”Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas”
Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas. Fastighetsägare Sofielund har därför förslag på åtgärder till tekniska nämndens politiker.
I dag symboliserar Norra Grängesbergsgatan ”det svarta Malmö”, en gata där man kan handla utan kvitto, verksamheter med stora miljörisker, avsaknad av bygglov och där människor tillåts sova och övernatta. Det är den gata och område där staden med myndigheter och verksamheter idag bedriver en noga kartläggning inom ramen för ”Trygga Malmö”. Här har även skett ett antal grova våldsbrott, inte minst under hösten 2018 med sprängning vid en lokal.
Trafikmässigt finns det ett flertal problem och detta påverkar också tryggheten på gatan likväl som att seriösa verksamheter drar sig för att etablera sig på gatan. ”Trygga Malmö” har arbetat intensivt i området under de gångna åren och det finns ett flertal seriösa fastighetsägare i området som genomför åtgärder till det bättre, men staden och då särskilt fastighets- och gatukontoret behöver genomföra fler trygghetsskapande åtgärder för att öka tryggheten, höja gatans anseende och därmed även stadens anseende.
Även för Kopparbergsgatan behövs insatser. Även denna gata präglas av en mycket tuff trafiksituation där bilister inte visar hänsyn. Stråket används av bilister som test på hur fort man kan köra, risk för att det lockar till sig street-race samt tyvärr chaufförer inom transportbranschen som använder gatustråket som paus ställe och skapar nedskräpning samt gör toalettbesök längs buskagen.
Forskarna som följer utvecklingen på Sofielund
Anna-Karin Ivert och Karl Kronkvist är kriminologer vid Malmö universitet. Nu kommer deras tredje rapport om utvecklingen i Sofielund. Foto: Erik J. Rudvall
– Kameraövervakningen på Sofielund har haft effekt på den öppna försäljningen av narkotika. Även våldsbrotten utomhus ser ut att ha minskat, sannolikt beroende på att en del av konflikterna i samband med knarkhanteringen har försvunnit.
Det säger docent Anna-Karin Ivert och doktoranden Karl Kronkvist vid institutionen för kriminologi på Malmö universitet. De har följt området sedan föreningen Fastighetsägare Sofielund bildades 2014.
Fastighetsägare BID Sofielund var med och påverkade för kamerauppsättningen och har under åren sökt medel från Brottsförebyggande rådet, Brå för att tillsammans med forskarna på Malmö universitet bland annat studera kamerornas effekter. Det pågår ett långsiktigt förändringsarbete i området som drivs av Fastighetsägare i Sofielund genom BID-processen (Business Improvement District) med en rad olika insatser för ökad trivsel området.
– Vi att både kameror, ökad polisnärvaro, mycket god samverkan mellan polis, Fastighetsägare Sofielund och staden, städpatrull, klottersanering, kulturaffischering, boendeparkering, ökad belysning, planteringar och uppsnyggning av gatustråken och minskad biltrafik har stor betydelse för trivseln, menar Fastighetsägare Sofielunds ordförand Jan Svärd.
I den nya rapporten har de tittat närmare bland annat på polisens kameraövervakning av några särskilt utsatta gatustråk i Sofielund. Deras undersökning visar alltså att narkotikaförsäljning och våld i det kamerabevakade området har minskat.
Men har problemen därmed försvunnit?
– Nej inte helt, snarare verkar en del av problemen ha flyttat, säger Anna-Karin Ivert. Dels till närliggande områden, dels till mindre öppna platser inom området, som trappuppgångar, källare, innergårdar och liknande.
Tryggare i dag
Rapporten visar dock att både boende och de som bedriver verksamhet i området känner sig tryggare i dag. Detta stämmer också väl överens med polisens trygghetsmätningar i hela Sofielund.
– Däremot är det inte tydligt vad det är som gjort området tryggare, påpekar Kronkvist. Poliserna anger kamerorna som förklaring och menar dessutom att dessa gjort deras eget arbete enklare och tryggare. De boende själva pekar snarare på städpatrullerna och på att det blivit rent och snyggt i området.
