Medlemsporträtt: Gustaf Grapengiesser, fastighetsägare på Seved

Vaktmästaren fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmail

Fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmaili i trädgården på Rasmusgatan 28.

– Ett hus är som ett bibliotek, det finns en berättelse bakom varje dörr

– När jag ringer stadsbyggnadskontoret brukar jag säga att jag ringer från en av Malmös mest kända adresser.

Det säger Gustaf Grapengiesser, BID-medlem och nybliven ägare till fastigheten Rasmusgatan 28 på Seved i Malmö. Adressen har rönt uppmärksamhet i medierna, som skrivit om områdets tidigare problem med social utsatthet och kriminalitet.

– Men det finns en annan berättelse också, säger han. För det finns en väldigt stark gemensam känsla i området. Sedan jag köpte huset i fjol har det varit helt lugnt här. Helt lugnt.

En ovanlig fastighetsägare

Gustaf Grapengiesser är inte den typiske fastighetsägaren. Han har en bakgrund i IT-världen där han varit med om att bygga Barnebys, som han beskriver som världens ledande nättjänst för att hitta design, konst och antikviteter.

Och nu vill han äga och utveckla fastigheter.

– Det är väldigt mycket som är bra här i Sofielund och i mitt hus, säger han, och det är det jag bygger på. Självklart har jag en social ambition, men den grundläggande utgångspunkten är att det ska bli en bra affär, annars går det inte. Men man kanske inte måste ha så bråttom.

– Äger man en sådan här fastighet så lär man också känna samhället. Man ska inte vara naiv, men om man inte fattar att det här är Sverige, om man tror att det här är ett undantag, då har man inte fattat någonting.

Ringde på hos alla i huset

Det första Grapengiesser gjorde som ny fastighetsägare var att gå runt och ringa på hos alla i huset. Med sig hade han en bekant som talar arabiska.

– Det gav mig en omedelbar kontakt med alla hyresgästerna, oavsett vad de pratar för språk. Och det är det kanske inte så många andra hyresvärdar som har gjort, varken här på Seved eller någon annanstans. Men ett hus är som ett bibliotek; det finns en berättelse bakom varje dörr.

– Vi försöker hitta allianser hela tiden. Det är bara tolv hyresgäster i huset, så det är kanske inte så svårt. Men det har gjort stor skillnad. Samtidigt så bygger det på att jag och min vaktmästare är närvarande hela tiden och försöker lära känna människorna här.

Vaktmästaren heter Mohammad Esmaili. Han är uppvuxen som flykting i Iran och egentligen gymnasiestuderande i Sverige. Trots hårda krav på lyckade resultat i skolan har han kunnat kombinera studierna med ett deltidsjobb som vaktmästare. Tillsammans har de nu målat om trappuppgångarna och fasaden, städat upp gården, källaren och trappuppgångarna.

– Jag tror att de som bor här märker att Mohammad och jag verkligen jobbar med huset, att vi bryr oss, har ögonen på det och försöker åtgärda både stort och smått så fort det är möjligt. Snart ska vi börja byta lägenhetsdörrarna, så att alla får säkerhetsdörrar och sedan är det dags att ta sig an lägenheterna. Standarden varierar oerhört mellan dem, men jag måste ordna alla de gemsamma sakerna först.

Små medel – och ambassadörer bland hyresgästerna

– Det här sättet att arbeta och sköta huset är ett försök att bevisa min egen idé om att man faktiskt kan lyckas även om man jobbar med små medel. Men när man gör det på lite låg nivå som jag, och finansierar det med pengarna från hyrorna, så går det lite långsamt.

– Men det går framåt, säger han och understryker att han vill åstadkomma en uthållig förvaltning av huset. Jag vill ju gärna vara med på resan när Sofielund utvecklas. Däremot är viktigt att framhålla att det inte är gentrifiering jag hoppas på – om den inte består i att folk får jobb, förstås. Då är jag för den!

– Vi har några ambassadörer här också, tillägger han. Vi stöder oss mot dem och bland annat har de fått ta över ansvaret för källaren. Vill man ner dit i dag får man gå till någon av dem och låna nyckel. Det har gjort att vi inte alls har några problem i källaren längre. Hittills fungerar det prickfritt.

En annorlunda lösning, på många sätt.

Här finns hemsidan för Kvarteren Framåt AB och Rasmusgatan 28.

