har kunnat se fördelar med samarbetet och på så sätt har vi åstadkommit ännu mer positiv förändring. Det vore även till allas fördel om mycket av det som vi genomför nu inom ramen för BID och annat brottsförebyggande arbete blir lagstadgat i större omfattning. Till exempel bör kommunerna få ett lagstadgat brottsförebyggande uppdrag.

Text: Marie Bosund Hedberg

Medlemsporträtt: Gustaf Grapengiesser, fastighetsägare på Seved

Vaktmästaren fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmail

Fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmaili i trädgården på Rasmusgatan 28.

– Ett hus är som ett bibliotek, det finns en berättelse bakom varje dörr

– När jag ringer stadsbyggnadskontoret brukar jag säga att jag ringer från en av Malmös mest kända adresser.

Det säger Gustaf Grapengiesser, BID-medlem och nybliven ägare till fastigheten Rasmusgatan 28 på Seved i Malmö. Adressen har rönt uppmärksamhet i medierna, som skrivit om områdets tidigare problem med social utsatthet och kriminalitet.

– Men det finns en annan berättelse också, säger han. För det finns en väldigt stark gemensam känsla i området. Sedan jag köpte huset i fjol har det varit helt lugnt här. Helt lugnt.

En ovanlig fastighetsägare

Gustaf Grapengiesser är inte den typiske fastighetsägaren. Han har en bakgrund i IT-världen där han varit med om att bygga Barnebys, som han beskriver som världens ledande nättjänst för att hitta design, konst och antikviteter.

Och nu vill han äga och utveckla fastigheter.

– Det är väldigt mycket som är bra här i Sofielund och i mitt hus, säger han, och det är det jag bygger på. Självklart har jag en social ambition, men den grundläggande utgångspunkten är att det ska bli en bra affär, annars går det inte. Men man kanske inte måste ha så bråttom.

– Äger man en sådan här fastighet så lär man också känna samhället. Man ska inte vara naiv, men om man inte fattar att det här är Sverige, om man tror att det här är ett undantag, då har man inte fattat någonting.

Ringde på hos alla i huset

Det första Grapengiesser gjorde som ny fastighetsägare var att gå runt och ringa på hos alla i huset. Med sig hade han en bekant som talar arabiska.

– Det gav mig en omedelbar kontakt med alla hyresgästerna, oavsett vad de pratar för språk. Och det är det kanske inte så många andra hyresvärdar som har gjort, varken här på Seved eller någon annanstans. Men ett hus är som ett bibliotek; det finns en berättelse bakom varje dörr.

– Vi försöker hitta allianser hela tiden. Det är bara tolv hyresgäster i huset, så det är kanske inte så svårt. Men det har gjort stor skillnad. Samtidigt så bygger det på att jag och min vaktmästare är närvarande hela tiden och försöker lära känna människorna här.

Vaktmästaren heter Mohammad Esmaili. Han är uppvuxen som flykting i Iran och egentligen gymnasiestuderande i Sverige. Trots hårda krav på lyckade resultat i skolan har han kunnat kombinera studierna med ett deltidsjobb som vaktmästare. Tillsammans har de nu målat om trappuppgångarna och fasaden, städat upp gården, källaren och trappuppgångarna.

– Jag tror att de som bor här märker att Mohammad och jag verkligen jobbar med huset, att vi bryr oss, har ögonen på det och försöker åtgärda både stort och smått så fort det är möjligt. Snart ska vi börja byta lägenhetsdörrarna, så att alla får säkerhetsdörrar och sedan är det dags att ta sig an lägenheterna. Standarden varierar oerhört mellan dem, men jag måste ordna alla de gemsamma sakerna först.

Små medel – och ambassadörer bland hyresgästerna

– Det här sättet att arbeta och sköta huset är ett försök att bevisa min egen idé om att man faktiskt kan lyckas även om man jobbar med små medel. Men när man gör det på lite låg nivå som jag, och finansierar det med pengarna från hyrorna, så går det lite långsamt.

– Men det går framåt, säger han och understryker att han vill åstadkomma en uthållig förvaltning av huset. Jag vill ju gärna vara med på resan när Sofielund utvecklas. Däremot är viktigt att framhålla att det inte är gentrifiering jag hoppas på – om den inte består i att folk får jobb, förstås. Då är jag för den!

