”Det är de goda exemplen som förändrar”

På måndagen fick BID Sofielunds kontor vid Nobelvägen besök av europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S), riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S) och Joakim Sandell (S), även han riksdagsledamot och ordförande i Socialdemokraterna i Malmö. BID Sofielunds verksamhetschef Hjalmar Falck berättade om föreningens arbete, tillsammans med kommunpoliserna Freddy Nilsson och Tobias Bråhammar, samt Karl Kronkvist, doktorand på Institutionen för kriminologi vid Malmö universitet.

Från vänster: Freddie Nilsson, kommunpolis; Karl Kronkvist, doktorand; Hjalmar Falck, verksamhetschef BID Sofielund; Heléne Fritzon (S), europaparlamentariker; Jan Svärd, ordförande BID Sofielund och Möllevången; Hillevi Larsson (S), riksdagsledamot; Joakim Sandell (S), riksdagsledamot och ordförande i Socialdemokraterna i Malmö, och Tobias Bråhammar, kommunpolis.

Mötet handlade om Fastighetsägare BID Sofielunds process för att minska otryggheten, öka trivseln och stödja det brottsförebyggande arbetet i området – ett område som nu utökas när nästa BID-process tar vid på Möllevången inklusive Rådmansvången, Södervärn, Triangeln och sjukhusområdet. Jan Svärd, ordförande i Fastighetsägare BID Sofielund men också i den nystartade föreningen på Möllevången, hälsade välkomna.

– Allt arbete vi gör här är ett samarbete, underströk han.

Jan Svärd, ordförande i Fastighetsägare BID Sofielund och i den nystartade föreningen på Möllevången, inledde mötet.

Långsiktig process

För omkring tio år sedan var kvarteren kring Sevedsplan och Rasmusgatan ett av landets mest omtalade områden, i negativa ordalag. På initiativ av branschorganisationen Fastighetsägarna Syd drogs, tillsammans med Malmö stad, igång ett arbete för att få bukt med kriminaliteten, öka tryggheten och göra området attraktivt. Redan från början bedrevs arbetet i samverkan med polisen och forskare från dåvarande Malmö högskola, numera Malmö universitet.

– Det här inget projekt, i Malmö är man fruktansvärt trötta på projekt. Detta är en långsiktig process på minst fem till femton år innan vi kan utvärdera arbetet, betonade Hjalmar Falck.

Forskning visar på positiv effekt

Karl Kronkvist har tillsammans med en forskarkollega följt arbetet sedan starten. Han beskrev hur modellen Business Improvement District (BID) utvecklades i Nordamerika, ursprungligen med fokus på näringsverksamhet i stadskärnor, men som blivit till en modell för områdesutveckling och samverkan mellan fastighetsägare.

– Den lilla forskning som finns på området är från Nordamerika, men den tyder på att BID-processer har positiv påverkan på att minska brottslighet, sa Karl Kronkvist. Han reflekterade över att ordet ”business” i förkortningen leder tanken fel i förhållande till det arbete BID Sofielund bedriver.

– Det handlar om positiv områdesutveckling, inte i första hand business, sa han.

Förvisso är det just ”business” för fastighetsägarna, menade Hjalmar Falck, men i Malmö står BID också för Boende, Integration och Delaktighet. I Malmömodellen går seriösa fastighetsägare samman i föreningsform för att återinvestera i utveckling av området. Syftet är att skapa ett område som människor vill bo kvar i. Det är inte fråga om någon kommersiell konsultverksamhet och föreningen i sig har inget vinstintresse.

– Just att man återinvesterar är en av fördelarna. Det bidrar till den positiva utvecklingen, annars finns en risk att någon roffar åt sig och försvinner med pengarna, menade Hillevi Larsson.

Under mötet diskuterades Fastighetsägare BID Sofielunds framgångsrika process för att minska otryggheten, öka trivseln och stödja det brottsförebyggande arbetet i området samt det nystartade arbetet med BID Möllevången.

Minskad omflyttning och högre priser

Innan BID-processen drog igång gick det knappast att sälja en bostadsrätt i Seved-kvarteren. Det gör det numera. BID Sofielund följer prisutvecklingen och kan se en tydlig uppgång, något Hillevi Larsson konstaterade är det ”det bästa tecknet” på att processen gjort skillnad. Samtidigt finns det nu fastighetsägare som vill bygga nya bostäder i Sofielund. Och omflyttningen i området har minskat tydligt, en annat positivt tecken.

