Svar till ”Tryggare Sverige” i DI:

Artikeln om Tryggare Sverige i tidningen Dagens Industri

Tryggare Sverige har i en artikel i Dagens Industri den 30 maj lyckats glömma bort de BID:s som finns i Sverige och inte minst Malmö. Läs vad verksamhetsledaren för Fastighetsägare BID Sofielund skriver i ett inlägg till Tryggare Sverige:

– Försök inte osynliggöra de framgångsrika BID-processerna!

Tryggare Sverige med Magnus Lindgren i spetsen har nyligen i en artikel i Dagens Industri lyckats med bedriften att osynliggöra alla de viktiga BID processer (Business Improvement District) som pågår runt om i landet och då pratar vi om cirka ett 20-tal. Och inte minst de sju BID:s i Malmö, Göteborg och Stockholm som dessutom Magnus Lindgren och kollegor inom Tryggare Sverige har lyssnat på och är fullt medvetna om (Fastighetsägare BID Sofielund, Fastighetsägare Gamlestaden, Fastighetsägare Järva, Skärholmens Fastighetsägare, Rågsveds Fastighetsägare, Hässelby-Vällingby Fastighetsägare och Fastighetsägare Centrala Hisingen).

I artikeln efterlyser Lindgren att Sverige har mycket att lära av New York och brottsförebyggande arbete och deras BID-modell. Även Sergels Torg pekas ut som ett exempel och som Tryggare Sverige har i uppdrag att förändra.

Lindgren lyfter också i artikeln Platssamverkan och ett Nationellt kunskapscentrum som lösning för de som vill starta BID:s i Sverige.

Det är trist att Magnus Lindgren och Tryggare Sverige mörkar allt det arbete som pågår runt om i landet. Det är även vilseledande när Platssamverkan och Kunskapscentrum beskrivs som det enda saliggörande.

I ovan nämnda sju BID-processer i våra tre stora städer (det finns som sagt även ett stort antal till) har det arbetats med BID sedan 2001. Gamlestaden är det exempel som varat längst och där utvecklingen från ett mycket problematiskt område gått till en stadsdel som är full av liv, grönska, nybyggnation, stor minskning av kriminalitet och ett tryggt område.

I Stockholm ser vi samma utveckling i BID områdena, inte minst i Järva där modellen 2007 var grunden för ett unikt samarbete mellan bostadsrättsföreningar, allmännyttan och fastighetsägare i Hjulsta, Tensta Rinkeby, Kista, Akalla och Husby. Nu ser vi en positiv utveckling med minskad brottslighet på grund av medlemmars systematiska åtgärder.

I Sofielund skapades BID-processen 2014 och har gett stora framgångar med städpatrull, fokus på att trygghetscertifiera fastigheter, skapa seriös fastighetsförvaltning och skapa trivsel för boende. Så pass stora framgångar att idag pratar man om att ett av delområdet S Sofielund kan knoppas av från listan över särskilt utsatta områden.

I alla tre städerna är BID-processen ett partnerskap med fastighetsägare, näringsliv, myndigheter, forskning, staden och civilsamhället. Det mediala intresset är stort och studiebesöken många från i stort sett hela världen.

Magnus Lindgren och Tryggare Sverige vet det. Studenter inom Tryggare Sverige som utbildas till brottsförebyggare har varit i Sofielund och lyssnat på BID-processen här. Och nyligen hade vi gemensamma seminarier på BID-konferens i Göteborg med Magnus Lindgren.

Platssamverkan är ett begrepp som ursprungligen kommer från Fredrik Reinfeldt och det uppdrag han fick från Försäkringsbranschen och som kallas Trygghetskommisionen. Här döptes BID om till AMP (Affärs- och medborgarplatsmodellen) och den har nu blivit Platssamverkan i Stockholm. Förundrande är att det i Trygghetskommissionens rapport i en mycket kort mening nämns Gamlestaden i Göteborg. Trots en timmes möte med Reinfeldt om Sofielund, beskrivning av modellerna i alla tre städerna med mera så nämndes inte detta med en rad.