– Vi har några ambassadörer här också, tillägger han. Vi stöder oss mot dem och bland annat har de fått ta över ansvaret för källaren. Vill man ner dit i dag får man gå till någon av dem och låna nyckel. Det har gjort att vi inte alls har några problem i källaren längre. Hittills fungerar det prickfritt.

En annorlunda lösning, på många sätt.

Här finns hemsidan för Kvarteren Framåt AB och Rasmusgatan 28.

Positiva signaler i utsatta områden

Nu presenteras positiva trender i polisens redovisning av särskilt utsatta områden, där S Sofielund pekas ut som ett av de som lyckats mycket bra. Redan inom något år kan området strykas från listan. Partnerskap är nyckeln till framgång.

Läs mera här

 

 

 

Fastighetsägare Sofielund skriver brev om hållbar sophämtning på Seved

Fastighetsägare Sofielund arbetar aktivt för att bidra till att minska utsläppen i staden. Nu har vi uppmärksammat nya rutiner för sophämtning. Ett exempel gäller Sevedskvarteren, där vi via vår verksamhetsledare har skrivit till VA Syd:

”Vi har fått signaler från fastighetsägare i S Sofielund kring soptömningsturer. Er entreprenör har lagt in nya hämtningsturer vilket innebär att det i kvarteren runt Seved körs in i området fyra dagar i veckan och vi diskuterade om detta är riktigt hållbart med tanke på utsläpp mm.

Här är ett exempel:

På Sofiagatan 15 hämtas tunnor måndagar och torsdagar medan man bestämt att tunnor från Sofiagatan 14 hämtas på tisdagar och fredagar. I övriga kvarter som t ex Köpmansgatan hämtas tisdag och fredag.

Vi har förstått att de flesta tycker att ändringen till tisdag/fredag är bra, men varför inte hämta alla tunnor samma dagar? Måste man komma tillbaka dagen efter för att hämta på motsatta sidan gatan?

En intressant fråga med tanke på miljön, men även buller samt att det är kvarter med trånga gator och ett område där vi gärna vill att det ska upplevas som lugnt och trevligt. Det är även ett område som vi ser stora positiva förändringar i, läs mer här.”

Vi avvaktar svar från VA SYD:s entreprenör och återkommer i frågan här på hemsidan.

Ett nedslag i verkligheten – bakom rubrikerna

kriminologer från Malmö universitet

Ett 20-tal blivande kriminologer från Malmö universitet besökte Sofielund för att se hur den trygghetsfokuserade BID-processen fungerar.

Ett 20-tal blivande kriminologer från Malmö universitet kom på studiebesök till Sofielund. De fick se hur BID-processen har påverkat de boende, fastighetsägarna och företagen i området sedan det startade för drygt fyra år sedan.

– I dag är södra Sofielund en av 23 utsatta områden i landet. Med stöd av den positiva utvecklingen med ökad trivsel, färre anmälda våldsbrott, minskad skadegörelse och effekterna av kamerabevakningen räknar vi med att kunna strykas från listan om ett år.

Det säger Hjalmar Falck, utvecklingssamordnare i Fastighetsägare Sofielund.

BID, Business Improvement District, är ett samarbete mellan fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byalag, föreningar, stora och små företag i stadsdelen och alla är medlemmar i Fastighetsägare BID Sofielund. Övriga samarbetspartners är bland annat Malmö kommun, polisen och Länsförsäkringar.

Tre års forskning

Under tre år har Fastighetsägare Sofielund samarbetat med forskare från kriminologiska institutionen på Malmö universitet och med BRÅ, Brottsförebyggande rådet. I den senaste etappen har man undersökt effekterna av kamerabevakning i ett särskilt utsatt område. Seved var först i Sverige med dygnet runt-bevakning med kameror i ett bostadsområde.

De flesta av studenterna, som läser fjärde terminen i kriminologi, var i Sofielund för första gången och de kände bara till området efter vad de sett och hört i medierna om kriminalitet, skadegörelse och otrygghet.

Simon Bäck

Simon Bäck uppskattade nerslaget i verkligheten, långt från teorierna i kriminologikursen på universitetet.