Fastighetsägare BID Sofielund oroas av elbrist för Pågen

Fastighetsägare BID Sofielund har drygt 50 medlemmar. Vi ser med stor oro på hur elbrist riskerar Pågens utbyggnadsplaner och till och med riskerar att orsaka en flytt av verksamheten.

– Det är mycket olyckligt att vi i dagens samhälle riskerar verksamheter som betyder mycket för området och staden på grund av för dålig elkapacitet, säger Jan Svärd, ordförande i Fastighetsägare BID Sofielund.

I dag producerar Pågen med 800 anställda 85 000 ton bröd om året. Pågen vill utöka till 120 000 ton om året.

E.ON som levererar el menar att elbristen beror på att stamnätet som ägs av Svenska Kraftnät inte klarar av en sådan ökning av produktionen. Elen räcker helt enkelt inte till.

– Det är inte bra och det här måste lösas. Pågen är en stor arbetsgivare och ett viktigt varumärke för hela Sverige, staden och Sofielund. Vi vet också att Pågen hade planerat för ytterligare anställningar och det betyder mycket för området, säger Jan Svärd.

Bara bättre med försörjningsstöd

miniseminarium kring försörjningsstöd hos Fastighetsägare BID Sofielund

Nyligen hölls ett miniseminarium kring försörjningsstöd hos Fastighetsägare BID Sofielund.

– Vi ser inga fel, det blir bara bättre. De som har svårast att få lägenhet är oftast de bästa, de tar vara på sin bostad och är rädda om den.

Orden är Lifras VD Anders Fransson i samband med ett miniseminarium hos Fastighetsägare BID Sofielund kring försörjningsstöd som inkomst.

Rapport med vägledning och goda exempel

Bakgrunden är den rapport som Fastighetsägarna nyligen släppt kring uthyrningskriterier. Det är en vägledning med goda exempel för fastighetsägare på hur försörjningsstöd är säker som inkomstgaranti för dem som vill hyra bostad.

– Det har att göra med de förändringar som sker på arbetsmarknaden, där det är så många olika anställningsformer, säger Anna Wiking från Fastighetsägarna och medlem i BID. Där kan vi se i de analyser som gjorts att försörjningsstöd och etableringsstöd är säkra, och fastighetsägarna kan vara säker på att hyresgäster som sköter hyresbetalningar.

Även på Boplats Syd märks att det inte finns någon koppling mellan bristande hyresbetalningar och försörjnings- och etableringsstöd.

– De fastighetsägare som är anslutna till oss väljer självklart själva vad som ska räknas som inkomst, säger Krister Hjelm som är VD på Boplats Syd. Men vi ser att försörjningsstöd inte har någon koppling till bristande betalningar. I dag är det så många som kan hamna i situationer med försörjningsstöd.

– Också fastighetsägare måste dra ditt strå till stacken

Anders Fransson på Lifra menar även att det är viktigt att vara med och bygga hela staden.

– Då måste vi också dra vårt strå till stacken och hjälpa människor som hamnar utanför bostadsmarknaden. Och efter att ha godkänt försörjningsstöd, etableringsstöd eller personer som är inne i skuldsanering i ett par år kan jag  lugnt säga att det är inga problem.

– Tvärtom, ofta är det här hyresgäster som är mycket måna om sina boende och mycket rädda om sina kontrakt.

Inom Fastighetsägare BID Sofielund diskuteras möjligheten att fler privata fastighetsägare godkänna försörjningsstöd. HSB Malmö, Rosengårds Fastigheter och MKB är några av de som redan har modellen. Seminariet ledde till att fler kommer att se över möjligheten.

Läs mer

Hela rapporten från Fastighetsägarna och mer material hittar du här, här och här.

Krister Hjelm från Boplats Syd

Krister Hjelm från Boplats Syd …

Anna Wiking från fastighetsägarna

… och Anna Wiking från Fastighetsägarna.

Anders Fransson, VD Lifra

Anders Fransson från Lifra kunde konstatera att det bara blivit bättre sedan de börjat bevilja försörjningsstöd.

Seminariet inspirerade andra fastighetsägare att fortsätta diskussioner kring försörjningsstöd som inkomst för de som söker bostad.

Moomsteatern – kvartersteater med publik över hela Europa

Scenbild från Moomsteaterns föreställning Speciells privilegium 2003.

Moomsteatern har hållit på i mer än tjugo år nu. Den här bilden är från 2003. Då satte man upp “Speciells privilegium”, om Yousuf och Maria flyr ifrån kriget i Bosnien med hopp om ett nytt liv i Sverige. Maria är gravid och föder sitt barn på ett kontor på flyktingförläggningen. Barnet har Downs Syndrom och döps efter en språkförbistring till Speciell. Foto: Henrik Hedenius.