Dessutom har Fastighetsägarna sammanställt en stor del av BID-processer i Sverige, en rapport som kom ut för att par år sedan. Denna och mängder av andra rapporter finns på respektives hemsidor.

Det är också bekymmersamt att Tryggare Sverige lanserar begreppet Platssamverkan (för detta AMP) när det runtom i landet arbetas med just det som Tryggare Sverige efterlyser: ”att politiker i Sverige måste ta till sig BID”.

Vi vet väldigt lite om resultaten kring Sergels Torg (analyser, evidens) men vi vet väldigt mycket om vad som händer i Sverige och bland olika BID:s. Vi arbetar nämligen ute på fältet och ser till att det blir verkstad. Dessutom är vi noga med att beskriva och presentera de olika partnerskapen och den forskning som bedrivs när vi är ute på seminarier, utbildningar med mera. Inom våra BID pågår också ett stort arbete för att skapa ett europeiskt BID-nätverk

Från Justitiedepartementets sida pratas det om BID och vi diskuterar hur en eventuell lagstiftning kan genomföras. Men det gör vi tillsammans och med andra aktörers som kan bidra i samtalen.

Därför vore det bra om Tryggare Sverige inte skapar mer förvirring kring begreppet BID. Det vore också hederligt av Tryggare Sverige och Trygghetskommisionen att beskriva verkligheten som den är.

Vad är det som gör att Tryggare Sverige medvetet mörkar arbetet runt om i landet? Sanningen är väl att Tryggare Sverige visserligen ikläder sig skepnaden av ”tankesmedja”, men är ute efter uppdrag precis om alla andra vanliga konsulter.

Hjalmar Falck, verksamhetsledare Fastighetsägare BID Sofielund

Nu kommer BID-modellen till Möllan också

Möllevångstorget i Malmö.

– Ett arbete enligt BID-modellen har goda möjligheter att förbättra situationen på Möllan, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd för teknik och service. Foto: Wikimedia Commons enligt CC BY-SA 3.0.

Tekniska nämnden i Malmö stad har beslutat att införa den framgångsrika BID-modellen även på Möllevången. Modellen innebär att näringsidkare, fastighetsägare, föreningar och andra lokala aktörer tillsammans arbetar för ökad trygghet och tillit i det gemensamma närområdet. Nämnden har avsatt 500 000 kronor för arbetet under 2019.

I Sofielund har Fastighetsägare BID Sofielund arbetat för ökad social hållbarhet och trygghet enligt BID-modellen ända sedan 2014. Inspirationen kom från den amerikanska samverkansmodellen Business Improvement District, som är ett verktyg för stadsutveckling. I Malmö står BID i stället för Boende, Integration och Dialog.

Läs mer i Malmö stads pressmeddelande här.

Malmöpolitiker: ”Alla är vinnare i BID”

Kommunalråden Andreas Schönström (S) och Roko Kursar (L)

Det råder politisk samsyn kring framgångarna med BID i Sofielund. Kommunalråden Andreas Schönström (S) och Roko Kursar (L) ser gärna att processen med trygghetsskapande åtgärder genomförs i fler av Malmös utsatta områden. Foto: Marie Bosund Hedberg

Nu får den positiva utvecklingen med trygghetsskapande åtgärder i Sofielund Malmöpolitikerna att gå vidare med liknande projekt i andra delar av staden.

– Ensam är inte stark, bara ensam, säger Roko Kursar (L). Han är kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen i Malmö.

Fem år i Malmö

För fem år sedan beslöt kommunfullmäktige att vara med i genomförandet av en Malmömodell av BID, som står för Business Improvement District. BID är en stadsdelsstärkande process som genomförts bland annat i New York.

– Jag har följt processen i Sofielund sedan starten, säger Andreas Schönström (S) som är kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden med inriktning på teknik, miljö och trygghet. När beslutet skulle fattas demonstrerade en grupp mot det, eftersom man var rädd för att det skulle bli en ren affärsidé så som det blivit i USA. Nu har vi skapat en Malmömodell där vi i stället frågar oss vem vi är till för. Och vi är alla överens om att vi gör det här tillsammans.

