Forskarna som följer utvecklingen på Sofielund

Anna-Karin Ivert och Karl Kronkvist är kriminologer vid Malmö universitet. Nu kommer deras tredje rapport om utvecklingen i Sofielund. Foto: Erik J. Rudvall

– Kameraövervakningen på Sofielund har haft effekt på den öppna försäljningen av narkotika. Även våldsbrotten utomhus ser ut att ha minskat, sannolikt beroende på att en del av konflikterna i samband med knarkhanteringen har försvunnit.

Det säger docent Anna-Karin Ivert och doktoranden Karl Kronkvist vid institutionen för kriminologi på Malmö universitet. De har följt området sedan föreningen Fastighetsägare Sofielund bildades 2014.

Fastighetsägare BID Sofielund var med och påverkade för  kamerauppsättningen och har under åren sökt medel från Brottsförebyggande rådet, Brå för att tillsammans med forskarna på Malmö universitet bland annat studera kamerornas effekter. Det pågår ett långsiktigt förändringsarbete i området som drivs av Fastighetsägare i Sofielund genom BID-processen (Business Improvement District) med en rad olika insatser för ökad trivsel området.

– Vi att både kameror, ökad polisnärvaro, mycket god samverkan mellan polis, Fastighetsägare Sofielund och staden, städpatrull, klottersanering, kulturaffischering, boendeparkering, ökad belysning, planteringar och uppsnyggning av gatustråken och minskad biltrafik har stor betydelse för trivseln, menar Fastighetsägare Sofielunds ordförand Jan Svärd.

I den nya rapporten har de tittat närmare bland annat på polisens kameraövervakning av några särskilt utsatta gatustråk i Sofielund. Deras undersökning visar alltså att narkotikaförsäljning och våld i det kamerabevakade området har minskat.

Men har problemen därmed försvunnit?

– Nej inte helt, snarare verkar en del av problemen ha flyttat, säger Anna-Karin Ivert. Dels till närliggande områden, dels till mindre öppna platser inom området, som trappuppgångar, källare, innergårdar och liknande.

Tryggare i dag

Rapporten visar dock att både boende och de som bedriver verksamhet i området känner sig tryggare i dag. Detta stämmer också väl överens med polisens  trygghetsmätningar i hela Sofielund.

– Däremot är det inte tydligt vad det är som gjort området tryggare, påpekar Kronkvist. Poliserna anger kamerorna som förklaring och menar dessutom att dessa gjort deras eget arbete enklare och tryggare. De boende själva pekar snarare på städpatrullerna och på att det blivit rent och snyggt i området.

– Boende och fastighetsägare är kanske inte så noga med varför det blir bättre, tillägger Ivert. Men för oss som forskare, och för andra som funderar på att göra likande insatser som de som gjorts i Sofielund, är det dock viktigt att ta reda på vilka insatser som faktiskt gör skillnad, och på vilket sätt

Det lär alltså bli fler forskningsrapporter.

Ett område med många utmaningar

Sofielund är ett område med många utmaningar. Det är ingen nyhet för någon, och det har också gjorts många olika – men tidsbegränsade – satsningar för att förändra situationen. Resultaten har dock varit begränsade. Dessutom har många av Sofielunds invånare blivit väldigt trötta på ”projekt”, insatser som kommer och går utan några uppenbara ambitioner kring långsiktighet.

– Fastighetsägare Sofielunds satsning är alltså någonting annat och nytt i området, påpekar Ivert. Den är verkligen långsiktig. Det finns inget förutbestämt slutdatum för arbetet.

Tre studier på fem år

Forskarnas senaste studie är den tredje på fem år. De började med att beskriva ett slags nolläge 2014: en kartläggning av den lokala problembilden i området, så att man fick något att förhålla sig till och mäta förändring emot.

Den gången fokuserade man på ordningsstörningar. Framför allt var det den öppna försäljningen av narkotika som stack ut, både i intervjuerna och övrigt material. Det var också tydligt att den narkotikahanteringen bidrog till andra problem, som våld och skadegörelse, och till den otrygghet som de boende upplevde.

– Två år senare gjorde vi en bred utvärdering av Fastighetsägare Sofielunds arbete, säger Karl Kronkvist. Då studerade vi hur brott och otrygghet i området hade utvecklats sedan den första undersökningen. Utvärderingen visade en förbättring på flera områden, men också att det var svårt att avgöra vilka förändringar som berodde på vad Fastighetsägare Sofielund hade gjort.

