”Det är de goda exemplen som förändrar”

På måndagen fick BID Sofielunds kontor vid Nobelvägen besök av europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S), riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S) och Joakim Sandell (S), även han riksdagsledamot och ordförande i Socialdemokraterna i Malmö. BID Sofielunds verksamhetschef Hjalmar Falck berättade om föreningens arbete, tillsammans med kommunpoliserna Freddy Nilsson och Tobias Bråhammar, samt Karl Kronkvist, doktorand på Institutionen för kriminologi vid Malmö universitet.

Från vänster: Freddie Nilsson, kommunpolis; Karl Kronkvist, doktorand; Hjalmar Falck, verksamhetschef BID Sofielund; Heléne Fritzon (S), europaparlamentariker; Jan Svärd, ordförande BID Sofielund och Möllevången; Hillevi Larsson (S), riksdagsledamot; Joakim Sandell (S), riksdagsledamot och ordförande i Socialdemokraterna i Malmö, och Tobias Bråhammar, kommunpolis.

Mötet handlade om Fastighetsägare BID Sofielunds process för att minska otryggheten, öka trivseln och stödja det brottsförebyggande arbetet i området – ett område som nu utökas när nästa BID-process tar vid på Möllevången inklusive Rådmansvången, Södervärn, Triangeln och sjukhusområdet. Jan Svärd, ordförande i Fastighetsägare BID Sofielund men också i den nystartade föreningen på Möllevången, hälsade välkomna.

– Allt arbete vi gör här är ett samarbete, underströk han.

Jan Svärd, ordförande i Fastighetsägare BID Sofielund och i den nystartade föreningen på Möllevången, inledde mötet.

Långsiktig process

För omkring tio år sedan var kvarteren kring Sevedsplan och Rasmusgatan ett av landets mest omtalade områden, i negativa ordalag. På initiativ av branschorganisationen Fastighetsägarna Syd drogs, tillsammans med Malmö stad, igång ett arbete för att få bukt med kriminaliteten, öka tryggheten och göra området attraktivt. Redan från början bedrevs arbetet i samverkan med polisen och forskare från dåvarande Malmö högskola, numera Malmö universitet.

– Det här inget projekt, i Malmö är man fruktansvärt trötta på projekt. Detta är en långsiktig process på minst fem till femton år innan vi kan utvärdera arbetet, betonade Hjalmar Falck.

Forskning visar på positiv effekt

Karl Kronkvist har tillsammans med en forskarkollega följt arbetet sedan starten. Han beskrev hur modellen Business Improvement District (BID) utvecklades i Nordamerika, ursprungligen med fokus på näringsverksamhet i stadskärnor, men som blivit till en modell för områdesutveckling och samverkan mellan fastighetsägare.

– Den lilla forskning som finns på området är från Nordamerika, men den tyder på att BID-processer har positiv påverkan på att minska brottslighet, sa Karl Kronkvist. Han reflekterade över att ordet ”business” i förkortningen leder tanken fel i förhållande till det arbete BID Sofielund bedriver.

– Det handlar om positiv områdesutveckling, inte i första hand business, sa han.

Förvisso är det just ”business” för fastighetsägarna, menade Hjalmar Falck, men i Malmö står BID också för Boende, Integration och Delaktighet. I Malmömodellen går seriösa fastighetsägare samman i föreningsform för att återinvestera i utveckling av området. Syftet är att skapa ett område som människor vill bo kvar i. Det är inte fråga om någon kommersiell konsultverksamhet och föreningen i sig har inget vinstintresse.

– Just att man återinvesterar är en av fördelarna. Det bidrar till den positiva utvecklingen, annars finns en risk att någon roffar åt sig och försvinner med pengarna, menade Hillevi Larsson.

Under mötet diskuterades Fastighetsägare BID Sofielunds framgångsrika process för att minska otryggheten, öka trivseln och stödja det brottsförebyggande arbetet i området samt det nystartade arbetet med BID Möllevången.