– Ett välkommet besök

– Vi har ingen praktik i vår treåriga utbildning så det här besöket var mycket välkommet, säger Simon Bäck. Jag har sökt sommarjobb inom kriminalvården för att få ännu mera kunskap. Jag har pluggat till socionom och lärare tidigare men nu känner jag att jag har hittat rätt. Jag kan få nytta av mina tidigare erfarenheter.

Text och foto: Marie Bosund

Medlemsporträtt: Petra Sörling, VD Rosengård fastigheter

Skiss över Culture Casbah på Rosengård i Malmö

Stadsutvecklingsprojektet Culture Casbah var fröet till fastighetsbolaget Rosengård fastigheter, som redan har 1 660 lägenheter på Rosengård. I dag är Culture Casbah mycket mer än bara planerna på ett högt hus – det står för livet mellan den nya Rosengård station i väster och Rosengårds centrum i öster.

 – Rosengård och Sofielund hör ihop

– Vi engagerar oss i Fastighetsägare Sofielund eftersom utvecklingen här är jätteviktig även för Rosengård. På Seved har föreningen ju redan bevisat att man är något på spåret och det faktiskt går att vända utvecklingen och förändra saker.

Det säger Petra Sörling, VD på Rosengåd fastigheter, som är ett av Malmös nyaste fastighetsbolag. Ursprunget är MKB:s plan på att bygga Culture Casbah, en skyskrapa och ”stadsgata på höjden” på Rosengård. För att förverkliga projektet, sprida riskerna och få in mer kompetens i projektet gick de fyra bostadsbolagen MKB, Victoria Park, Balder och Heimstaden samman och bildade Rosengård fastigheter. På samma gång övertog man 1 660 lägenheter från MKB.

Med kontoret i Sofielund

På lite sikt ska de anställda på Rosengård fastigheter naturligtvis sitta just på Rosengård. Medan man väntar på en bra lokal för detta har bolaget öppnat kontor på Kopparbergsgatan i Sofielund i stället.

Petra Sörling, VD för Rosengård fastigheter

– Jag har både bott, gått i skola, vuxit upp och spelat pingis på Sofielund, säger Rosengård fastigheters VD Petra Söring. Så jag har många skäl att känna mig hemma här.

– Det passar mig bra, säger Petra Sörling. Dels är det en väldig puls och aktivitet här, dels är detta bokstavligen mina gamla hoods. Jag har både bott, gått i skola, vuxit upp och spelat pingis här, så jag har många skäl att känna mig hemma.

En viktig pusselbit

Ett annat skäl att glädjas är Rosengårds station, menar Petra Sörling. När den öppnar i december blir det den pusselbit som hittills har saknats för att koppla ihop Sofielund och Rosengård.

– Stationen kommer att bli en otroligt viktig kommunikationsdel. Tåget gör det möjligt att ta sig till och från den här delen av Malmö, och tack vare utvecklingen i Sofielund blir det lockande att gå av tåget på båda hållen. Allt detta är avgörande för att Culture Casbah-projektet äntligen ska kunna lämna skrivbordet och bli kommersiellt möjligt att förverkliga.

Kopplingen mellan Rosengård och Sofielund är alltså förklaringen till att Rosengård fastigheter nu blivit medlem i Fastighetsägare Sofielund.

– Vi kommer inte att vara drivande här, i den meningen att vi tänker köpa och sälja fastigheter på Sofielund. Däremot vill vi vara aktiva och delta och bidra till ett välmående Sofielund. Vara goda grannar, helt enkelt.

Vill bygga mer

Förutom Culture Casbah-projektet vill Rosengård fastigheter utveckla den plats där Annelundsskolan nu finns.

– Om man vill så rymmer den tomten både en ny, effektiv skola och bostäder, säger hon. Och förutom Rosengård station är det ingenting som är så viktigt för ett område som en väl fungerande skola. Det kan både locka hit nya människor och få de gamla att vilja stanna kvar.

Över huvud taget bygger Petra Sörling gärna fler bostäder på Rosengård. Dels har ingenting byggts här sedan stadsdelen skapades på 70-talet, dels är bolagets nuvarande fastighetsbestånd för litet för att kunna dra full nytta av sina medarbetare.

– Om vi kan nå 3 000 lägenheter skulle vi kunna få full utväxling på den personalstyrka som vi behöver ha för att göra ett bra jobb.

Läs mer

Alla våra medlemsporträtt finns samlade här!