Däremot var det väldigt tydligt att fastighetsägarna själva verkligen tror på sin modell och att den kan bidra till att förändra området på sikt. Även polisen och staden såg den som en möjlig väg framåt.

– Och det är väl just det som ligger i begreppet ”process”: förändring är en långsiktig verksamhet. Då måste man också ha tålamod och förståelse för att det kommer att ta tid.

Ingen mirakelmedicin

Och så menar de två forskarna att det är viktigt att arbeta på flera plan samtidigt. I debatten lyfts övervakningskameror ofta fram som en mirakelmedicin.

– Det är de inte, även om de verkar kunna skapa andningshål där andra insatser kan få större möjligheter att ge effekt. Men man ska vara medveten om att kameraövervakning inte påverkar strukturerna i ett område, bara symptomen.

Rapporten publiceras inom kort.

Inspirerande samtal om områdesvärdar

 

Det blev en spännande och mycket inspirerande diskussion när slutkonferensen om områdesvärdar genomfördes i slutet av februari. Frågeställningarna var bland annat dessa:

  • Är detta genomförbart?
  • Vad kan vi i rummet bidra med?

Gemensamt var att funktionen är relationsskapande och att hitta lite olika samlingspunkter i Sofielund. Det är också viktigt att ha tydliga mandat och kunna slussa frågor vidare till rätt verksamhet.

– Samtalen kring områdesvärdar har nu lett till att nu har gått vidare med en ny ansökan, säger Hjalmar Falck som är utvecklingsledare hos Fastighetsägare Sofielund. Vi vill fortsätta att undersöka hur man kan stärka tilliten i ett område genom en funktion som områdesvärdar. Parallellt med detta fortsätter arbetet med att hitta finansiering och hur funktionen kan finansieras i samarbete med fastighetsägare, myndigheter och staden.

Viktiga arbetsuppgifter

De arbetsuppgifter som framför allt diskuterats för områdesvärdarna är följande:

  • Bygga tillit och nätverk
  • Rörelse, vara nära
  • Avfallshantering – hjälp att göra rätt
  • Enklare reparationer

Utgångspunkter:

  • Jämn åldersfördelning, gärna äldre personer
  • Hälften är väl bevandrade i svenska språket
  • Fullt arbetsföra hjälper dem som står långt från arbetsmarknaden
  • Kl 8–23, sju dagar i veckan

Exempel från diskussionen

Vinster med att områdesvärdar har en fast och synlig lokal i området och att personerna rör sig i området. Då kan man även koppla på sådant som händer genom den löpande dialogen, till exempel genom att ordna en loppis eller liknande. Relationsbyggandet är det viktigaste – inte bara att fixa, laga grejer, städa och liknande. “Det mest effektiva är att bjuda på korv! I Lindängen gör man det regelbundet och det kommer många!”

I Sofielund har området olika identiteter och olika centrum. Troligen skulle man behöva olika samlingspunkter.

Tydliggör mandatet för områdesvärdarna, så det är tydligt vad man kan be om hjälp med. Samhällsservice! Viktigt att kunna slussa frågor vidare till rätt mottagare, där vissa frågor hamnar hos fastighets- och gatukontoret, andra hos miljöförvaltningen och så vidare.

Viktigt att testa och sedan utvärdera insatserna så man vet vad som funkar bäst. Börja i det lilla närområdet och utveckla och utvidga sedan.  Kanske börja med någon mobil mötesplats, till exempel genom att använda containrar. Lyssna på de boende för att se vad som är prioriterat.

I Lindängen har man arbetat kontinuerligt och långsiktigt, vilket har varit en viktig förutsättning. Vissa personer arbetar med projektet inom ordinarie tjänster i Malmö stad (flera olika förvaltningar), andra har specifikt anställts för att jobba med det, och sedan tillkommer samverkan med fastighetsägare, föreningar med flera.

Entreprenörsskola tillsammans med näringslivet! Starta företag, söka jobb, få stöd och coaching. Det kostar samhället mer med utanförskap och arbetslöshet än att investera i en sådan lösning. Rosengårds fastigheter har precis börjat ett samarbete med Nyföretagarcentrum. Länsförsäkringar har en liten budget för Sofielund och kan bland annat hjälpa till med utbildning i hjärt- och lungräddning, HLR.