Minskad omflyttning och högre priser

Innan BID-processen drog igång gick det knappast att sälja en bostadsrätt i Seved-kvarteren. Det gör det numera. BID Sofielund följer prisutvecklingen och kan se en tydlig uppgång, något Hillevi Larsson konstaterade är det ”det bästa tecknet” på att processen gjort skillnad. Samtidigt finns det nu fastighetsägare som vill bygga nya bostäder i Sofielund. Och omflyttningen i området har minskat tydligt, en annat positivt tecken.

– Ur kriminologiskt perspektiv är boendeinstabilitet en tydlig faktor som går att koppla till ökad kriminalitet och otrygghet, konstaterade Karl Kronkvist. Detta är ett typexempel på hur vi kan ta tillvara de goda krafter som finns i att engagera civilsamhället.

Rent och snyggt, tryggt och säkert samt tillit och långsiktighet har varit BID Sofielunds ledord sedan starten. Tvångsförvaltning av nedgångna hyreshus, egen städpatrull, sanering av klotter, byte av trasiga fönster och dörrar, trygghetscertifiering av fastighetsägare samt myndighetssamarbete för att stänga svartklubbar har varit några av åtgärderna.

– Vi hade tyska Bild och några andra tidningar här på besök, de ville se på no go-zones. De blev rätt så besvikna, berättade Hjalmar Falck med ett leende.

Trendbrott

Freddy Nilsson beskrev hur polisen tillsammans med BID Sofielund och medlemmen Länsförsäkringar jobbat gentemot fastighetsägare med otrygga utomhusmiljöer och verksamheter på svarta marknaden i lokalerna. Något som utmynnat i Malmö stads tillsynsinitiativ och kraftsamling Tryggare Malmö.

– På många ställen i landet har vi en uppförsbacke med att tillsynsmyndigheterna bara vill kolla tillståndsgivna ställen. Här kan Malmö utgöra ett gott exempel som vi kan peka på, sa Freddy Nilsson. Han konstaterade också att de trygghetsmätningar som polisen gör tillsammans med kommunen visar en utveckling som går åt rätt håll.

– Det är också intressant att vi i anmälningsstatistiken kan se ett trendbrott 2019 med en stor sänkning av brottsligheten. Vi ligger långt under BRÅ:s prognos. Det är stora skillnader gentemot tidigare år, berättade han och tillade att nyrekryteringen in i kriminalitet minskat i Sofielund.

Alla runt bordet var överens om att de frågor BID arbetar med kräver långsiktighet och är för viktiga för att göras till partipolitik.

Positiv bild

Heléne Fritzon menade att den positiva effekten på bilden av Malmö i allmänhet, och Sofielund tillsammans med Möllevången i synnerhet, är viktig. En bild som i en stor del av omvärlden blivit alltmer negativ de senaste åren.

– Men nu när ni har satt den här bilden har man också något annat att förhålla sig till, även om det finns problem. Man märker när man lyssnar till er att ni har forskningen med er, att det är väldigt konkret, sa hon.

Hjalmar Falck menade att man i Malmö generellt är trötta på att vara ett slagträ i en politisk debatt. Runt bordet var det enighet om att de frågor som BID och andra liknande processer arbetar med är för viktiga för att politiseras och göras till partipolitik. Inte minst viktigt för att garantera långsiktigheten om eller när det blir politiska maktskiften.

Möllan – Malmös hjärta

Nu jobbar man inom BID Möllevången för att hitta modeller för så hög delaktighet som möjligt i Möllevången-området. Ett sätt är ett system med branschspecifika referensgrupper med access direkt till BID-styrelsen.

– Möllevången är Malmös hjärta, men har också stora problem med drogförsäljning, svarta verksamheter och annat, sa Freddy Nilsson. Han menade att Möllevången ligger i riskzonen för att liksom Sofielund, klassas som ett så kallat ”särskilt utsatt område”.

– Då är det bättre att gå in med insatser nu, börja arbeta med det i ett tidigt skede. BID Möllevången ska hitta sina specifika arbetsformer som passar området, samtidigt som man lär av erfarenheterna från Sofielund, sa han.