– Men det finns ju affärsutmaningar även här, fortsätter han. Fastighetsägarna påverkas av många in- och utflyttningar och skador på lägenheterna som måste renoveras. Företag har svårt att driva sin verksamhet i kvarter med hög otrygghet.

– Lär av de boende

När Roko Kursar och Andreas Schönström samtalar är det tydligt att det inte finns några ideologiska skiljelinjer i frågan om BID. Kursar betonar hur viktigt det är med jämlikhet och Schönström vill se alla parter i BID-processen som vinnare.

– Det här utvecklingsprojektet stämmer väl överens med det som är centralt för oss socialliberaler, säger Roko Kursar. BID i Malmö pekar ut en färdriktning, och vi politiker ska vara ödmjuka och ta tillvara alla de kunskaper och erfarenheter som de boende i området har eftersom de lever där varje dag.

– Vi ska nog vara lite självkritiska för vi har inte prioriterat det här tidigare, tillägger han. Vi har heller inte tagit tillräcklig hänsyn till det som globaliseringen för med sig, med integration, socioekonomiska utmaningar och nya sätt att leva.

Andreas Schönström använder ordet egenmakt, en snabbtolkning av engelskans enpowerment, för att beskriva det som han tycker har saknats.

– När man äger sin stadsdel kommer man i ett helt annat läge. Man får egenmakt och kan påverka sin egen situation. Det skapar en kollektiv styrka och man bor kvar när man känner sig trygg i området.

Framsteg leder till nya framsteg

Det finns flera exempel på trygghetsskapande åtgärder som genomförts i Seved och övriga Sofielund genom företag, föreningar, myndigheter och boende som deltar i BID. Det handlar om förbättrad belysning, klottersanering, städpatruller, kamerabevakning och minskad biltrafik.

– Och se nu: mammorna som nattvandrar i Seved, säger Andreas Schönström. Det är inget medborgargarde utan boende som vill markera sin egenmakt! Det hade inte kunnat hända för tio år sedan.

BID-processen till fler områden

I kommunhuset pågår förberedelser för att utvidga BID-processen till fler utsatta områden i Malmö. Det handlar inte om att skapa exakta kopior utan om åtgärder som lyfts fram för att de stämmer överens med förutsättningarna i ett speciellt område. Först ut blir troligen Möllevången/Rådmansvången och senare Värnhem/Östervärn och Lindängen.

Marie Bosund Hedberg

Medlemsporträtt: Gustaf Grapengiesser, fastighetsägare på Seved

Vaktmästaren fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmail

Fastighetsägaren Gustaf Grapengiesser och vaktmästaren Mohammad Esmaili i trädgården på Rasmusgatan 28.

– Ett hus är som ett bibliotek, det finns en berättelse bakom varje dörr

– När jag ringer stadsbyggnadskontoret brukar jag säga att jag ringer från en av Malmös mest kända adresser.

Det säger Gustaf Grapengiesser, BID-medlem och nybliven ägare till fastigheten Rasmusgatan 28 på Seved i Malmö. Adressen har rönt uppmärksamhet i medierna, som skrivit om områdets tidigare problem med social utsatthet och kriminalitet.

– Men det finns en annan berättelse också, säger han. För det finns en väldigt stark gemensam känsla i området. Sedan jag köpte huset i fjol har det varit helt lugnt här. Helt lugnt.

En ovanlig fastighetsägare

Gustaf Grapengiesser är inte den typiske fastighetsägaren. Han har en bakgrund i IT-världen där han varit med om att bygga Barnebys, som han beskriver som världens ledande nättjänst för att hitta design, konst och antikviteter.

Och nu vill han äga och utveckla fastigheter.

– Det är väldigt mycket som är bra här i Sofielund och i mitt hus, säger han, och det är det jag bygger på. Självklart har jag en social ambition, men den grundläggande utgångspunkten är att det ska bli en bra affär, annars går det inte. Men man kanske inte måste ha så bråttom.