Fastighetsägarna i Sofielund har varit tydliga med vilka behov som finns i området. Ett samarbete som pågått sedan 2014. Områdesvärdar känns som en naturlig utveckling för att kunna ta ett gemensamt ansvar.

Stort intresse i Sofielund för återbruk och återvinning. Det har man tagit reda på bland annat genom enkätundersökningar och forskning. Efterfrågas. Rent och snyggt. Så nu vill man komma till skott. Börja där det är angeläget.

Ämnen för slutrapporten

En del som tas med till slutrapporten:

  • Individperspektivet – utbildning, arbete etc.
  • Organisation och partnerskap – hur kan det se ut?
  • Om vi inte gör något – vad innebär det, vad kostar det?
  • Rekrytera lokalt!
  • Barnperspektivet! Barn lär föräldrar! Ordna kunskapskalas!
  • Koppling till Agenda 2030. Koppla Områdesvärdarna till de olika pågående sammanhangen i området.
  • Områdesvärdarna bör ha ett samarbete med en lokal firma som kan erbjuda mer professionella tjänster som t ex måleritjänster. Då etableras förtroende med fler som fyller olika roller. Det lilla företaget kan anställa personer lokalt i området.

Ni vann biobiljetter!

Det blev många synpunkter och tankar kring utveckling av områdesvärdar i Sofielund. Bland de som svarade på enkäten har vi lottat ut biobiljetter till Agnes Johannesson, Yannik Formling och Caroline Svahn Lundbladh.

Biobiljetterna kommer med posten. Tack för alla fina synpunkter!

Läs ÅF:s utredning om BID och utvecklingen i Sofielund

ÅF har på uppdrag av Tekniska nämnden analyserat och diskuterat BID Sofielunds påverkan på Sofielunds utveckling och vilka framgångsfaktorerna för BID:ens samarbete har varit och är.

Analysen har skett genom intervjuer med BID-medlemmar, kommunpolis, boende och verksamma i Sofielund, samt tidigare studier och rapporter på områdets utveckling.

Det är viktigt att understryka att det ännu inte går att dra några slutsatser om de långsiktiga effekterna av BID-samarbetet. Med blott fyra års verksamhet är det för tidigt att säga något entydigt.

Läs ÅF:s rapport

Här finns fler rapporter om utvecklingen i Sofielund

Tre studiebesök på rad i Sofielund

Studiebesök från Helsingborg.

Hela studiebesöksgruppen från från Helsingborg imponerades över vad som hänt i området – och av utsmyckningen i Nobeltunneln.

Studiebesöken avlöser varandra hos Fastighetsägare Sofielund. I veckan har man diskuterat BID-frågor med Helsingborgs fastighetsägare från Balder, Wilhem, Newsec, Rikshem och Helsingborgshem.

Intresset är stort för hur processen går till i Malmö och hur långt vi har kommit i Sofielund. Även Helsingborg ligger startgroparna för ett BID-koncept och man diskuterar hur hela stadsdelen Söder kan förändras. Det finns många gemensamma nämnare och det kom intressanta synpunkter inte minst från det projekt som BID:s verksamhetsledare var med och drev i Helsingborg för många år sedan, ”Söder i förändring”.

– Samma intresse som många politiker här och fastighetsägare visar hade vi då. Det är nyckeln till en del av framgångarna, kunde Hjalmar Falck konstatera.

Två delegationer från Köpenhamn

Från Köpenhamn kom två delegationer under veckan:, en med tjänstemän från kommunen och senast politiker bland annat från justitieutskottet. Det blev intressanta diskussioner tillsammans med kommunpolis Freddy Nilsson och kommunalrådet Andreas Schönström. Fokus låg mycket på ansvar från staden, BID-modellen där fastighetsägare/näringslivet, byalag och bostadsrättsföreningar visar stort intresse för utvecklingen.

Även civilsamhällets insatser lyftes, inte minst med tanke på att Fastighetsägare Sofielund stödjer och samverka med ett 30-tal föreningar i området. Diskussioner lär fortsätta, då man från grannlandet är intresserade av BID-modellen och dess utveckling i Sverige.

Läs mer om besöket på danska folketingets nyhetssida.

Studiebesök från Köpenhamn.

