Skärpta lagar mot illegal hyresmarknad

kriminalitet och svarthandel med hyreskontrakt hänger nära samman

Kriminalitet och illegal hyresmarknad hänger nära samman. Foto: Robert Carner, Pixabay.

Handeln med hyreskontrakt har ökat kraftigt under de senaste åren. I många fall är det kriminella nätverk som finansierar sin verksamhet genom svarthandel.

Regeringen förbereder lagförslag som betyder straffskärpningar. De väntas träda i kraft den 1 oktober. Att sälja eller köpa ett hyreskontrakt kommer då att kunna ge två års fängelse, och det blir brottsligt att förfalska intyg.

Förslagen till ny lagstiftning innehåller förtydliganden av den nuvarande lagen, skärpta regler och ytterligare kriminalisering. Svarthandeln med hyreskontrakt jämställs med andra ekonomiska brott, som bedrägeri och urkundsförfalskning.

Exempel på svarthandel är att ta betalt vid byte av lägenhet, att en hyresvärd tar betalt för ett kontrakt eller att en svartmäklare tar betalt för förmedling av kontrakt. Det är heller inte tillåtet att hyra ut i andra hand till mer än bruksvärdeshyra, det vill säga den hyra som kontraktsägaren betalar.

Välbesökt seminarium om svarthandel med hyreskontrakt

Nyligen genomförde Fastighetsägarna Syd ett seminarium i Malmö: ”Svarthandel med hyreskontrakt och olovlig andrahandsuthyrning”. Det samlade många representanter från både kommunala och privata fastighetsbolag.

– Den illegala handeln med hyreskontrakt är utbredd, förklarar Kristian Halldin som är utredare från polisen. Den blir alltmer normaliserad och omfattar både andra- och tredjehandskontrakt.

Det kan handla om någon som säljer sin villa eller bostadsrätt i ett ytterstadsområde och köper ett svartkontrakt till en hyresrätt på ett attraktivt läge mitt i stan. Priserna på ett kontrakt kan ligga på 200 000 kronor per rum i centrala Stockholm och 100 000 kronor per lägenhet i Nacka. Det finns inga motsvarande uppgifter för andra regioner.

Berör hälften av alla lägenhetsbyten i Stockholm

– En bostad är en statusmarkör, och det är starka drivkrafter som styr med tanke på att det råder bostadsbrist i 255 av landets 290 kommuner. I Stockholm finns det kriminella inslag i hälften av alla lägenhetsbyten. Det har blivit en miljardindustri.

Svarthandeln med hyreskontrakt är en av den organiserade brottslighetens viktigaste inkomstkällor tillsammans med penningtvätt, skattebrott, grova våldsbrott och korruption.

– Andra negativa effekter är att det blir färre förstahandskontrakt till förmedling. Ytterst är det de allra svagaste som inte får någon bostad, de blir brottsoffer.

Råd till fastighetsägarna

För att bekämpa den här brottsligheten har Kristian Halldin flera råd till fastighetsägarna:

  • Utbilda era medarbetare i vad lagar och regler säger.
  • Utveckla interna rutiner för att uppdatera och hantera det som händer.
  • Granska noga intyg och registeruppgifter.
  • Påverka ägare och ledning för att prioritera frågan.

Halldin framhåller också Skatteverket som en viktig informationskälla, inte minst när det gäller folkbokföringsuppgifter.

Lagstiftning för att bekämpa den organiserade brottsligheten

Det är justitieminister Morgan Johansson (S) som initierat utredningen om åtgärder mot handel med hyreskontrakt. Den är ett led i regeringens målsättning att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Utredningen har letts av Jan Josefsson, hovrättsråd i Göta hovrätt. Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna, Polisen, Skatteverket, Boverket, hyresnämnden och hovrätten har varit sakkunniga för att ge underlag till förtydliganden, skärpta regler och ytterligare kriminalisering av den nuvarande hyreslagen, som skrevs 1950.

Lagrådet, som var en av remissinstanserna, var kritisk till kriminalisering. Regeringen valde trots det att lägga fram propositionen ”Åtgärder mot handel med hyreskontrakt”. Lagförslaget är en del av januariavtalet och stöds alltså av Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet.

Text: Marie Bosund Hedberg