– Ur kriminologiskt perspektiv är boendeinstabilitet en tydlig faktor som går att koppla till ökad kriminalitet och otrygghet, konstaterade Karl Kronkvist. Detta är ett typexempel på hur vi kan ta tillvara de goda krafter som finns i att engagera civilsamhället.

Rent och snyggt, tryggt och säkert samt tillit och långsiktighet har varit BID Sofielunds ledord sedan starten. Tvångsförvaltning av nedgångna hyreshus, egen städpatrull, sanering av klotter, byte av trasiga fönster och dörrar, trygghetscertifiering av fastighetsägare samt myndighetssamarbete för att stänga svartklubbar har varit några av åtgärderna.

– Vi hade tyska Bild och några andra tidningar här på besök, de ville se på no go-zones. De blev rätt så besvikna, berättade Hjalmar Falck med ett leende.

Trendbrott

Freddy Nilsson beskrev hur polisen tillsammans med BID Sofielund och medlemmen Länsförsäkringar jobbat gentemot fastighetsägare med otrygga utomhusmiljöer och verksamheter på svarta marknaden i lokalerna. Något som utmynnat i Malmö stads tillsynsinitiativ och kraftsamling Tryggare Malmö.

– På många ställen i landet har vi en uppförsbacke med att tillsynsmyndigheterna bara vill kolla tillståndsgivna ställen. Här kan Malmö utgöra ett gott exempel som vi kan peka på, sa Freddy Nilsson. Han konstaterade också att de trygghetsmätningar som polisen gör tillsammans med kommunen visar en utveckling som går åt rätt håll.

– Det är också intressant att vi i anmälningsstatistiken kan se ett trendbrott 2019 med en stor sänkning av brottsligheten. Vi ligger långt under BRÅ:s prognos. Det är stora skillnader gentemot tidigare år, berättade han och tillade att nyrekryteringen in i kriminalitet minskat i Sofielund.

Alla runt bordet var överens om att de frågor BID arbetar med kräver långsiktighet och är för viktiga för att göras till partipolitik.

Positiv bild

Heléne Fritzon menade att den positiva effekten på bilden av Malmö i allmänhet, och Sofielund tillsammans med Möllevången i synnerhet, är viktig. En bild som i en stor del av omvärlden blivit alltmer negativ de senaste åren.

– Men nu när ni har satt den här bilden har man också något annat att förhålla sig till, även om det finns problem. Man märker när man lyssnar till er att ni har forskningen med er, att det är väldigt konkret, sa hon.

Hjalmar Falck menade att man i Malmö generellt är trötta på att vara ett slagträ i en politisk debatt. Runt bordet var det enighet om att de frågor som BID och andra liknande processer arbetar med är för viktiga för att politiseras och göras till partipolitik. Inte minst viktigt för att garantera långsiktigheten om eller när det blir politiska maktskiften.

Möllan – Malmös hjärta

Nu jobbar man inom BID Möllevången för att hitta modeller för så hög delaktighet som möjligt i Möllevången-området. Ett sätt är ett system med branschspecifika referensgrupper med access direkt till BID-styrelsen.

– Möllevången är Malmös hjärta, men har också stora problem med drogförsäljning, svarta verksamheter och annat, sa Freddy Nilsson. Han menade att Möllevången ligger i riskzonen för att liksom Sofielund, klassas som ett så kallat ”särskilt utsatt område”.

– Då är det bättre att gå in med insatser nu, börja arbeta med det i ett tidigt skede. BID Möllevången ska hitta sina specifika arbetsformer som passar området, samtidigt som man lär av erfarenheterna från Sofielund, sa han.

– Det är viktigt att jobba med bilden av området, precis som på Sofielund, menade Hjalmar Falck.

– Möllan är ju i grunden ett väldigt positivt varumärke för Malmö, påpekade Heléne Fritzon.

