Forskarna som följer utvecklingen på Sofielund

Anna-Karin Ivert och Karl Kronkvist är kriminologer vid Malmö universitet. Nu kommer deras tredje rapport om utvecklingen i Sofielund. Foto: Erik J. Rudvall

– Kameraövervakningen på Sofielund har haft effekt på den öppna försäljningen av narkotika. Även våldsbrotten utomhus ser ut att ha minskat, sannolikt beroende på att en del av konflikterna i samband med knarkhanteringen har försvunnit.

Det säger docent Anna-Karin Ivert och doktoranden Karl Kronkvist vid institutionen för kriminologi på Malmö universitet. De har följt området sedan föreningen Fastighetsägare Sofielund bildades 2014.

Fastighetsägare BID Sofielund var med och påverkade för  kamerauppsättningen och har under åren sökt medel från Brottsförebyggande rådet, Brå för att tillsammans med forskarna på Malmö universitet bland annat studera kamerornas effekter. Det pågår ett långsiktigt förändringsarbete i området som drivs av Fastighetsägare i Sofielund genom BID-processen (Business Improvement District) med en rad olika insatser för ökad trivsel området.

– Vi att både kameror, ökad polisnärvaro, mycket god samverkan mellan polis, Fastighetsägare Sofielund och staden, städpatrull, klottersanering, kulturaffischering, boendeparkering, ökad belysning, planteringar och uppsnyggning av gatustråken och minskad biltrafik har stor betydelse för trivseln, menar Fastighetsägare Sofielunds ordförand Jan Svärd.

I den nya rapporten har de tittat närmare bland annat på polisens kameraövervakning av några särskilt utsatta gatustråk i Sofielund. Deras undersökning visar alltså att narkotikaförsäljning och våld i det kamerabevakade området har minskat.

Men har problemen därmed försvunnit?

– Nej inte helt, snarare verkar en del av problemen ha flyttat, säger Anna-Karin Ivert. Dels till närliggande områden, dels till mindre öppna platser inom området, som trappuppgångar, källare, innergårdar och liknande.

Tryggare i dag

Rapporten visar dock att både boende och de som bedriver verksamhet i området känner sig tryggare i dag. Detta stämmer också väl överens med polisens  trygghetsmätningar i hela Sofielund.

– Däremot är det inte tydligt vad det är som gjort området tryggare, påpekar Kronkvist. Poliserna anger kamerorna som förklaring och menar dessutom att dessa gjort deras eget arbete enklare och tryggare. De boende själva pekar snarare på städpatrullerna och på att det blivit rent och snyggt i området.

– Boende och fastighetsägare är kanske inte så noga med varför det blir bättre, tillägger Ivert. Men för oss som forskare, och för andra som funderar på att göra likande insatser som de som gjorts i Sofielund, är det dock viktigt att ta reda på vilka insatser som faktiskt gör skillnad, och på vilket sätt

Det lär alltså bli fler forskningsrapporter.

Ett område med många utmaningar

Sofielund är ett område med många utmaningar. Det är ingen nyhet för någon, och det har också gjorts många olika – men tidsbegränsade – satsningar för att förändra situationen. Resultaten har dock varit begränsade. Dessutom har många av Sofielunds invånare blivit väldigt trötta på ”projekt”, insatser som kommer och går utan några uppenbara ambitioner kring långsiktighet.

– Fastighetsägare Sofielunds satsning är alltså någonting annat och nytt i området, påpekar Ivert. Den är verkligen långsiktig. Det finns inget förutbestämt slutdatum för arbetet.

Tre studier på fem år

Forskarnas senaste studie är den tredje på fem år. De började med att beskriva ett slags nolläge 2014: en kartläggning av den lokala problembilden i området, så att man fick något att förhålla sig till och mäta förändring emot.

Den gången fokuserade man på ordningsstörningar. Framför allt var det den öppna försäljningen av narkotika som stack ut, både i intervjuerna och övrigt material. Det var också tydligt att den narkotikahanteringen bidrog till andra problem, som våld och skadegörelse, och till den otrygghet som de boende upplevde.

– Två år senare gjorde vi en bred utvärdering av Fastighetsägare Sofielunds arbete, säger Karl Kronkvist. Då studerade vi hur brott och otrygghet i området hade utvecklats sedan den första undersökningen. Utvärderingen visade en förbättring på flera områden, men också att det var svårt att avgöra vilka förändringar som berodde på vad Fastighetsägare Sofielund hade gjort.

Däremot var det väldigt tydligt att fastighetsägarna själva verkligen tror på sin modell och att den kan bidra till att förändra området på sikt. Även polisen och staden såg den som en möjlig väg framåt.

– Och det är väl just det som ligger i begreppet ”process”: förändring är en långsiktig verksamhet. Då måste man också ha tålamod och förståelse för att det kommer att ta tid.

Ingen mirakelmedicin

Och så menar de två forskarna att det är viktigt att arbeta på flera plan samtidigt. I debatten lyfts övervakningskameror ofta fram som en mirakelmedicin.

– Det är de inte, även om de verkar kunna skapa andningshål där andra insatser kan få större möjligheter att ge effekt. Men man ska vara medveten om att kameraövervakning inte påverkar strukturerna i ett område, bara symptomen.

Rapporten publiceras inom kort.

BRÅ:s utvärdering ger Fastighetsägare Sofielund redskap för framtida arbete

Hjalmar Falck interbvjuad av Brå

Det finns tecken på att vissa problem minskat i Sofielund, säger Hjalmar Falck till Brå.

2015 beviljades arbetet med BID i Sofielund ekonomiskt stöd från Brottsförebyggande rådet (Brå). Nu har en utvärdering har genomförts.

Hjalmar Falck, som är utvecklingssamordnare från Malmö stad och som arbetar med projektet menar  att utvärderingen har gett dem redskap för framtida arbete:

– Mycket tyder på att den process som vi dragit igång har betydelse. Det viktiga är att ha tålamod och långsiktig syn på processen, säger han till Brå. Vi får nu en del redskap som vi kan använda för att skapa positiv områdesutveckling, och det stärker arbetet att det måste ske i partnerskap mellan offentliga, privata och civilsamhället.

Läs hela intervjun

Läs hela intervjun med Hjalmar Falck här!

BID-processen: ett gott exempel i BRÅ:s rapport

BRÅ:s rapport Det brottsforebyggande arbetet i Sverige

BRÅ lyfter fram BID-processen som ett inspirerande exempel för det brottsförebyggande arbetet i Sverige

Brottsförbyggande rådet (BRÅ) presenterade rapporten Det brottsförebyggande arbetet i Sverige häromveckan. Där lyfts BID-processen fram som ett av många bra exempel:

– Mycket tyder på att sådana initiativ, där aktörernas roller formaliseras och där alla aktörer kan se tydliga vinster, är framgångsrika för att driva brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkansprocesser, skriver BRÅ.

Läs mer om rapporten här – eller ladda ner den här!