– Boende och fastighetsägare är kanske inte så noga med varför det blir bättre, tillägger Ivert. Men för oss som forskare, och för andra som funderar på att göra likande insatser som de som gjorts i Sofielund, är det dock viktigt att ta reda på vilka insatser som faktiskt gör skillnad, och på vilket sätt
Det lär alltså bli fler forskningsrapporter.
Ett område med många utmaningar
Sofielund är ett område med många utmaningar. Det är ingen nyhet för någon, och det har också gjorts många olika – men tidsbegränsade – satsningar för att förändra situationen. Resultaten har dock varit begränsade. Dessutom har många av Sofielunds invånare blivit väldigt trötta på ”projekt”, insatser som kommer och går utan några uppenbara ambitioner kring långsiktighet.
– Fastighetsägare Sofielunds satsning är alltså någonting annat och nytt i området, påpekar Ivert. Den är verkligen långsiktig. Det finns inget förutbestämt slutdatum för arbetet.
Tre studier på fem år
Forskarnas senaste studie är den tredje på fem år. De började med att beskriva ett slags nolläge 2014: en kartläggning av den lokala problembilden i området, så att man fick något att förhålla sig till och mäta förändring emot.
Den gången fokuserade man på ordningsstörningar. Framför allt var det den öppna försäljningen av narkotika som stack ut, både i intervjuerna och övrigt material. Det var också tydligt att den narkotikahanteringen bidrog till andra problem, som våld och skadegörelse, och till den otrygghet som de boende upplevde.
– Två år senare gjorde vi en bred utvärdering av Fastighetsägare Sofielunds arbete, säger Karl Kronkvist. Då studerade vi hur brott och otrygghet i området hade utvecklats sedan den första undersökningen. Utvärderingen visade en förbättring på flera områden, men också att det var svårt att avgöra vilka förändringar som berodde på vad Fastighetsägare Sofielund hade gjort.
Däremot var det väldigt tydligt att fastighetsägarna själva verkligen tror på sin modell och att den kan bidra till att förändra området på sikt. Även polisen och staden såg den som en möjlig väg framåt.
– Och det är väl just det som ligger i begreppet ”process”: förändring är en långsiktig verksamhet. Då måste man också ha tålamod och förståelse för att det kommer att ta tid.
Ingen mirakelmedicin
Och så menar de två forskarna att det är viktigt att arbeta på flera plan samtidigt. I debatten lyfts övervakningskameror ofta fram som en mirakelmedicin.
– Det är de inte, även om de verkar kunna skapa andningshål där andra insatser kan få större möjligheter att ge effekt. Men man ska vara medveten om att kameraövervakning inte påverkar strukturerna i ett område, bara symptomen.
Rapporten publiceras inom kort.
Medlemsporträtt: Michael Carlsson, HSB Malmö
Sofielund är ett fantastiskt område med en otrolig potential, säger HSB Malmös vd Michael Carlsson.
– Sofielund är ett av Malmös mest spännande områden
– Sofielund är ett fantastiskt område med en otrolig potential. Här finns den perfekta blandningen mellan det småskaliga och det lite större, både bland bostadshusen och bland verksamheterna i området. Och så finns här en imponerande kreativitet.
Det säger Michael Carlsson, som är vd för HSB Malmö. Han får ”Notting Hill-känsla” i Sofielund, som han ser som ett av Malmös mest spännande och levande områden. Samtidigt påpekar han att de sociala utmaningarna är stora här.
En angelägenhet för hela Malmö
– Malmö är en så pass liten stad utmaningarna påverkar hela staden, oavsett i vilka områden de finns. I dag äger vi inte några hyresfastigheter i Sofielund, men vi vill ändå av rent samhällsintresse engagera oss i arbetet med att stärka området. Därför är HSB Malmö medlem i Fastighetsägare Sofielund och jag sitter med i föreningens styrelse.
Michael Carlsson har jobbat med bostäder i Malmö sedan 1987, varit fastighetschef på Rosengård och har stor erfarenhet och mycket att jämföra med. Han menar att den så kallade BID-process som nu pågår i Sofielund är det bästa han har sett under hela sin karriär.