Moomsteatern började som en kommunal omsorgsverksamhet för tjugo år sedan. I dag är det ovanliga teaterarbetet en internationell förebild. De anställda skådespelarna har någon form av funktionsvariation och har hittat teaterscenen för sina speciella talanger.

– Alla är olika och vi kan lyfta fram de sidor som var och en är bäst på, säger Per Törnqvist, konstnärlig ledare.

Teatergruppens hemmascen ligger i entréplanet på Folkets Hus vid Nobeltorget. På listan med pjäs- och filmklassiker som spelats här finns bland annat Ett drömspel, Ringaren i Notre Dame, Gökboet, Möss och människor, Elefantmannen, Grisfarmen och Djungelboken.

Under våren har Den enfaldige mördaren, efter Hans Alfredsons dramatiska film, gjort stor succé. Nyligen spelades Tårtan – en ”springfars för barn” enligt Per Törnqvist – i en uppsättning som turnerat över landet.

Moomsteaterns konstnärlig ledare Per Törnqvist. Foto: Lars Dareberg.

Per Törnqvist har lång erfarenhet som skådespelare, regissör, teaterchef, tv-producent, manusförfattare och av att bearbeta manus. Han valde Malmö och Moomsteatern för sjutton år sedan. Han gläder sig åt att hans idéer om hur man kan tillämpa lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) får gehör både lokalt, nationellt och internationellt.

Avtalsenliga löner

– Vi jobbar med teater, inte med omsorg, säger han. Här finns ingen omsorgspersonal. I flera år fick ensemblen som deltog i den kommunala dagliga verksamheten 26 kronor om dagen i flitpeng, men i dag har alla fast anställda teaterarbetare betalt enligt Teaterförbundets kollektivavtal. Det lönesystemet är vi ensamma om i hela världen.

Och han har kollat. 2012 beskrev han sitt arbete på en konferens i New York. Då kunde han notera att de flesta representanterna betonade skådespelarnas funktionsvariationer i stället för att se dem som teatergrupper med konstnärliga mål.

Lär av varandra

Per Törnqvist träffar regelbundet kolleger för samarbeten. nDå lyfter han gärna fram EU-projektet Crossing the line, där likasinnade ensembler i Europa möts för att spela teater tillsammans och lära av varandras erfarenheter. Första uppsättningen gjordes med teatrar i England och Frankrike. Sedan dess har nätverket vuxit med partners i Irland, Holland, Polen och Wales – och gett nya EU-bidrag för ännu mer utbildning och utveckling av ensemblerna.

Två teaterveteraner

Skådespelarna Niclas Lendemar och Therese Kvist

Niclas Lendemar och Therese Kvist tillhör Moomsteaterns veteraner. Foto: Marie Bosund Hedberg.

Niclas Lendemar, 46, tillhör veteranerna i Moomsteatern och han har fått göra många huvudroller och monologer. En av drömrollerna har han just rosats för, både av publik och recensenter, som den utsatte Sven i Den enfaldige mördaren.

Therese Kvist, 27, bestämde sig redan som barn för att bli skådespelare. Hon har gått teaterlinjen på gymnasiet och har sedan vidareutbildat sig på Moomsteaterns teaterskola.

– Det är roligt att stå på scenen och känna av vad publiken tycker, säger hon.

– Men det är stor skillnad på att möta barn som lever sig in i pjäsen, gymnasieelever som kanske helst vill vara någon annanstans och en erfaren, vuxen publik, försäkrar Niclas Lendemar.

Snart har ensemblen semester. Sedan fortsätter arbetet med att göra Moomsteaterns version av Alice i underlandet, Wonderland tillsammans med Malmöteatern InSite. Den ska bli en vandringsföreställning.

Fakta om Moomsteatern

Moomsteatern är en förkortning för Malmö Omsorg och stavades först med ett ”o”. Teatern grundades 1987 av Kjell Stjernholm tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. Moomsteatern drivs numera som en stiftelse som bland annat finansieras med kulturbidrag från Malmö stad, Region Skåne, Kulturrådet, Sparbanken Finn och Allmänna arvsfonden.