”Ett utmärkt exempel”

Inom ramen för BID-processen i Malmö arbetas det med ett förslag till certifiering för fastighetsägare, för att lyfta de seriösa fastighetsägarna som är så viktiga för ett områdes utveckling. Politikerna fick också med sig en lista på konkreta förslag inom en lång rad områden. Heléne Fritzon pekade på att Malmö tillsammans med Köpenhamn emellanåt lyfts fram som negativa exempel i EU-sammanhang och BID-processerna inte minst därför är viktiga:

– Jag är jätteimponerad av sättet ni gör det här på. Det är de goda exemplen som förändrar, ni är ett utmärkt exempel på det!

 

Text och foto: Ola Nilsson

Välbesökt seminarium om BID på Fastighetsmässan Syd

Det var välbesökt när Fastighetsmässan Syd firade 10 år i Malmö. På en av huvudscenerna presenterades Fastighetsägare BID Sofielunds modell i samverkan med polisen i Malmö och Länsförsäkringar.

 

Seminariet om BID var välbesökt när Fastighetsmässan SYD firade 10 år.

 

Beskrivningen av seminariet löd:

BID process i Sofielund, exempel på samverkan som löser utmaningar och där arbetet har vänt en negativ utveckling i området. Forskare har följt och utvärderat arbetet. Framgången har legat i ett starkt och handlingskraftigt lokalt nätverk där alla bidragit på olika sätt. Insatserna har lett till en ökad stabilitet i området och tecken på minskad nyrekrytering till kriminalitet och narkotikabruk.

Det blev mycket fokus på hur trygga boendemiljöer kan skapas och hur samverkan inom BID processen löst detta. Under seminariet kunde även nya Fastighetsägare BID Möllevången beskrivas. Intresset för processen var stor med tanke på att detta nya område har betydligt fler näringsidkare än Sofielund.

 

Kommunpolis Freddy Nilsson, verksamhetschef Hjalmar Falck och trygghetsutvecklare Kennet Johansson som beskrev samverkansmodellen BID. Samtliga foton: Joel Lyth

 

Nu målar konstnärerna för fullt igen i Nobeltunneln

Konstnärerna Lotte Forsfält, Johnny Larsson och Miriam Norinder målar i Nobeltunneln

Konstnärerna Lotte Forsfält, Johnny Larsson och Miriam Norinder har återvänt till Nobeltunneln.

Nu är konstnärerna Lotte Forsfält, Johnny Larsson och Miriam Norinder igång med Nobeltunneln igen. De har tagit samma färger som barnen målat inne i tunneln och jobbar vidare med dem

– Det känns så bra att kunna använda de färger som barnen arbetat med och låta dem fortsätta längs stödmurarna, säger Lotte Forsfält. Så det kommer vi att hålla på med längs alla murarna ett tag till!

Följ processen till färdigt resultat här på hemsidan.

Fixarsöndag på Lönngatan den 1 september

Den 1 september arrangerar Garaget och Arena 305 fixarsöndag med fokus på hållbarhet och underhållning. Kom och lyssna på fixarproffs som ger de bästa tipsen i reparationsverkstaden, fynda i byteshörnan, lyssna på livemusik och låt dig inspireras till smart, hållbar livsstil.

Tid och plats: Lönngatan 30 i Malmö 1 september 12.00–17.00.

Fixarsöndagen ordnas i samarbete mellan Malmö stad, VA Syd och Fastighetsägare BID  Sofielund. Arrangemanget delfinansieras med hjälp av Europeiska Unionen.

Läs mer här.

Medlemsporträtt: Gustaf Grapengiesser, fastighetsägare på Seved

Vaktmästaren fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmail

Fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmaili i trädgården på Rasmusgatan 28.

– Ett hus är som ett bibliotek, det finns en berättelse bakom varje dörr

– När jag ringer stadsbyggnadskontoret brukar jag säga att jag ringer från en av Malmös mest kända adresser.

Det säger Gustaf Grapengiesser, BID-medlem och nybliven ägare till fastigheten Rasmusgatan 28 på Seved i Malmö. Adressen har rönt uppmärksamhet i medierna, som skrivit om områdets tidigare problem med social utsatthet och kriminalitet.

– Men det finns en annan berättelse också, säger han. För det finns en väldigt stark gemensam känsla i området. Sedan jag köpte huset i fjol har det varit helt lugnt här. Helt lugnt.

En ovanlig fastighetsägare

Gustaf Grapengiesser är inte den typiske fastighetsägaren. Han har en bakgrund i IT-världen där han varit med om att bygga Barnebys, som han beskriver som världens ledande nättjänst för att hitta design, konst och antikviteter.