– Arbetet med BID funkar precis som man vill att det ska göra. Här finns ett nätverk där alla aktörer kan tala med varandra och tillsammans agera för att göra Sofielund till en lite bättre plats att besöka och bo och arbeta i. I det arbetet kan jag bidra med mina kunskaper, mina erfarenheter och mitt kontaktnät för att göra arbetet ännu framgångsrikare.
Han är nämligen helt övertygad om att varken polisen eller kommunen själva kan lösa eller få grepp om utmaningarna.
– Tvärtom, det här är frågor som alla aktörer i stan måste hantera tillsammans. Just samarbetet är Fastighetsägare Sofielunds styrka, och det är ju tydligt att utvecklingen har vänt. Tryggheten ökar faktiskt.
Behöver fler som bidrar
Men det finns mycket kvar att göra, och om Michael Carlsson skulle önska sig något så är det ett ännu bredare engagemang från de boende i området.
– Byalag och bostadsrättsföreningar är redan med i föreningen och dess arbete, men jag skulle önska att fler medborgare var intresserade av att engagera sig. Vi behöver kanske ta initiativ som gör att fler människor kan och vill delta?
Han menar att Sofielund framför allt behöver fler vanliga, hederliga, hyggliga människor som kan och vill och vågar röra sig utomhus. De behövs för att ”överrösta” de trots allt ganska få individer som ställer till trassel för de många.
– Som organisation är HSB ju sprungen ur bostadsbrist, och det sitter i våra gener att påverka genom samverkan mellan de boende och omgivningen. Bara så kan man förändra samhället.
Fakta om HSB Malmö
HSB Malmö är en demokratiskt styrd organisation som ägs av sina 47 000 medlemmar – främst enskilda personer och bostadsrättsföreningar – och som är den tredje största regionala HSB-föreningen i Sverige. Man bygger, äger och förvaltar totalt 30 000 bostadsrättslägenheter och 2 200 hyreslägenheter i Burlöv, Lomma, Malmö, Svedala, Trelleborg och Vellinge. HSB Malmö erbjuder också förvaltningstjänster, i första hand för bostadsrättsföreningar. Dessutom erbjuder man sina medlemmar bosparande, utbildningar och löpande rådgivning.
Läs mer
Sofielund och Seved i fokus för valdebatt i SVT
Söndagen den 12 augusti sändes ett debattprogram i SVT 1 om gängkriminalitet i Malmö. I eftersnacket till programmet sändes också intervjuer med lokala företrädare i Malmö.
Programmet avslutades med en film om Södra Sofielund/Seved för att visa hur ett samarbetet kring BID-modellen har vänt den negativa utvecklingen till en positiv. Här är hela programmet med eftersnack, och ni som vill se filmen får spola fram till slutet.
BID-processen: ett gott exempel i BRÅ:s rapport
BRÅ lyfter fram BID-processen som ett inspirerande exempel för det brottsförebyggande arbetet i Sverige
Brottsförbyggande rådet (BRÅ) presenterade rapporten Det brottsförebyggande arbetet i Sverige häromveckan. Där lyfts BID-processen fram som ett av många bra exempel:
– Mycket tyder på att sådana initiativ, där aktörernas roller formaliseras och där alla aktörer kan se tydliga vinster, är framgångsrika för att driva brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkansprocesser, skriver BRÅ.
Läs mer om rapporten här – eller ladda ner den här!
Arbetet igång med att förbättra belysning och beskära träden på lekplatsen vid Hasselgatan
Redan i dag startar arbetet med att sätta upp nya armaturer med skarpt ljus på lekplatsen vid Hasselgatan där en ung kvinna blev våldtagen natten till lördagen. Det blir dels förstärkning av befintlig belysning, dels nya stolpar med lampor.
Johnny Clausson är ingenjör på Förvaltaavdelningen på gatukontoret:
– Vi klipper också ner buskarna som skymmer rejält och ser över de trädgrenar som hänger ner, säger han.
Johnny Clausson, ingenjör på gatukontoret, inspekterar området kring lekplatsen vid Hassselgatan.
Redan till helgen påbörjas på nytt kvällsvandringar med Seveds förening i samverkan med Fastighetsägare Sofielund.
Arbetet fortsätter i januari
I januari träffar Byalaget Sofia gatukontoret för att se över alla kvarter och gatustråke kring området: Hasselgatan, Klaragatan, Björkgatan, Bokgatan, Rolfsgatan med flera.