– Det är viktigt att jobba med bilden av området, precis som på Sofielund, menade Hjalmar Falck.

– Möllan är ju i grunden ett väldigt positivt varumärke för Malmö, påpekade Heléne Fritzon.

”Ett utmärkt exempel”

Inom ramen för BID-processen i Malmö arbetas det med ett förslag till certifiering för fastighetsägare, för att lyfta de seriösa fastighetsägarna som är så viktiga för ett områdes utveckling. Politikerna fick också med sig en lista på konkreta förslag inom en lång rad områden. Heléne Fritzon pekade på att Malmö tillsammans med Köpenhamn emellanåt lyfts fram som negativa exempel i EU-sammanhang och BID-processerna inte minst därför är viktiga:

– Jag är jätteimponerad av sättet ni gör det här på. Det är de goda exemplen som förändrar, ni är ett utmärkt exempel på det!

 

Text och foto: Ola Nilsson

Enkät för fastighetsägare

Sedan september 2015 har det Vinnovafinansierade projektet Delad energi är dubbel energi arbetat med att underlätta etablering och stimulera cirkulära processer i Malmö stad.

Här kan du läsa mer om projektet.

Här finns en enkät som riktar sig till fastighetsägare och som Fastighetsägare BID Sofielund, som samarbetar med bland annat Malmö stad, E.ON, VA Syd och WSP ber  fastighetsägare att svara på

Medlemsporträtt: Gustaf Grapengiesser, fastighetsägare på Seved

Vaktmästaren fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmail

Fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmaili i trädgården på Rasmusgatan 28.

– Ett hus är som ett bibliotek, det finns en berättelse bakom varje dörr

– När jag ringer stadsbyggnadskontoret brukar jag säga att jag ringer från en av Malmös mest kända adresser.

Det säger Gustaf Grapengiesser, BID-medlem och nybliven ägare till fastigheten Rasmusgatan 28 på Seved i Malmö. Adressen har rönt uppmärksamhet i medierna, som skrivit om områdets tidigare problem med social utsatthet och kriminalitet.

– Men det finns en annan berättelse också, säger han. För det finns en väldigt stark gemensam känsla i området. Sedan jag köpte huset i fjol har det varit helt lugnt här. Helt lugnt.

En ovanlig fastighetsägare

Gustaf Grapengiesser är inte den typiske fastighetsägaren. Han har en bakgrund i IT-världen där han varit med om att bygga Barnebys, som han beskriver som världens ledande nättjänst för att hitta design, konst och antikviteter.

Och nu vill han äga och utveckla fastigheter.

– Det är väldigt mycket som är bra här i Sofielund och i mitt hus, säger han, och det är det jag bygger på. Självklart har jag en social ambition, men den grundläggande utgångspunkten är att det ska bli en bra affär, annars går det inte. Men man kanske inte måste ha så bråttom.

– Äger man en sådan här fastighet så lär man också känna samhället. Man ska inte vara naiv, men om man inte fattar att det här är Sverige, om man tror att det här är ett undantag, då har man inte fattat någonting.

Ringde på hos alla i huset

Det första Grapengiesser gjorde som ny fastighetsägare var att gå runt och ringa på hos alla i huset. Med sig hade han en bekant som talar arabiska.

– Det gav mig en omedelbar kontakt med alla hyresgästerna, oavsett vad de pratar för språk. Och det är det kanske inte så många andra hyresvärdar som har gjort, varken här på Seved eller någon annanstans. Men ett hus är som ett bibliotek; det finns en berättelse bakom varje dörr.

– Vi försöker hitta allianser hela tiden. Det är bara tolv hyresgäster i huset, så det är kanske inte så svårt. Men det har gjort stor skillnad. Samtidigt så bygger det på att jag och min vaktmästare är närvarande hela tiden och försöker lära känna människorna här.