Ett femtontal politiker från Köpenhamn gästade oss i förra veckan och det blev livliga diskussioner om trygghet, BID-processen och stadsutveckling bland annat med kommunpolis Freddy Nilsson och kommunalrådet Andreas Schönström.

God helg – och god läsning

Julen närmar sig och vi på Fastighetsägare Sofielund önskar er alla god helg!

Den som vill ha lite matig läsning rekommenderas en helt ny rapport av ÅF. Beställare är tekniska nämnden i Malmö stad, och den beskriver bland annat  Fastighetsägare Sofielund och vår samverkansmodell, BID. I rapporten listas också sju faktorer som påverkat på BID-processens framgångar.

Läs hela rapporten här!

Ukrainska besökare intresserade av BID-processen i Sofielund

Besökare från Ukraina

En stor grupp från Ukraina var på besök hos Fastighetsägare Sofielund för att lära mer om BID-processen.

Det blev intressanta samtal när 37 forskare och tjänstemän från från olika städer i Ukraina besökte BID Sofielund i veckan. Mest intressant var hur partnerskapet mellan fastighetsägare och stadens engagemang fungerade. Besökarna visade också stort intresse för hur ansvar kan fördelas och långsiktigheten som bland annat fastighetsägarna ser kring stadsutveckling i Sofielund.

Deltagarna ville veta mera om hur vi arbetar långsiktigt med att öka trygghet och trivsel i området, särskilt hur vi tagit oss an uppgiften att skapa trygga miljöer kring Rasmusgatan och Norra Grängesbergsgatan.

Med sig hem tog man också informationen kring Community that Cares (CTC) och hur staden arbetar preventivt för att ta tu med riskfaktorer och orsaker till att problem alls uppstår i vissa områden . Det blev även livliga diskussioner kring hur man kan använda BID-processer i områden och involvera civilsamhället i arbetet.

Ukrainare på besök hos Fastighetsägare Sofielund.

Intresset var stort för det preventiva arbete som görs i Sofielund och Malmö.

 

 

 

Medlemsporträtt: Andreas Lund, regionchef Brinova Fastigheter AB

Brinovas fastighet på Olofsgatan 5 på Sofielund i Malmö

Brinova har bara en liten fastighet just på Sofielund, men vill ändå vara med och delta i det arbete och den verksamhet som pågår för att utveckla stadsdelen.

– Sofielund har redan kommit långt

– Sofielund har redan utvecklats mycket positivt. Dessutom har stadsdelen ett bra geografiskt läge, som blir ännu mycket gynnsammare när Station Rosengård invigs i december.

Det säger Andreas Lund, regionchef hos Brinova Fastigheter AB och styrelseledamot i Fastighetsägare Sofielund. Han är positivt överraskad över hur långt föreningen och BID-processen har kommit på bara några år.

– Alla känner till är det här ett område med stora utmaningar, men också med en enorm utvecklingspotential. Sofielund har ett utmärkt läge och unikt många verksamheter.

En nyligen genomförd inventering kom fram till att det finns 1 200 verksamheter i Sofielund – allt från advokatbyråer till däcksfirmor och från kultur- och konstföreningar till industrier.

– Bredden och dynamiken är alltså påtaglig. Det vill vi gärna vara med och utveckla ytterligare.

Fantastiska resultat för BID-processen

Som styrelseledamot i Fastighetsägare Sofielund är Andreas Lund mycket positiv till BID-processen. Den går ut på att fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byalag och företag förbinder sig att arbeta tillsammans med staden, föreningslivet och de boende för att utveckla ett geografiskt avgränsat område.

– Vi är en väldigt liten fastighetsägare just i Sofielund, säger han, men vi vill ändå vara aktiva och delta i det arbete och den verksamhet som pågår för att utveckla stadsdelen. För att det ska lyckas tror jag att det är avgörande att både medborgare och näringsliv engagerar sig och att vi strävar mot gemensamma mål. Och när det gäller Sofielund och BID-processen så har vi ju sett fantastiska resultat redan.

Nästa steg

Men BID är ändå bara ett första steg, och Andreas Lund är förväntansfull inför på planerna att bilda en investeringsfond eller ett utvecklingsbolag för stadsdelen.

– Tillsammans med staden skulle näringslivet i Sofielund ännu bättre kunna främja och ta vara på de befintliga verksamheterna här. Genom utbildning, kompetensutveckling och finansiering kan vi bidra till att flera företag kan växa sig större och bli starkare och mer konkurrenskraftiga.