– Äger man en sådan här fastighet så lär man också känna samhället. Man ska inte vara naiv, men om man inte fattar att det här är Sverige, om man tror att det här är ett undantag, då har man inte fattat någonting.

Ringde på hos alla i huset

Det första Grapengiesser gjorde som ny fastighetsägare var att gå runt och ringa på hos alla i huset. Med sig hade han en bekant som talar arabiska.

– Det gav mig en omedelbar kontakt med alla hyresgästerna, oavsett vad de pratar för språk. Och det är det kanske inte så många andra hyresvärdar som har gjort, varken här på Seved eller någon annanstans. Men ett hus är som ett bibliotek; det finns en berättelse bakom varje dörr.

– Vi försöker hitta allianser hela tiden. Det är bara tolv hyresgäster i huset, så det är kanske inte så svårt. Men det har gjort stor skillnad. Samtidigt så bygger det på att jag och min vaktmästare är närvarande hela tiden och försöker lära känna människorna här.

Vaktmästaren heter Mohammad Esmaili. Han är uppvuxen som flykting i Iran och egentligen gymnasiestuderande i Sverige. Trots hårda krav på lyckade resultat i skolan har han kunnat kombinera studierna med ett deltidsjobb som vaktmästare. Tillsammans har de nu målat om trappuppgångarna och fasaden, städat upp gården, källaren och trappuppgångarna.

– Jag tror att de som bor här märker att Mohammad och jag verkligen jobbar med huset, att vi bryr oss, har ögonen på det och försöker åtgärda både stort och smått så fort det är möjligt. Snart ska vi börja byta lägenhetsdörrarna, så att alla får säkerhetsdörrar och sedan är det dags att ta sig an lägenheterna. Standarden varierar oerhört mellan dem, men jag måste ordna alla de gemsamma sakerna först.

Små medel – och ambassadörer bland hyresgästerna

– Det här sättet att arbeta och sköta huset är ett försök att bevisa min egen idé om att man faktiskt kan lyckas även om man jobbar med små medel. Men när man gör det på lite låg nivå som jag, och finansierar det med pengarna från hyrorna, så går det lite långsamt.

– Men det går framåt, säger han och understryker att han vill åstadkomma en uthållig förvaltning av huset. Jag vill ju gärna vara med på resan när Sofielund utvecklas. Däremot är viktigt att framhålla att det inte är gentrifiering jag hoppas på – om den inte består i att folk får jobb, förstås. Då är jag för den!

– Vi har några ambassadörer här också, tillägger han. Vi stöder oss mot dem och bland annat har de fått ta över ansvaret för källaren. Vill man ner dit i dag får man gå till någon av dem och låna nyckel. Det har gjort att vi inte alls har några problem i källaren längre. Hittills fungerar det prickfritt.

En annorlunda lösning, på många sätt.

Här finns hemsidan för Kvarteren Framåt AB och Rasmusgatan 28.

Nu rullar informationen om Sofielund på monitorn i Nobeltunneln

Monitorn i Nobeltunneln

Nu är den nya monitorn i Nobeltunneln igång. Här med kommunikationsstöd för Fastighetsägare Sofielund, Stefan Berntsson, ID Kommunikation, David Bjarup, E.ON och Torbjörn Andersson från fastighets- och gatukontoret.

Redan vid invigningen av konsten i Nobeltunneln i fjol installerades en monitor i tunneln. Nu har Malmö stad, E.ON och Fastighetsägare BID Sofielund inlett sändningarna. Här rullar nu information om cykel- och gångtrafik, luftkvaliteten i tunneln och samarbetet mellan Malmö stad och Fastighetsägare BID Sofielund.

– Det känns bra att E.ON nu kan överlämna denna monitor till oss, så att vi nu tillsammans med fastighetsägare kan fylla den med information, säger projektledaren Torbjörn Andersson på Fastighets- och gatukontoret. Nu ska vi tillsammans hjälpas åt att förmedla information om vad som är på gång i området.