Vaktmästaren heter Mohammad Esmaili. Han är uppvuxen som flykting i Iran och egentligen gymnasiestuderande i Sverige. Trots hårda krav på lyckade resultat i skolan har han kunnat kombinera studierna med ett deltidsjobb som vaktmästare. Tillsammans har de nu målat om trappuppgångarna och fasaden, städat upp gården, källaren och trappuppgångarna.

– Jag tror att de som bor här märker att Mohammad och jag verkligen jobbar med huset, att vi bryr oss, har ögonen på det och försöker åtgärda både stort och smått så fort det är möjligt. Snart ska vi börja byta lägenhetsdörrarna, så att alla får säkerhetsdörrar och sedan är det dags att ta sig an lägenheterna. Standarden varierar oerhört mellan dem, men jag måste ordna alla de gemsamma sakerna först.

Små medel – och ambassadörer bland hyresgästerna

– Det här sättet att arbeta och sköta huset är ett försök att bevisa min egen idé om att man faktiskt kan lyckas även om man jobbar med små medel. Men när man gör det på lite låg nivå som jag, och finansierar det med pengarna från hyrorna, så går det lite långsamt.

– Men det går framåt, säger han och understryker att han vill åstadkomma en uthållig förvaltning av huset. Jag vill ju gärna vara med på resan när Sofielund utvecklas. Däremot är viktigt att framhålla att det inte är gentrifiering jag hoppas på – om den inte består i att folk får jobb, förstås. Då är jag för den!

– Vi har några ambassadörer här också, tillägger han. Vi stöder oss mot dem och bland annat har de fått ta över ansvaret för källaren. Vill man ner dit i dag får man gå till någon av dem och låna nyckel. Det har gjort att vi inte alls har några problem i källaren längre. Hittills fungerar det prickfritt.

En annorlunda lösning, på många sätt.

Här finns hemsidan för Kvarteren Framåt AB och Rasmusgatan 28.

Bara bättre med försörjningsstöd

miniseminarium kring försörjningsstöd hos Fastighetsägare BID Sofielund

Nyligen hölls ett miniseminarium kring försörjningsstöd hos Fastighetsägare BID Sofielund.

– Vi ser inga fel, det blir bara bättre. De som har svårast att få lägenhet är oftast de bästa, de tar vara på sin bostad och är rädda om den.

Orden är Lifras VD Anders Fransson i samband med ett miniseminarium hos Fastighetsägare BID Sofielund kring försörjningsstöd som inkomst.

Rapport med vägledning och goda exempel

Bakgrunden är den rapport som Fastighetsägarna nyligen släppt kring uthyrningskriterier. Det är en vägledning med goda exempel för fastighetsägare på hur försörjningsstöd är säker som inkomstgaranti för dem som vill hyra bostad.

– Det har att göra med de förändringar som sker på arbetsmarknaden, där det är så många olika anställningsformer, säger Anna Wiking från Fastighetsägarna och medlem i BID. Där kan vi se i de analyser som gjorts att försörjningsstöd och etableringsstöd är säkra, och fastighetsägarna kan vara säker på att hyresgäster som sköter hyresbetalningar.

Även på Boplats Syd märks att det inte finns någon koppling mellan bristande hyresbetalningar och försörjnings- och etableringsstöd.

– De fastighetsägare som är anslutna till oss väljer självklart själva vad som ska räknas som inkomst, säger Krister Hjelm som är VD på Boplats Syd. Men vi ser att försörjningsstöd inte har någon koppling till bristande betalningar. I dag är det så många som kan hamna i situationer med försörjningsstöd.

– Också fastighetsägare måste dra ditt strå till stacken

Anders Fransson på Lifra menar även att det är viktigt att vara med och bygga hela staden.

– Då måste vi också dra vårt strå till stacken och hjälpa människor som hamnar utanför bostadsmarknaden. Och efter att ha godkänt försörjningsstöd, etableringsstöd eller personer som är inne i skuldsanering i ett par år kan jag  lugnt säga att det är inga problem.

– Tvärtom, ofta är det här hyresgäster som är mycket måna om sina boende och mycket rädda om sina kontrakt.