Framgång genom samverkan

Andreas Lund har egna erfarenheter från en liknande verksamhet i Landskrona, där Brinova också äger en rad fastigheter.

– Ja, vi det vi har lärt oss där kan vara värdefullt även i Sofielund. Framför allt har vi sett hur viktigt det är att alla är med: kommunen, fastighetsägare, handlare och annat näringsliv, och att alla drar åt samma håll. Samsyn och att jobba mot gemensamma mål är den stora framgångsfaktorn.

Klarar man det kan man också komma igenom nålsögat och göra skillnad, menar Andreas Lund. Och så vill han gärna ha med modiga, drivande politiker, som vill och vågar satsa, som är visionära och långsiktiga.

– Att äga och utveckla fastigheter är ju en långsiktig verksamhet. Det kan alltså vara ganska långsamma processer som tar tid att växla om. Då gäller det att andra sektorer har tålamod.

 

Om Brinova Fastigheter

Brinova Fastigheter är ett börsnoterat bolag vars aktie är noterad på Stockholmsbörsen. Bolaget är i huvudsak verksamt i södra Sverige, där man arbetar med bostäder, kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter, i första hand kontorsfastigheter för kommuner, landsting och staten. Brinovas fastighetsbestånd är värt cirka 4 miljarder. I Malmö är det Oxie centrum som är bolagets största tillgång, en fastighet som man ägt i många år. Sedan 2015 har bolaget ökat sitt ägande i Malmö med ett tiotal fastigheter, bland annat ett hus på Olofsgatan 5 i Sofielund.

Läs mer

Alla våra medlemsporträtt finns samlade här!

Läs mer om BID-processen i Sofielund

Ett BID är en samverkan mellan flera parter för stadutveckling i ett geografiskt avgränsat område. BID står för Business Improvement District och finns i många länder. Ursprungligen kommer det från Kanada och USA, men BID finns även i länder som Nederländerna, Sydafrika, Tyskland och England. I andra länder bygger BID-konceptet på en lagstiftning som tvingar fastighetsägarna att delta med både pengar och resurser.

Någon sådan lagstiftning finns inte i Sverige. Därför vi har bildat föreningen Fastighetsägare Sofielund där fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byalag och företag har förbundit sig att arbeta tillsammans och med Malmö stad, föreningslivet och boende för att utveckla Sofielund. BID-processen här är ett utvecklingssamarbete för att ytterligare öka trivsel, trygghet och sammanhållning på Sofielund.

Läs mer om BID-processen i Sofielund här!

Välkommen på seminarium om trygghet i teori och praktik

Seminariet är en del en serie om hållbar stadsutveckling som Region Skåne arrangerar.

Seminariet “Trygghet i praktik och teori, från planering till verklighet” är en del en serie om hållbar stadsutveckling som Region Skåne arrangerar.

Fredag den 21 september arrangerar Region Skåne ett seminarium i serien Hållbar stadsutveckling. Rubriken den här gången är Trygghet i praktik och teori, från planering till verklighet och innehållet handlar om hur vi tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för formandet av trygga miljöer.

Seminariet äger rum i Malmö och diskuterar frågor som Hur planerar och formar vi trygga miljöer? Kan vi genom teori i praktiken skapa trygga miljöer i våra gemensamma stadsrum? Eller är det komplexare än så? I dag talar vi om upplevelse av trygghet. Vad menar vi med det? Både akademi och förvaltning arbetar med trygghet, men finns det en tydlig koppling mellan de olika aktörernas arbete?

Sofielund, trygghetscertifiering och BID-modellen

På olika sätt skapar vi förutsättningar för formandet av tryggare miljöer både när vi planerar för nya miljöer och när vi förvaltar befintliga miljöer.

Ett sätt att skapa bättre förutsättningar för tryggare miljöer är att trygghetscertifiera. Hur går det till och vilka effekter har det på miljön och upplevelse av trygghet?

BID-modellen har visat sig vara en framgångsfaktor i flera befintliga miljöer och som också visat sig ha en positiv effekt på upplevelsen av trygghet. Purple flag är ett annat exempel på modell och certifiering för att skapa en tryggare stadsmiljö. I modellerna samverkar flera aktörer för att skapa bättre förutsättningar för den gemensamma miljön.

Låter det intressant? Anmäl dig här senast tisdag den 18 september.