E.ON har varit med att utveckla programvara, hjälpt till med mätning och hårdvara och kommer att sköta tekniken under ett år framåt.

– Det är spännande att få vara med om den här typen av satsningar och inte minst i en så här fin tunnel, säger David Bjarup från E.ON.

Trygg miljö

Hela Nobeltunneln fortsätter att vara en trygg miljö, och nu blir det än mer en mötesplats. Inte minst efter det stora arbete som skolelever och lokala konstnärer lagt ner i tunneln.

– Hela den insats som vi fått vara med och göra i Nobeltunneln är mycket bra, säger Jan Svärd som är ordförande i Fastighetsägare BID Sofielund. Att vi nu att kan använda tunneln som informationstavla är ännu bättre. Jag tror att det här kan vara en inspiration för hur man kan göra andra tunnlar med otrygga miljöer bättre.

Fastighetsägare BID Sofielund oroas av elbrist för Pågen

Fastighetsägare BID Sofielund har drygt 50 medlemmar. Vi ser med stor oro på hur elbrist riskerar Pågens utbyggnadsplaner och till och med riskerar att orsaka en flytt av verksamheten.

– Det är mycket olyckligt att vi i dagens samhälle riskerar verksamheter som betyder mycket för området och staden på grund av för dålig elkapacitet, säger Jan Svärd, ordförande i Fastighetsägare BID Sofielund.

I dag producerar Pågen med 800 anställda 85 000 ton bröd om året. Pågen vill utöka till 120 000 ton om året.

E.ON som levererar el menar att elbristen beror på att stamnätet som ägs av Svenska Kraftnät inte klarar av en sådan ökning av produktionen. Elen räcker helt enkelt inte till.

– Det är inte bra och det här måste lösas. Pågen är en stor arbetsgivare och ett viktigt varumärke för hela Sverige, staden och Sofielund. Vi vet också att Pågen hade planerat för ytterligare anställningar och det betyder mycket för området, säger Jan Svärd.

Bara bättre med försörjningsstöd

miniseminarium kring försörjningsstöd hos Fastighetsägare BID Sofielund

Nyligen hölls ett miniseminarium kring försörjningsstöd hos Fastighetsägare BID Sofielund.

– Vi ser inga fel, det blir bara bättre. De som har svårast att få lägenhet är oftast de bästa, de tar vara på sin bostad och är rädda om den.

Orden är Lifras VD Anders Fransson i samband med ett miniseminarium hos Fastighetsägare BID Sofielund kring försörjningsstöd som inkomst.

Rapport med vägledning och goda exempel

Bakgrunden är den rapport som Fastighetsägarna nyligen släppt kring uthyrningskriterier. Det är en vägledning med goda exempel för fastighetsägare på hur försörjningsstöd är säker som inkomstgaranti för dem som vill hyra bostad.

– Det har att göra med de förändringar som sker på arbetsmarknaden, där det är så många olika anställningsformer, säger Anna Wiking från Fastighetsägarna och medlem i BID. Där kan vi se i de analyser som gjorts att försörjningsstöd och etableringsstöd är säkra, och fastighetsägarna kan vara säker på att hyresgäster som sköter hyresbetalningar.

Även på Boplats Syd märks att det inte finns någon koppling mellan bristande hyresbetalningar och försörjnings- och etableringsstöd.

– De fastighetsägare som är anslutna till oss väljer självklart själva vad som ska räknas som inkomst, säger Krister Hjelm som är VD på Boplats Syd. Men vi ser att försörjningsstöd inte har någon koppling till bristande betalningar. I dag är det så många som kan hamna i situationer med försörjningsstöd.

– Också fastighetsägare måste dra ditt strå till stacken

Anders Fransson på Lifra menar även att det är viktigt att vara med och bygga hela staden.

– Då måste vi också dra vårt strå till stacken och hjälpa människor som hamnar utanför bostadsmarknaden. Och efter att ha godkänt försörjningsstöd, etableringsstöd eller personer som är inne i skuldsanering i ett par år kan jag  lugnt säga att det är inga problem.

