Dansk intervju med Malmö-kommunalrådet Andreas Schönström

Även om Malmö har stora problem med skjutningar och bomber, så är kommunen ledande i att förhindra att unga blir kriminella.

Det säger Malmös kommunalråd för för teknik och service, Andreas Schönström (S), i en lång intervju i den danska dagstidningen Berlingske. Samtidigt rasar han mot danska politikers fokus på ursprung:

– Det är inte människors religion eller etniska ursprung som gör dem kriminella, säger han.

Läs hela intervjun här.

Skärpta lagar mot illegal hyresmarknad

kriminalitet och svarthandel med hyreskontrakt hänger nära samman

Kriminalitet och illegal hyresmarknad hänger nära samman. Foto: Robert Carner, Pixabay.

Handeln med hyreskontrakt har ökat kraftigt under de senaste åren. I många fall är det kriminella nätverk som finansierar sin verksamhet genom svarthandel.

Regeringen förbereder lagförslag som betyder straffskärpningar. De väntas träda i kraft den 1 oktober. Att sälja eller köpa ett hyreskontrakt kommer då att kunna ge två års fängelse, och det blir brottsligt att förfalska intyg.

Förslagen till ny lagstiftning innehåller förtydliganden av den nuvarande lagen, skärpta regler och ytterligare kriminalisering. Svarthandeln med hyreskontrakt jämställs med andra ekonomiska brott, som bedrägeri och urkundsförfalskning.

Exempel på svarthandel är att ta betalt vid byte av lägenhet, att en hyresvärd tar betalt för ett kontrakt eller att en svartmäklare tar betalt för förmedling av kontrakt. Det är heller inte tillåtet att hyra ut i andra hand till mer än bruksvärdeshyra, det vill säga den hyra som kontraktsägaren betalar.

Välbesökt seminarium om svarthandel med hyreskontrakt

Nyligen genomförde Fastighetsägarna Syd ett seminarium i Malmö: ”Svarthandel med hyreskontrakt och olovlig andrahandsuthyrning”. Det samlade många representanter från både kommunala och privata fastighetsbolag.

– Den illegala handeln med hyreskontrakt är utbredd, förklarar Kristian Halldin som är utredare från polisen. Den blir alltmer normaliserad och omfattar både andra- och tredjehandskontrakt.

Det kan handla om någon som säljer sin villa eller bostadsrätt i ett ytterstadsområde och köper ett svartkontrakt till en hyresrätt på ett attraktivt läge mitt i stan. Priserna på ett kontrakt kan ligga på 200 000 kronor per rum i centrala Stockholm och 100 000 kronor per lägenhet i Nacka. Det finns inga motsvarande uppgifter för andra regioner.

Berör hälften av alla lägenhetsbyten i Stockholm

– En bostad är en statusmarkör, och det är starka drivkrafter som styr med tanke på att det råder bostadsbrist i 255 av landets 290 kommuner. I Stockholm finns det kriminella inslag i hälften av alla lägenhetsbyten. Det har blivit en miljardindustri.

Svarthandeln med hyreskontrakt är en av den organiserade brottslighetens viktigaste inkomstkällor tillsammans med penningtvätt, skattebrott, grova våldsbrott och korruption.

– Andra negativa effekter är att det blir färre förstahandskontrakt till förmedling. Ytterst är det de allra svagaste som inte får någon bostad, de blir brottsoffer.

Råd till fastighetsägarna

För att bekämpa den här brottsligheten har Kristian Halldin flera råd till fastighetsägarna:

  • Utbilda era medarbetare i vad lagar och regler säger.
  • Utveckla interna rutiner för att uppdatera och hantera det som händer.
  • Granska noga intyg och registeruppgifter.
  • Påverka ägare och ledning för att prioritera frågan.

Halldin framhåller också Skatteverket som en viktig informationskälla, inte minst när det gäller folkbokföringsuppgifter.

Lagstiftning för att bekämpa den organiserade brottsligheten

Det är justitieminister Morgan Johansson (S) som initierat utredningen om åtgärder mot handel med hyreskontrakt. Den är ett led i regeringens målsättning att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Utredningen har letts av Jan Josefsson, hovrättsråd i Göta hovrätt. Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna, Polisen, Skatteverket, Boverket, hyresnämnden och hovrätten har varit sakkunniga för att ge underlag till förtydliganden, skärpta regler och ytterligare kriminalisering av den nuvarande hyreslagen, som skrevs 1950.

Lagrådet, som var en av remissinstanserna, var kritisk till kriminalisering. Regeringen valde trots det att lägga fram propositionen ”Åtgärder mot handel med hyreskontrakt”. Lagförslaget är en del av januariavtalet och stöds alltså av Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet.

Text: Marie Bosund Hedberg

”Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas”

Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas. Fastighetsägare Sofielund har därför förslag på åtgärder till tekniska nämndens politiker.