Och nu vill han äga och utveckla fastigheter.

– Det är väldigt mycket som är bra här i Sofielund och i mitt hus, säger han, och det är det jag bygger på. Självklart har jag en social ambition, men den grundläggande utgångspunkten är att det ska bli en bra affär, annars går det inte. Men man kanske inte måste ha så bråttom.

– Äger man en sådan här fastighet så lär man också känna samhället. Man ska inte vara naiv, men om man inte fattar att det här är Sverige, om man tror att det här är ett undantag, då har man inte fattat någonting.

Ringde på hos alla i huset

Det första Grapengiesser gjorde som ny fastighetsägare var att gå runt och ringa på hos alla i huset. Med sig hade han en bekant som talar arabiska.

– Det gav mig en omedelbar kontakt med alla hyresgästerna, oavsett vad de pratar för språk. Och det är det kanske inte så många andra hyresvärdar som har gjort, varken här på Seved eller någon annanstans. Men ett hus är som ett bibliotek; det finns en berättelse bakom varje dörr.

– Vi försöker hitta allianser hela tiden. Det är bara tolv hyresgäster i huset, så det är kanske inte så svårt. Men det har gjort stor skillnad. Samtidigt så bygger det på att jag och min vaktmästare är närvarande hela tiden och försöker lära känna människorna här.

Vaktmästaren heter Mohammad Esmaili. Han är uppvuxen som flykting i Iran och egentligen gymnasiestuderande i Sverige. Trots hårda krav på lyckade resultat i skolan har han kunnat kombinera studierna med ett deltidsjobb som vaktmästare. Tillsammans har de nu målat om trappuppgångarna och fasaden, städat upp gården, källaren och trappuppgångarna.

– Jag tror att de som bor här märker att Mohammad och jag verkligen jobbar med huset, att vi bryr oss, har ögonen på det och försöker åtgärda både stort och smått så fort det är möjligt. Snart ska vi börja byta lägenhetsdörrarna, så att alla får säkerhetsdörrar och sedan är det dags att ta sig an lägenheterna. Standarden varierar oerhört mellan dem, men jag måste ordna alla de gemsamma sakerna först.

Små medel – och ambassadörer bland hyresgästerna

– Det här sättet att arbeta och sköta huset är ett försök att bevisa min egen idé om att man faktiskt kan lyckas även om man jobbar med små medel. Men när man gör det på lite låg nivå som jag, och finansierar det med pengarna från hyrorna, så går det lite långsamt.

– Men det går framåt, säger han och understryker att han vill åstadkomma en uthållig förvaltning av huset. Jag vill ju gärna vara med på resan när Sofielund utvecklas. Däremot är viktigt att framhålla att det inte är gentrifiering jag hoppas på – om den inte består i att folk får jobb, förstås. Då är jag för den!

– Vi har några ambassadörer här också, tillägger han. Vi stöder oss mot dem och bland annat har de fått ta över ansvaret för källaren. Vill man ner dit i dag får man gå till någon av dem och låna nyckel. Det har gjort att vi inte alls har några problem i källaren längre. Hittills fungerar det prickfritt.

En annorlunda lösning, på många sätt.

Här finns hemsidan för Kvarteren Framåt AB och Rasmusgatan 28.

”Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas”

Trafiksituationen på Norra Grängesbergsgatan och Kopparbergsgatan måste lösas. Fastighetsägare Sofielund har därför förslag på åtgärder till tekniska nämndens politiker.

I dag symboliserar Norra Grängesbergsgatan ”det svarta Malmö”, en gata där man kan handla utan kvitto, verksamheter med stora miljörisker, avsaknad av bygglov och där människor tillåts sova och övernatta. Det är den gata och område där staden med myndigheter och verksamheter idag bedriver en noga kartläggning inom ramen för ”Trygga Malmö”. Här har även skett ett antal grova våldsbrott, inte minst under hösten 2018 med sprängning vid en lokal.

Trafikmässigt finns det ett flertal problem och detta påverkar också tryggheten på gatan likväl som att seriösa verksamheter drar sig för att etablera sig på gatan. ”Trygga Malmö” har arbetat intensivt i området under de gångna åren och det finns ett flertal seriösa fastighetsägare i området som genomför åtgärder till det bättre, men staden och då särskilt fastighets- och gatukontoret behöver genomföra fler trygghetsskapande åtgärder för att öka tryggheten, höja gatans anseende och därmed även stadens anseende.