Moomsteatern har fått flera utmärkelser:

  • 2016 Malmö stads kulturpris
  • 2016 Intrapriset
  • 2009 Skådespelare Pierre Björkman tilldelas UPP-priset av Svenska Downföreningen
  • 2007 Kunskapspriset
  • 2004 Skånska Akademiens diplom
  • 1998 Kvällspostens Thaliapris till Kjell Stjernholm för arbetet med Moomsteatern och uppsättningen Den lilla människan

Läs mer om Moomsteatern på deras egen webbplats!

Text: Marie Bosund Hedberg

Positiva signaler i utsatta områden

Nu presenteras positiva trender i polisens redovisning av särskilt utsatta områden, där S Sofielund pekas ut som ett av de som lyckats mycket bra. Redan inom något år kan området strykas från listan. Partnerskap är nyckeln till framgång.

Läs mera här

 

 

 

Läs om studenternas idéer om hållbar utveckling i Sofielund

Studenter vid kursen Design för hållbar utveckling vid Malmö universitet har genomfört flera projekt som berör Sofielund. Tillsammans med universitetslektor Staffan Schmidt och BID processen i Sofielund har de kläckt flera idéer kläckts kring spännande projekt i området. Här är en sammanställning över de senaste för våren 2019. Fler kommer.

FixaMera

FixaMera ska vara en träffpunkt för återbruk i Sofielund. Tjänsten ska ge användaren möjlighet att förlänga livslängden på sina saker genom att vårda, reparera eller uppgradera dem. Förutom en plats att utföra lagningsarbeten på ska FixaMera erbjuda enklare verktyg, kunskap och inspiration. Här finns en presentation av FixaMera, och här finns en beskrivning.

Jordlära

Jordlära är som gjort för en förskola eller skola. Det är ett koncept där studenterna verkligen använder odlingar och klimatfrågor i utbildningssyfte. Jordlära kan vara något för en verksamhet som vill skapa en grön profil. Här finns en presentation av Jordlära.

Gro

Bakom urbana odlingar i Sofielund ligger bl a Hidde Iyo Dhaqan och Seveds odlingsnätverk. Här är en vidareutveckling och en liten tomt skulle kunna användas i området. Läs mer här.

Fler artiklar om design för hållbar utveckling

Här kan du läsa mer om idéer från studenter på Design för hållbar utveckling.

Skärpta lagar mot illegal hyresmarknad

kriminalitet och svarthandel med hyreskontrakt hänger nära samman

Kriminalitet och illegal hyresmarknad hänger nära samman. Foto: Robert Carner, Pixabay.

Handeln med hyreskontrakt har ökat kraftigt under de senaste åren. I många fall är det kriminella nätverk som finansierar sin verksamhet genom svarthandel.

Regeringen förbereder lagförslag som betyder straffskärpningar. De väntas träda i kraft den 1 oktober. Att sälja eller köpa ett hyreskontrakt kommer då att kunna ge två års fängelse, och det blir brottsligt att förfalska intyg.

Förslagen till ny lagstiftning innehåller förtydliganden av den nuvarande lagen, skärpta regler och ytterligare kriminalisering. Svarthandeln med hyreskontrakt jämställs med andra ekonomiska brott, som bedrägeri och urkundsförfalskning.

Exempel på svarthandel är att ta betalt vid byte av lägenhet, att en hyresvärd tar betalt för ett kontrakt eller att en svartmäklare tar betalt för förmedling av kontrakt. Det är heller inte tillåtet att hyra ut i andra hand till mer än bruksvärdeshyra, det vill säga den hyra som kontraktsägaren betalar.

Välbesökt seminarium om svarthandel med hyreskontrakt

Nyligen genomförde Fastighetsägarna Syd ett seminarium i Malmö: ”Svarthandel med hyreskontrakt och olovlig andrahandsuthyrning”. Det samlade många representanter från både kommunala och privata fastighetsbolag.

– Den illegala handeln med hyreskontrakt är utbredd, förklarar Kristian Halldin som är utredare från polisen. Den blir alltmer normaliserad och omfattar både andra- och tredjehandskontrakt.

Det kan handla om någon som säljer sin villa eller bostadsrätt i ett ytterstadsområde och köper ett svartkontrakt till en hyresrätt på ett attraktivt läge mitt i stan. Priserna på ett kontrakt kan ligga på 200 000 kronor per rum i centrala Stockholm och 100 000 kronor per lägenhet i Nacka. Det finns inga motsvarande uppgifter för andra regioner.

Berör hälften av alla lägenhetsbyten i Stockholm

– En bostad är en statusmarkör, och det är starka drivkrafter som styr med tanke på att det råder bostadsbrist i 255 av landets 290 kommuner. I Stockholm finns det kriminella inslag i hälften av alla lägenhetsbyten. Det har blivit en miljardindustri.