– Tvärtom, ofta är det här hyresgäster som är mycket måna om sina boende och mycket rädda om sina kontrakt.

Inom Fastighetsägare BID Sofielund diskuteras möjligheten att fler privata fastighetsägare godkänna försörjningsstöd. HSB Malmö, Rosengårds Fastigheter och MKB är några av de som redan har modellen. Seminariet ledde till att fler kommer att se över möjligheten.

Läs mer

Hela rapporten från Fastighetsägarna och mer material hittar du här, här och här.

Krister Hjelm från Boplats Syd

Krister Hjelm från Boplats Syd …

Anna Wiking från fastighetsägarna

… och Anna Wiking från Fastighetsägarna.

Anders Fransson, VD Lifra

Anders Fransson från Lifra kunde konstatera att det bara blivit bättre sedan de börjat bevilja försörjningsstöd.

Seminariet inspirerade andra fastighetsägare att fortsätta diskussioner kring försörjningsstöd som inkomst för de som söker bostad.

Moomsteatern – kvartersteater med publik över hela Europa

Scenbild från Moomsteaterns föreställning Speciells privilegium 2003.

Moomsteatern har hållit på i mer än tjugo år nu. Den här bilden är från 2003. Då satte man upp “Speciells privilegium”, om Yousuf och Maria flyr ifrån kriget i Bosnien med hopp om ett nytt liv i Sverige. Maria är gravid och föder sitt barn på ett kontor på flyktingförläggningen. Barnet har Downs Syndrom och döps efter en språkförbistring till Speciell. Foto: Henrik Hedenius.

Moomsteatern började som en kommunal omsorgsverksamhet för tjugo år sedan. I dag är det ovanliga teaterarbetet en internationell förebild. De anställda skådespelarna har någon form av funktionsvariation och har hittat teaterscenen för sina speciella talanger.

– Alla är olika och vi kan lyfta fram de sidor som var och en är bäst på, säger Per Törnqvist, konstnärlig ledare.

Teatergruppens hemmascen ligger i entréplanet på Folkets Hus vid Nobeltorget. På listan med pjäs- och filmklassiker som spelats här finns bland annat Ett drömspel, Ringaren i Notre Dame, Gökboet, Möss och människor, Elefantmannen, Grisfarmen och Djungelboken.

Under våren har Den enfaldige mördaren, efter Hans Alfredsons dramatiska film, gjort stor succé. Nyligen spelades Tårtan – en ”springfars för barn” enligt Per Törnqvist – i en uppsättning som turnerat över landet.

Moomsteaterns konstnärlig ledare Per Törnqvist. Foto: Lars Dareberg.

Per Törnqvist har lång erfarenhet som skådespelare, regissör, teaterchef, tv-producent, manusförfattare och av att bearbeta manus. Han valde Malmö och Moomsteatern för sjutton år sedan. Han gläder sig åt att hans idéer om hur man kan tillämpa lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) får gehör både lokalt, nationellt och internationellt.

Avtalsenliga löner

– Vi jobbar med teater, inte med omsorg, säger han. Här finns ingen omsorgspersonal. I flera år fick ensemblen som deltog i den kommunala dagliga verksamheten 26 kronor om dagen i flitpeng, men i dag har alla fast anställda teaterarbetare betalt enligt Teaterförbundets kollektivavtal. Det lönesystemet är vi ensamma om i hela världen.

Och han har kollat. 2012 beskrev han sitt arbete på en konferens i New York. Då kunde han notera att de flesta representanterna betonade skådespelarnas funktionsvariationer i stället för att se dem som teatergrupper med konstnärliga mål.

Lär av varandra

Per Törnqvist träffar regelbundet kolleger för samarbeten. nDå lyfter han gärna fram EU-projektet Crossing the line, där likasinnade ensembler i Europa möts för att spela teater tillsammans och lära av varandras erfarenheter. Första uppsättningen gjordes med teatrar i England och Frankrike. Sedan dess har nätverket vuxit med partners i Irland, Holland, Polen och Wales – och gett nya EU-bidrag för ännu mer utbildning och utveckling av ensemblerna.