Även för Kopparbergsgatan behövs insatser. Även denna gata präglas av en mycket tuff trafiksituation där bilister inte visar hänsyn. Stråket används av bilister som test på hur fort man kan köra, risk för att det lockar till sig street-race samt tyvärr chaufförer inom transportbranschen som använder gatustråket som paus ställe och skapar nedskräpning samt gör toalettbesök längs buskagen.

Läs mer här.

Kamerabevakning ger nytt ljus över Seved

Polis och forskare

Andy Roberts, chef för lokalpolisområde Norr, Anna-Karin Ivert, kriminolog, och Karl Kronkvist, doktorand vid den kriminologiska institutionen vid Malmö universitet. Tillsammans presenterade de underlaget för rapporten om kamerabevakning i ett särskilt utsatt område.

Kamerabevakningen dygnet runt i Seved har ökat tryggheten bland boende och företag och minskat olika sorters brott och skadegörelse. Det visar en färsk rapport från Malmö universitet.

– Det är positivt, men för att den åtgärden ska vara långsiktigt framgångsrik krävs det resurser som inte tas från annat polisiärt arbete.

Det säger Karl Kronkvist, som är doktorand vid kriminologiska institutionen och en av författarna till rapporten.

Nyligen placerades en femte bevakningskamera ut i Seved. Området var först i landet med dygnetruntbevakning i ett bostadsområde och effekterna är tydliga.

Många insatser som samverkar

– När det gäller frågan om ökad trygghet och trivsel ser vi att både kameror och andra insatser i området har stor betydelse, säger Jan Svärd, ordförande i Fastighetsägare Sofielund.

Han pekar bland annat på ökad polisnärvaro, klottersanering, städpatruller, kulturaffischering, ökad belysning och minskad biltrafik.

Fastighetsägare Sofielund startade 2014 som ett samarbete mellan fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byalag, föreningar samt stora och små företag. Syftet är att att öka tryggheten i området. Övriga samarbetspartners är bland annat Malmö kommun, polisen och Länsförsäkringar.

BID är en förkortning av Business Improvement District, en stadsdelsstärkande process som genomförts bland annat i New York.

Forskarna har intervjuat boende och företagare i området

– För vår rapport har vi intervjuat boende och företagare i södra och norra Sofielund. De flesta säger att de känner sig tryggare i dag än för några år sedan, säger kriminologen Anna-Karin Ivert. Statistik från polisen visar att antalet våldsbrott har minskat, antalet egendomsbrott är oförändrat och antalet anmälda narkotikabrott har ökat. Det är lättare att identifiera och lagföra de misstänkta med hjälp av bilder från en bevakningskamera. Knarkhandeln har försvunnit från gator och öppna platser som Sevedsplan och i stället flyttat in i garage eller källare – eller till andra kvarter.

Andy Roberts, numera chef för lokalpolisområde Norr, har varit med i BID-processen från början, men då som patrullerande polis.

– Vi ser tydliga förändringar, säger han. De kriminella nätverken har minskat och vi ser ingen återväxt i kriminalitet. Vår arbetsmiljö har också blivit bättre tack vare de fem kamerorna som också kan styras från våra bilar. Vi behöver inte utsätta oss för onödiga risker eftersom vi har en tydligare bild av vad som pågår innan vi gör ett tillslag. En filmsekvens från en bevakningskamera kan också tjänstgöra som vittne i en förundersökning och kan ersätta den som inte kan eller vill vittna.

– Boendeparkeringsplatser håller målvaktsbilar borta och unga knarkköpare från andra kommuner som ”lånat pappas bil” får parkeringsböter när de felparkerat. Vi håller på att återskapa tryggheten, men vi måste ha uthållighet.

Fler områden

– Det är viktigt att poängtera den enighet som råder mellan parterna i BID-processen. De positiva förändringarna som skett i Sofielund gör att vi vill kopiera delar av processen i andra utsatta områden i Malmö, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för teknik och service. Att förändringarna kunnat ske i Sofielund beror inte bara på en enda åtgärd utan allt som parterna i Fastighetsägare Sofielund har bidragit med under årens lopp.