I dag symboliserar Norra Grängesbergsgatan ”det svarta Malmö”, en gata där man kan handla utan kvitto, verksamheter med stora miljörisker, avsaknad av bygglov och där människor tillåts sova och övernatta. Det är den gata och område där staden med myndigheter och verksamheter idag bedriver en noga kartläggning inom ramen för ”Trygga Malmö”. Här har även skett ett antal grova våldsbrott, inte minst under hösten 2018 med sprängning vid en lokal.

Trafikmässigt finns det ett flertal problem och detta påverkar också tryggheten på gatan likväl som att seriösa verksamheter drar sig för att etablera sig på gatan. ”Trygga Malmö” har arbetat intensivt i området under de gångna åren och det finns ett flertal seriösa fastighetsägare i området som genomför åtgärder till det bättre, men staden och då särskilt fastighets- och gatukontoret behöver genomföra fler trygghetsskapande åtgärder för att öka tryggheten, höja gatans anseende och därmed även stadens anseende.

Även för Kopparbergsgatan behövs insatser. Även denna gata präglas av en mycket tuff trafiksituation där bilister inte visar hänsyn. Stråket används av bilister som test på hur fort man kan köra, risk för att det lockar till sig street-race samt tyvärr chaufförer inom transportbranschen som använder gatustråket som paus ställe och skapar nedskräpning samt gör toalettbesök längs buskagen.

Läs mer här.

Kamerabevakning ger nytt ljus över Seved

Polis och forskare

Andy Roberts, chef för lokalpolisområde Norr, Anna-Karin Ivert, kriminolog, och Karl Kronkvist, doktorand vid den kriminologiska institutionen vid Malmö universitet. Tillsammans presenterade de underlaget för rapporten om kamerabevakning i ett särskilt utsatt område.

Kamerabevakningen dygnet runt i Seved har ökat tryggheten bland boende och företag och minskat olika sorters brott och skadegörelse. Det visar en färsk rapport från Malmö universitet.

– Det är positivt, men för att den åtgärden ska vara långsiktigt framgångsrik krävs det resurser som inte tas från annat polisiärt arbete.

Det säger Karl Kronkvist, som är doktorand vid kriminologiska institutionen och en av författarna till rapporten.

Nyligen placerades en femte bevakningskamera ut i Seved. Området var först i landet med dygnetruntbevakning i ett bostadsområde och effekterna är tydliga.

Många insatser som samverkar

– När det gäller frågan om ökad trygghet och trivsel ser vi att både kameror och andra insatser i området har stor betydelse, säger Jan Svärd, ordförande i Fastighetsägare Sofielund.

Han pekar bland annat på ökad polisnärvaro, klottersanering, städpatruller, kulturaffischering, ökad belysning och minskad biltrafik.

Fastighetsägare Sofielund startade 2014 som ett samarbete mellan fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byalag, föreningar samt stora och små företag. Syftet är att att öka tryggheten i området. Övriga samarbetspartners är bland annat Malmö kommun, polisen och Länsförsäkringar.

BID är en förkortning av Business Improvement District, en stadsdelsstärkande process som genomförts bland annat i New York.

Forskarna har intervjuat boende och företagare i området

– För vår rapport har vi intervjuat boende och företagare i södra och norra Sofielund. De flesta säger att de känner sig tryggare i dag än för några år sedan, säger kriminologen Anna-Karin Ivert. Statistik från polisen visar att antalet våldsbrott har minskat, antalet egendomsbrott är oförändrat och antalet anmälda narkotikabrott har ökat. Det är lättare att identifiera och lagföra de misstänkta med hjälp av bilder från en bevakningskamera. Knarkhandeln har försvunnit från gator och öppna platser som Sevedsplan och i stället flyttat in i garage eller källare – eller till andra kvarter.

Andy Roberts, numera chef för lokalpolisområde Norr, har varit med i BID-processen från början, men då som patrullerande polis.

– Vi ser tydliga förändringar, säger han. De kriminella nätverken har minskat och vi ser ingen återväxt i kriminalitet. Vår arbetsmiljö har också blivit bättre tack vare de fem kamerorna som också kan styras från våra bilar. Vi behöver inte utsätta oss för onödiga risker eftersom vi har en tydligare bild av vad som pågår innan vi gör ett tillslag. En filmsekvens från en bevakningskamera kan också tjänstgöra som vittne i en förundersökning och kan ersätta den som inte kan eller vill vittna.

– Boendeparkeringsplatser håller målvaktsbilar borta och unga knarkköpare från andra kommuner som ”lånat pappas bil” får parkeringsböter när de felparkerat. Vi håller på att återskapa tryggheten, men vi måste ha uthållighet.

Fler områden

– Det är viktigt att poängtera den enighet som råder mellan parterna i BID-processen. De positiva förändringarna som skett i Sofielund gör att vi vill kopiera delar av processen i andra utsatta områden i Malmö, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för teknik och service. Att förändringarna kunnat ske i Sofielund beror inte bara på en enda åtgärd utan allt som parterna i Fastighetsägare Sofielund har bidragit med under årens lopp.