Svarthandeln med hyreskontrakt är en av den organiserade brottslighetens viktigaste inkomstkällor tillsammans med penningtvätt, skattebrott, grova våldsbrott och korruption.

– Andra negativa effekter är att det blir färre förstahandskontrakt till förmedling. Ytterst är det de allra svagaste som inte får någon bostad, de blir brottsoffer.

Råd till fastighetsägarna

För att bekämpa den här brottsligheten har Kristian Halldin flera råd till fastighetsägarna:

  • Utbilda era medarbetare i vad lagar och regler säger.
  • Utveckla interna rutiner för att uppdatera och hantera det som händer.
  • Granska noga intyg och registeruppgifter.
  • Påverka ägare och ledning för att prioritera frågan.

Halldin framhåller också Skatteverket som en viktig informationskälla, inte minst när det gäller folkbokföringsuppgifter.

Lagstiftning för att bekämpa den organiserade brottsligheten

Det är justitieminister Morgan Johansson (S) som initierat utredningen om åtgärder mot handel med hyreskontrakt. Den är ett led i regeringens målsättning att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Utredningen har letts av Jan Josefsson, hovrättsråd i Göta hovrätt. Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna, Polisen, Skatteverket, Boverket, hyresnämnden och hovrätten har varit sakkunniga för att ge underlag till förtydliganden, skärpta regler och ytterligare kriminalisering av den nuvarande hyreslagen, som skrevs 1950.

Lagrådet, som var en av remissinstanserna, var kritisk till kriminalisering. Regeringen valde trots det att lägga fram propositionen ”Åtgärder mot handel med hyreskontrakt”. Lagförslaget är en del av januariavtalet och stöds alltså av Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet.

Text: Marie Bosund Hedberg

Sofielund – ett populärt mål för studiebesök

Tre internationella studenter på studiebesök i Sofielund

Tre internationella studenter på studiebesök i Sofielund: Ana Ionescu, arkitekt från Rumänien, forskaren Marvin Sommer från Berlin och juristen Özgun Raya Oral från Turkiet. Här tillsammans med Fastighetsägare Sofielunds verksamhetsledaren Hjalmar Falck.

Intresset är stort för BID-processen och för utvecklingen i Sofielund och Amiralstaden. Senast var det tre studenter från Rumänien, Tyskland och Turkiet som går på Malmö universitet, som besökte Sofielund.

Här fick de träffa Fastighetsägare Sofielund och vår verksamhetsledare Hjalmar Falck. Det blev ett intressant samtal kring frågor som involvering, stadsplanering och BID-samverkan mellan oss och Amiralstaden – liksom om vikten av att knyta samman områden i staden. Det visar sig att allt fler börjar förstå betydelsen av samarbete med externa aktörer, inte minst näringslivet.

En rapport från studenterna kommer inom kort.

”Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas”

Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas. Fastighetsägare Sofielund har därför förslag på åtgärder till tekniska nämndens politiker.

I dag symboliserar Norra Grängesbergsgatan ”det svarta Malmö”, en gata där man kan handla utan kvitto, verksamheter med stora miljörisker, avsaknad av bygglov och där människor tillåts sova och övernatta. Det är den gata och område där staden med myndigheter och verksamheter idag bedriver en noga kartläggning inom ramen för ”Trygga Malmö”. Här har även skett ett antal grova våldsbrott, inte minst under hösten 2018 med sprängning vid en lokal.

Trafikmässigt finns det ett flertal problem och detta påverkar också tryggheten på gatan likväl som att seriösa verksamheter drar sig för att etablera sig på gatan. ”Trygga Malmö” har arbetat intensivt i området under de gångna åren och det finns ett flertal seriösa fastighetsägare i området som genomför åtgärder till det bättre, men staden och då särskilt fastighets- och gatukontoret behöver genomföra fler trygghetsskapande åtgärder för att öka tryggheten, höja gatans anseende och därmed även stadens anseende.

Även för Kopparbergsgatan behövs insatser. Även denna gata präglas av en mycket tuff trafiksituation där bilister inte visar hänsyn. Stråket används av bilister som test på hur fort man kan köra, risk för att det lockar till sig street-race samt tyvärr chaufförer inom transportbranschen som använder gatustråket som paus ställe och skapar nedskräpning samt gör toalettbesök längs buskagen.

Läs mer här.