Två teaterveteraner

Skådespelarna Niclas Lendemar och Therese Kvist

Niclas Lendemar och Therese Kvist tillhör Moomsteaterns veteraner. Foto: Marie Bosund Hedberg.

Niclas Lendemar, 46, tillhör veteranerna i Moomsteatern och han har fått göra många huvudroller och monologer. En av drömrollerna har han just rosats för, både av publik och recensenter, som den utsatte Sven i Den enfaldige mördaren.

Therese Kvist, 27, bestämde sig redan som barn för att bli skådespelare. Hon har gått teaterlinjen på gymnasiet och har sedan vidareutbildat sig på Moomsteaterns teaterskola.

– Det är roligt att stå på scenen och känna av vad publiken tycker, säger hon.

– Men det är stor skillnad på att möta barn som lever sig in i pjäsen, gymnasieelever som kanske helst vill vara någon annanstans och en erfaren, vuxen publik, försäkrar Niclas Lendemar.

Snart har ensemblen semester. Sedan fortsätter arbetet med att göra Moomsteaterns version av Alice i underlandet, Wonderland tillsammans med Malmöteatern InSite. Den ska bli en vandringsföreställning.

Fakta om Moomsteatern

Moomsteatern är en förkortning för Malmö Omsorg och stavades först med ett ”o”. Teatern grundades 1987 av Kjell Stjernholm tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. Moomsteatern drivs numera som en stiftelse som bland annat finansieras med kulturbidrag från Malmö stad, Region Skåne, Kulturrådet, Sparbanken Finn och Allmänna arvsfonden.

Moomsteatern har fått flera utmärkelser:

  • 2016 Malmö stads kulturpris
  • 2016 Intrapriset
  • 2009 Skådespelare Pierre Björkman tilldelas UPP-priset av Svenska Downföreningen
  • 2007 Kunskapspriset
  • 2004 Skånska Akademiens diplom
  • 1998 Kvällspostens Thaliapris till Kjell Stjernholm för arbetet med Moomsteatern och uppsättningen Den lilla människan

Läs mer om Moomsteatern på deras egen webbplats!

Text: Marie Bosund Hedberg

Positiva signaler i utsatta områden

Nu presenteras positiva trender i polisens redovisning av särskilt utsatta områden, där S Sofielund pekas ut som ett av de som lyckats mycket bra. Redan inom något år kan området strykas från listan. Partnerskap är nyckeln till framgång.

Läs mera här

 

 

 

Läs om studenternas idéer om hållbar utveckling i Sofielund

Studenter vid kursen Design för hållbar utveckling vid Malmö universitet har genomfört flera projekt som berör Sofielund. Tillsammans med universitetslektor Staffan Schmidt och BID processen i Sofielund har de kläckt flera idéer kläckts kring spännande projekt i området. Här är en sammanställning över de senaste för våren 2019. Fler kommer.

FixaMera

FixaMera ska vara en träffpunkt för återbruk i Sofielund. Tjänsten ska ge användaren möjlighet att förlänga livslängden på sina saker genom att vårda, reparera eller uppgradera dem. Förutom en plats att utföra lagningsarbeten på ska FixaMera erbjuda enklare verktyg, kunskap och inspiration. Här finns en presentation av FixaMera, och här finns en beskrivning.

Jordlära

Jordlära är som gjort för en förskola eller skola. Det är ett koncept där studenterna verkligen använder odlingar och klimatfrågor i utbildningssyfte. Jordlära kan vara något för en verksamhet som vill skapa en grön profil. Här finns en presentation av Jordlära.

Gro

Bakom urbana odlingar i Sofielund ligger bl a Hidde Iyo Dhaqan och Seveds odlingsnätverk. Här är en vidareutveckling och en liten tomt skulle kunna användas i området. Läs mer här.

Fler artiklar om design för hållbar utveckling

Här kan du läsa mer om idéer från studenter på Design för hållbar utveckling.