– Då tar vi också tag i de skisser som byalaget en gång gjort på uppdrag bland annat åt oss. Då ska vi ska se hur vi kan skapa tryggare stråk i området, säger Hjalmar Falck som är utvecklingssamordnare i Malmö stad och Fastighetsägare Sofielund.
Här kan du läsa mer om den tragiska våldtäkten i området i helgen.
Seved och Sofielund i radions P1
P1:s Thomas Nordegren och Louise Epstein tog upp Seved och Sofielund i radions P1. Foto: Foto: Ronnie Ritterland / Sveriges Radio
Nyligen tog radioprogrammet Nordegren och Epstein i Sveriges Radios P1 upp Sofielund och utvecklingen här. Det började med en lång intervju med Sydsvenskans reporter Joakim Palmkvist måndagen den 15 maj (lyssna här, med start 2 minuter och 15 sekunder in i programmet). Palmkvist och programledaren Louise Epstein enades så småningom om att Seved är på väg upp.
Lyssna på Fastighetsägare Sofielund
Två dagar senare intervjuade Louise Epstein också Fastighetsägare Sofielunds utvecklingsledare Hjalmar Falck (lyssna här, med start 31 minuter och 20 sekunder in i programmet), som berättade om arbetet med att rensa upp bland både fastighetsägare och kriminella. Och han ser ljust på framtiden:
– Om ett-ett och ett halvt år kan vi stryka Seved från listan över problemområden i Sverige! sa han och citerade polisen.
Fler goda nyheter från Sofielund
De positiva förändringarna på Sofielund får allt mer uppmärksamhet. Den här gången är det Lokaltidningen som har gjort ett reportage i vårt område, talat med föreningen, polisen och kommunen.
Goda nyheter
Det är mycket kvar att göra, men artikeln ger flera exempel på hur det kanske redan har vänt. Läs själv här!
En annan bild av Sofielund
Senaste numret av Fastighetstidningen innehåller ett långt reportage om Sofielund och insatserna för att göra det till en bättre stadsdel att bo, leva och arbeta i.
En annan bild
Utan att skönmåla kompletterar artikeln på ett intressant sätt den bild som annars ofta dominerar rapporteringen härifrån.
Dags att utveckla BID med lagstiftning?
Är det dags att utveckla BID i Sverige med hjälp av lagstiftning? Den frågan tas upp i en ny rapport från Gamlestaden i Göteborg – det partnerskap och den BID-modell som varit förebild för Fastighetsägare Sofielund.
Vid millennieskiftet var Gamlestaden en av de mest brottsdrabbade stadsdelarna i Sverige: brinnande bilar, eftersatta områden, slumförvaltade fastigheter, höga brottsnivåer och otrygghet. I dag är den en av Göteborgs viktigaste utvecklingshubbar och attraherar nybyggnation och stora investeringar.
Resan har påbörjats även i Sofielund. Den har sin grund i områdesprogrammet och drivs i dag genom Fastighetsägare Sofielund. Vi använder verktyget BID (Business Improvment District) och Malmömodellen, där verksamhetsledaren finansieras av staden och med fokus på Boende, Integration, Delaktighet.
I Gamlestaden går det att mäta hur den anmälda brottsligheten har minskat, den sociala stabiliteten ökat och hur fastighetsvärden nu börjar närma sig genomsnittet för staden. I Sofielunds pågår analyser och utvärderingar med forskare från Malmö högskola, där vi redan efter två år kan se, än så länge svaga, positiva förändringar kring minskad otrygghet och ett renare och snyggare område.
BID som ett koncept kan alltså vända en utveckling i ett område.
Frivillighet eller lagstiftning?
Framöver kommer modellen i Sofielund att vara ett av flera spår på olika konferenser där framtidens BID diskuteras. Ett spår bygger på frivillighet, men där vi behöver samla erfarenheter och kunskap. Det andra spåret bygger på en BID-modell som är lagstiftad och som skulle kunna innebära betydligt större kraft i utvecklingsarbetet.
I partnerskap med Malmö stad.
Vi stödjer de globala målen