Inom Fastighetsägare BID Sofielund diskuteras möjligheten att fler privata fastighetsägare godkänna försörjningsstöd. HSB Malmö, Rosengårds Fastigheter och MKB är några av de som redan har modellen. Seminariet ledde till att fler kommer att se över möjligheten.

Läs mer

Hela rapporten från Fastighetsägarna och mer material hittar du här, här och här.

Krister Hjelm från Boplats Syd

Krister Hjelm från Boplats Syd …

Anna Wiking från fastighetsägarna

… och Anna Wiking från Fastighetsägarna.

Anders Fransson, VD Lifra

Anders Fransson från Lifra kunde konstatera att det bara blivit bättre sedan de börjat bevilja försörjningsstöd.

Seminariet inspirerade andra fastighetsägare att fortsätta diskussioner kring försörjningsstöd som inkomst för de som söker bostad.

Positiva resultat när hyresgäster fick förstahandskontrakt hos MKB

337 hyresgäster med så kallade övergångslägenheter hos MKB fick själva överta sina hyresavtal under 2015 och 2016. I oktober i fjol bodde 318 av dem fortfarande kvar. Det visar en uppföljning som MKB:s lägenhetsenhet har gjort.

”Det är ett mycket positivt resultat”, skriver MKB. “Det visar att det generellt inte innebär någon ökad risk för fastighetsägare att hyra ut till Malmö stad och att efter prövotid låta de boende överta kontraktet, jämfört med att hyra ut genom den ordinarie bostadsmarknaden.”

Under den undersökta perioden har MKB sagt upp tre avtal på grund av sen betalning av hyra eller upprepade störningar. Sexton boende har själva sagt upp sina hyreskontrakt och gått vidare på den ordinarie bostadsmarknaden.

Läs undersökningen här!

 

 

Det lönar sig med trygghetscertifiering

Mikael Sidnert, Lifra, tar emot plaketten

Det lönar sig med trygghetscertifiering – både för fastighetsägare och boende. Här är det Mikael Sidnert på Lifra som tar emot en plakett som visar att Lifras fastighet på Idunsgatan/Nobelvägen nu är trygghetscertifierad.

Nu fortsätter vi arbetet att trygghetscertifiera fastigheter i Sofielund. Senast i raden av dem som blivit godkända är Lifras fastighet på Idunsgatan/Nobelvägen.

Efter årsskiftet fortsätter certifieringarna, som inte bara ger en trygg och säker miljö för de boende utan också en möjlighet att diskutera premier med vår medlem, försäkringsbolaget Länsförsäkringar.

Snart dags även för villaägare och hyresgäster

Inom en snar framtid kommer även boendekunder hos Länsförsäkringar Skåne att få möjlighet att trygghetscertifiera sitt boende. Det kommer att ske digitalt, och när man uppfyllt de skadeförebyggande åtgärderna mynnar det ut i en trygghetscertifiering. Som kund kommer man slippa den ordinarie grundsjälvrisken på 1 500 kronor vid inbrott, brand eller vattenskador.

– Vår tanke är att testa modellen bland medlemmar hos Fastighetsägare Sofielund, och då är det ju villor inom byalagen som är medlemmar och hyresgäster hos fastighetsägare. Uppfyller man de önskade kraven på åtgärder väntar ett värdebevis på gällande grundsjälvrisk. Beviset räcker under tre år och kan användas mer än en gång, säger Kenneth Johansson på Länsförsäkringar Skåne.

Modellen med trygghetscertifiering är bra, menar flera fastighetsägare. Boende upplever att bostaden fått ett ytterligare lyft. Dessutom ökar kunskapen om vikten av att ha en bra hemförsäkring.

– Även hyresgäster som vi har pratat med tycker att det känns bra, säger Jan Svärd som är ordförande i Fastighetsägare Sofielund. Trygghetscertifieringen innebär ju inte bara att den inre miljön är trygg och säker utan att även den yttre miljön är bra, med bra belysning, nedklippta buskar, god insyn och möjlighet för många att se om det händer något.