– I dag räknas södra Sofielund som en av 23 utsatta områden i landet, säger Hjalmar Falck som är utvecklingssamordnare i Fastighetsägare Sofielund. Med stöd av den positiva utvecklingen som skett och effekterna av kamerabevakningen räknar vi med att kunna strykas från listan om ett år.

Hjalmar Falck, utvecklingssamordnare i Fastighetsägare BID Sofielund visar var den femte bevakningskameran har satts upp på Rasmusgatan. Andreas Schönström (S), kommunalråd, och Jan Svärd, ordförande i Fastighetsägare BID Sofielund, gläder sig åt den positiva utvecklingen i Sofielund.

Läs mer här

Här kan ni se kriminologernas presentation vid pressträffen som var i veckan samt en sammanfattning av den nya rapporten.

Flera medier deltog i det pressmöte som arrangerades om Sofielund. Här kan du se vad Radio Malmöhus rapporterade. Här kan du läsa om vad Malmö stad skriver om utvecklingen i Sofielund. Vidare har även Lokaltidningen skrivit en artikel. Övriga artiklar finns i Sydsvenskan och Skånska Dagbladet som premiumartiklar.

Text och foto: Marie Bosund

Ett nedslag i verkligheten – bakom rubrikerna

kriminologer från Malmö universitet

Ett 20-tal blivande kriminologer från Malmö universitet besökte Sofielund för att se hur den trygghetsfokuserade BID-processen fungerar.

Ett 20-tal blivande kriminologer från Malmö universitet kom på studiebesök till Sofielund. De fick se hur BID-processen har påverkat de boende, fastighetsägarna och företagen i området sedan det startade för drygt fyra år sedan.

– I dag är södra Sofielund en av 23 utsatta områden i landet. Med stöd av den positiva utvecklingen med ökad trivsel, färre anmälda våldsbrott, minskad skadegörelse och effekterna av kamerabevakningen räknar vi med att kunna strykas från listan om ett år.

Det säger Hjalmar Falck, utvecklingssamordnare i Fastighetsägare Sofielund.

BID, Business Improvement District, är ett samarbete mellan fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byalag, föreningar, stora och små företag i stadsdelen och alla är medlemmar i Fastighetsägare BID Sofielund. Övriga samarbetspartners är bland annat Malmö kommun, polisen och Länsförsäkringar.

Tre års forskning

Under tre år har Fastighetsägare Sofielund samarbetat med forskare från kriminologiska institutionen på Malmö universitet och med BRÅ, Brottsförebyggande rådet. I den senaste etappen har man undersökt effekterna av kamerabevakning i ett särskilt utsatt område. Seved var först i Sverige med dygnet runt-bevakning med kameror i ett bostadsområde.

De flesta av studenterna, som läser fjärde terminen i kriminologi, var i Sofielund för första gången och de kände bara till området efter vad de sett och hört i medierna om kriminalitet, skadegörelse och otrygghet.

Simon Bäck

Simon Bäck uppskattade nerslaget i verkligheten, långt från teorierna i kriminologikursen på universitetet.

– Ett välkommet besök

– Vi har ingen praktik i vår treåriga utbildning så det här besöket var mycket välkommet, säger Simon Bäck. Jag har sökt sommarjobb inom kriminalvården för att få ännu mera kunskap. Jag har pluggat till socionom och lärare tidigare men nu känner jag att jag har hittat rätt. Jag kan få nytta av mina tidigare erfarenheter.

Text och foto: Marie Bosund

Inspirerande samtal om områdesvärdar

 

Det blev en spännande och mycket inspirerande diskussion när slutkonferensen om områdesvärdar genomfördes i slutet av februari. Frågeställningarna var bland annat dessa:

  • Är detta genomförbart?
  • Vad kan vi i rummet bidra med?

Gemensamt var att funktionen är relationsskapande och att hitta lite olika samlingspunkter i Sofielund. Det är också viktigt att ha tydliga mandat och kunna slussa frågor vidare till rätt verksamhet.