– I dag räknas södra Sofielund som en av 23 utsatta områden i landet, säger Hjalmar Falck som är utvecklingssamordnare i Fastighetsägare Sofielund. Med stöd av den positiva utvecklingen som skett och effekterna av kamerabevakningen räknar vi med att kunna strykas från listan om ett år.

Hjalmar Falck, utvecklingssamordnare i Fastighetsägare BID Sofielund visar var den femte bevakningskameran har satts upp på Rasmusgatan. Andreas Schönström (S), kommunalråd, och Jan Svärd, ordförande i Fastighetsägare BID Sofielund, gläder sig åt den positiva utvecklingen i Sofielund.

Läs mer här

Här kan ni se kriminologernas presentation vid pressträffen som var i veckan samt en sammanfattning av den nya rapporten.

Flera medier deltog i det pressmöte som arrangerades om Sofielund. Här kan du se vad Radio Malmöhus rapporterade. Här kan du läsa om vad Malmö stad skriver om utvecklingen i Sofielund. Vidare har även Lokaltidningen skrivit en artikel. Övriga artiklar finns i Sydsvenskan och Skånska Dagbladet som premiumartiklar.

Text och foto: Marie Bosund

Ett nedslag i verkligheten – bakom rubrikerna

kriminologer från Malmö universitet

Ett 20-tal blivande kriminologer från Malmö universitet besökte Sofielund för att se hur den trygghetsfokuserade BID-processen fungerar.

Ett 20-tal blivande kriminologer från Malmö universitet kom på studiebesök till Sofielund. De fick se hur BID-processen har påverkat de boende, fastighetsägarna och företagen i området sedan det startade för drygt fyra år sedan.

– I dag är södra Sofielund en av 23 utsatta områden i landet. Med stöd av den positiva utvecklingen med ökad trivsel, färre anmälda våldsbrott, minskad skadegörelse och effekterna av kamerabevakningen räknar vi med att kunna strykas från listan om ett år.

Det säger Hjalmar Falck, utvecklingssamordnare i Fastighetsägare Sofielund.

BID, Business Improvement District, är ett samarbete mellan fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byalag, föreningar, stora och små företag i stadsdelen och alla är medlemmar i Fastighetsägare BID Sofielund. Övriga samarbetspartners är bland annat Malmö kommun, polisen och Länsförsäkringar.

Tre års forskning

Under tre år har Fastighetsägare Sofielund samarbetat med forskare från kriminologiska institutionen på Malmö universitet och med BRÅ, Brottsförebyggande rådet. I den senaste etappen har man undersökt effekterna av kamerabevakning i ett särskilt utsatt område. Seved var först i Sverige med dygnet runt-bevakning med kameror i ett bostadsområde.

De flesta av studenterna, som läser fjärde terminen i kriminologi, var i Sofielund för första gången och de kände bara till området efter vad de sett och hört i medierna om kriminalitet, skadegörelse och otrygghet.

Simon Bäck

Simon Bäck uppskattade nerslaget i verkligheten, långt från teorierna i kriminologikursen på universitetet.

– Ett välkommet besök

– Vi har ingen praktik i vår treåriga utbildning så det här besöket var mycket välkommet, säger Simon Bäck. Jag har sökt sommarjobb inom kriminalvården för att få ännu mera kunskap. Jag har pluggat till socionom och lärare tidigare men nu känner jag att jag har hittat rätt. Jag kan få nytta av mina tidigare erfarenheter.

Text och foto: Marie Bosund

Malmö stad betalar övervakningskameror för polisen

Artikel i Sydsvenskan om övervakningskameror i Malmö

Nu blir de fler övervakningskameror i Malmö, bland annat på Seved. Det är polisen som behöver dem och Malmö stad som betalar.

– Vi kan inte vänta längre, säger Malmös polismästare Stefan Sintéus till Sydsvenskan.

Kamerorna sätts upp på Seved samt på Möllevångstorget och Södervärn. Det är dock inte helt säkert att det här sättet att finansiera kamerorna är godkänt. Polisen på central nivå håller fortfarande på att analysera hur regelverket ser ut.

– Skulle det komma ett beslut om att vi inte får göra så här, så får vi reglera det i efterhand, säger Stefan Sintéus.

Läs mer här (artikeln är dock bara öppen bara för prenumeranter).

Sofielund och Seved i fokus för valdebatt i SVT

Söndagen den 12 augusti sändes ett debattprogram i SVT 1 om gängkriminalitet i Malmö. I eftersnacket till programmet sändes också intervjuer med lokala företrädare i Malmö.

Programmet avslutades med en film om Södra Sofielund/Seved för att visa hur ett samarbetet kring BID-modellen har vänt den negativa utvecklingen till en positiv. Här är hela programmet med eftersnack, och ni som vill se filmen får spola fram till slutet.