Kontakta oss om du vill trygghetscertifiera din fastighet!

Vill ni trygghetscertifiera fastigheten, kontakta oss! Och håll utkik på hemsidan här. Även du som har villa och försäkring hos Länsförsäkringar bör hålla ögonen!

Trygghetscertifiering ”hemma hos” Fastighetsägare Sofielund

Trygghetscertifiering på Nobelvägen 21–23

Under en trygghetscertifiering går Länsförsäkringar igenom allt som är viktigt för säkerheten i en fastighet

Det gäller att leva som man lär. Det mottot omsatte Fastighetsägare Sofielund under tisdagen i praktisk handling. Då genomförde Länsförsäkringar Skåne tillsammans med fastighetsägaren Lifra en inspektion för en trygghetscertifiering av fastigheten Nobelvägen 21–23. Här har Fastighetsägare Sofielund sitt kontor.

Verksamhetsledare Hjalmar Falck såg fram emot genomgången av fastigheten som rymmer både butiker, kontor, lägenheter och den kända träffpunkten Yalla Sofielund. Under dagen kontrollerades också fastigheter på Rasmusgatan, Mogensgatan och Köpmannagatan som ägs/förvaltas av Lifra.

En förebild

– Lifra är en förebild som varit engagerad i BID-projektet sedan starten tillsammans med HSB, Fastighetsägare Syd, Heimstaden och MKB. Lifra äger och/eller förvaltar många fastigheter i Malmö och har alltså en viktig roll i stadens satsning på ökad trygghet för invånarna, menar Hjalmar Falck.

Trygghetscertifieringen – som utförs av Länsförsäkringar Skåne – innebär att man går igenom fastigheten och kollar sådant som kan påverka tryggheten där. Det handlar om belysning, lås, brandskydd och utrymningsvägar, men också om att entréer, lägenheter och förråd är tydligt utmärkta så att det är lätt att hitta.

Anders Krasse, förvaltare på Lifra, och hans medarbetare visade runt Länsförsäkringars inspektörer i de aktuella fastigheterna.

– Jag är så klart nyfiken på resultatet. Vi jobbar hårt med trygghetsskapande åtgärder, och det kommer att kännas bra om vi får ett kvitto på att vi är på rätt väg.

Låsen oftast den svaga punkten

Andreas Johansson från Länsförsäkringar Skåne såg nöjd ut när han bockade av de olika kontrollpunkterna i protokollet. Han har genomfört ett antal inspektioner i Sofielund och har lagt märke till var de svagaste punkterna finns i husens trygghetspaket.

– Det vi oftast upptäcker är att låslösningar för vind och källare inte håller måttet. En annan sak är att låskoder är möjliga att använda nattetid, koderna kan komma på drift och det bidrar till att obehöriga personer kan ta sig in i fastigheten. Fastighetsägarna är tacksamma för våra påpekande och åtgärdar för att klara kraven för trygghetscertifiering.

svaga punkter

Anders Krasse på Lifra visar trygghetslösning med modern teknik.

SparaSparaSparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Krafttag mot klottret sätter spår i statistiken

Under 2017 ökade antalet anmälningar om klotter extremt mycket i Malmö. Fram till sista november hade polisen fåt in mer än 2 500 ärenden – mot 750 under hela 2016.

Fast det handlar inte om att klottrandet ökar:

Krafttag mot klottret

– Det beror på att vår funktionsentreprenör gör polisanmälningar medan Saneringskompaniet tar hand om klottret. Innan tog man ibland bort klottret utan anmälningar men numera anmäls allt, säger enhetschef Lars Johansson på Malmö stad till 24malmo.se. Det är mer en administrativ förändring som gör att det blir mer polisanmälningar.

– Vi har nolltolerans som enda kommun i Sverige, vi jobbar stenhårt med det. Vi vill att det anmäls så mycket som möjligt även om det kostar, för att vi vill att det saneras, säger Torbjörn Andersson som projektledare med särskilt ansvar för klottersanering på gatukontoret i Malmö.