– Samtalen kring områdesvärdar har nu lett till att nu har gått vidare med en ny ansökan, säger Hjalmar Falck som är utvecklingsledare hos Fastighetsägare Sofielund. Vi vill fortsätta att undersöka hur man kan stärka tilliten i ett område genom en funktion som områdesvärdar. Parallellt med detta fortsätter arbetet med att hitta finansiering och hur funktionen kan finansieras i samarbete med fastighetsägare, myndigheter och staden.

Viktiga arbetsuppgifter

De arbetsuppgifter som framför allt diskuterats för områdesvärdarna är följande:

  • Bygga tillit och nätverk
  • Rörelse, vara nära
  • Avfallshantering – hjälp att göra rätt
  • Enklare reparationer

Utgångspunkter:

  • Jämn åldersfördelning, gärna äldre personer
  • Hälften är väl bevandrade i svenska språket
  • Fullt arbetsföra hjälper dem som står långt från arbetsmarknaden
  • Kl 8–23, sju dagar i veckan

Exempel från diskussionen

Vinster med att områdesvärdar har en fast och synlig lokal i området och att personerna rör sig i området. Då kan man även koppla på sådant som händer genom den löpande dialogen, till exempel genom att ordna en loppis eller liknande. Relationsbyggandet är det viktigaste – inte bara att fixa, laga grejer, städa och liknande. “Det mest effektiva är att bjuda på korv! I Lindängen gör man det regelbundet och det kommer många!”

I Sofielund har området olika identiteter och olika centrum. Troligen skulle man behöva olika samlingspunkter.

Tydliggör mandatet för områdesvärdarna, så det är tydligt vad man kan be om hjälp med. Samhällsservice! Viktigt att kunna slussa frågor vidare till rätt mottagare, där vissa frågor hamnar hos fastighets- och gatukontoret, andra hos miljöförvaltningen och så vidare.

Viktigt att testa och sedan utvärdera insatserna så man vet vad som funkar bäst. Börja i det lilla närområdet och utveckla och utvidga sedan.  Kanske börja med någon mobil mötesplats, till exempel genom att använda containrar. Lyssna på de boende för att se vad som är prioriterat.

I Lindängen har man arbetat kontinuerligt och långsiktigt, vilket har varit en viktig förutsättning. Vissa personer arbetar med projektet inom ordinarie tjänster i Malmö stad (flera olika förvaltningar), andra har specifikt anställts för att jobba med det, och sedan tillkommer samverkan med fastighetsägare, föreningar med flera.

Entreprenörsskola tillsammans med näringslivet! Starta företag, söka jobb, få stöd och coaching. Det kostar samhället mer med utanförskap och arbetslöshet än att investera i en sådan lösning. Rosengårds fastigheter har precis börjat ett samarbete med Nyföretagarcentrum. Länsförsäkringar har en liten budget för Sofielund och kan bland annat hjälpa till med utbildning i hjärt- och lungräddning, HLR.

Fastighetsägarna i Sofielund har varit tydliga med vilka behov som finns i området. Ett samarbete som pågått sedan 2014. Områdesvärdar känns som en naturlig utveckling för att kunna ta ett gemensamt ansvar.

Stort intresse i Sofielund för återbruk och återvinning. Det har man tagit reda på bland annat genom enkätundersökningar och forskning. Efterfrågas. Rent och snyggt. Så nu vill man komma till skott. Börja där det är angeläget.

Ämnen för slutrapporten

En del som tas med till slutrapporten:

  • Individperspektivet – utbildning, arbete etc.
  • Organisation och partnerskap – hur kan det se ut?
  • Om vi inte gör något – vad innebär det, vad kostar det?
  • Rekrytera lokalt!
  • Barnperspektivet! Barn lär föräldrar! Ordna kunskapskalas!
  • Koppling till Agenda 2030. Koppla Områdesvärdarna till de olika pågående sammanhangen i området.
  • Områdesvärdarna bör ha ett samarbete med en lokal firma som kan erbjuda mer professionella tjänster som t ex måleritjänster. Då etableras förtroende med fler som fyller olika roller. Det lilla företaget kan anställa personer lokalt i området.

Ni vann biobiljetter!

Det blev många synpunkter och tankar kring utveckling av områdesvärdar i Sofielund. Bland de som svarade på enkäten har vi lottat ut biobiljetter till Agnes Johannesson, Yannik Formling och Caroline Svahn Lundbladh.

Biobiljetterna kommer med posten. Tack för alla fina synpunkter!