24 feb, 2020 Sofielund

BID-processen skapar samarbete över landet

Det var fullsatt i konferenssalen på Konferenscenter i Malmö.

BID Sofielund stod som värd vid det första samverkansmötet för aktörer inom BID. Deltog gjorde kolleger från Göteborg och Stockholm i början av februari. Fastighetsägare, föreningar, politiker, tjänstemän, poliser och byalagsrepresentanter samlades för att berätta om erfarenheter, framgångar och hinder i sina pågående processer.

– Jag är här för att bli inspirerad och lära mig av de goda exemplen. Samverkan är ett luddigt uttryck, men att döma av dagens program så kommer mycket att klarna, sa Britt Bergström från Göteborgs stads bostadsaktiebolag när hon var på väg in i Kompetenscenters konferenslokal på Nobelvägen i Malmö.

Hjalmar Falck, verksamhetschef på BID Sofielund, och Helena Holmberg från BID Gamlestaden i Göteborg, var initiativtagare till seminariet. De hade räknat med ett tjugotal deltagare men i själva verket kom nästan hundra.

I december förra året vann BID Sofielund första pris i den internationella tävlingen European Crime Prevention Award (ECPA) på ett tema som handlade om insatser för att minska ungdomskriminaliteten i ett område. Färsk statistik visar att antalet anmälda våldsbrott har minskat i Sofielund, många i de kriminella nätverken har lagförts och återväxten av unga kriminella är nästan inte mätbar.

Sofielund har klassats som ett av 23 utsatta områden i landet men utvecklingen har gjort att det snart kan strykas från listan.

Politiskt stöd

BID Sofielunds framgångsrika sätt att samarbeta med polis, politiker och myndigheter var punkter under seminariet. Andreas Schönström (S) och Roko Kursar (L) påpekade att politikerna stöder den fortsatta processen. De beskrev Sofielund för tio år sedan som ett ”laglöst land” men att man nu har tagit tillbaka kontrollen över området.

Andy Roberts, lokalpolisområdeschef Malmö Norr, och Freddy Nilsson, kommunpolis, har varit med i BID Sofielund sedan starten för drygt fem år sedan. De beskrev hur de brottsförebyggande insatserna har vänt trenden och skapat ökad trygghet i kvarteren runt Sevedsplan.

”Tillsammans” är ett ledord för att beskriva en BID-process och Malmö stads projekt Tryggare Malmö är ett exempel på att ”ensam inte är stark, bara ensam”. I projektet samordnas insatser från stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen, tillståndsenheten, arbetsmiljöförvaltningen, tullverket, räddningstjänsten, polisen, skatteverket och kronofogden.

Stopp för osund konkurrens

– Det har varit framgångsrikt att arbeta över förvaltningsgränserna, intygade Simon Chrisander (L), ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Med våra samlade åtgärder har vi kunnat förhindra osund konkurrens och visa att det lönar sig att göra rätt. Vi har bland annat kunnat sätta stopp för illegal hantering av hundra ton livsmedel.

Joel Persson, miljöinspektör, berättade om de lyckade insatserna mot svartklubbar, spelklubbar och rökkaféer som etablerat sig längs en gata i Sofielund.

– Nyligen gjorde vi ett planerat tillslag mot en av svartklubbarna. Polisen gick in för att trygga insatsen och kontrollera eventuella nödutgångar. Skatteverket beslagtog kassaapparaten, tillståndsenheten hittade smuggelsprit och cigaretter och fastighetsägaren fälldes för olaglig uthyrning. Nu undersöker vi butiker som säljer hälsovådliga skönhetsprodukter och läkemedel utan tillstånd. Men vi har också kunnat hjälpa svartklubbar att bli vita.

Rensat i Rinkeby

Ulf Malm, vd för föreningen Fastighetsägare i Järva, lyfte också fram betydelsen av myndighetssamverkan mot illegala verksamheter eftersom det även påverkar den grova brottsligheten. Han kunde visa statistik över hur bostadsinbrotten minskat och tryggheten därmed ökat med 17 procentenheter sedan BID Järva startade 2007. Han visade också bilder på ett konkret exempel från en källarlokal i Rinkeby. Fastighetsägaren tvingades sanera det som var ett smutsigt tillhåll med hantering av knark, vapen och tjuvgods. Resultatet blev rensade och städade källargångar som hyresgästerna vågade vistas i.

Forskning från dag ett

Redan från starten har arbetet i BID Sofielund följts av forskare vid Malmö universitet, och detta lyftes fram som en viktig poäng när föreningen vann sitt europeiska pris nyligen. Brottsförebyggande rådet (Brå) finansierar fortsatt forskning.

Anna-Karin Ivert, biträdande professor, och Karl Kronkvist, doktorand, visade hur bland annat kameraövervakning, ökad belysning och åtgärder mot klotter och nedskräpning har stärkt tryggheten hos de boende i Sofielund.

– BID är en process som drivs på frivillig basis, sa Karl Kronkvist. Det finns ingen samlad lagstiftning att ta till. Det är den lokala brottsbilden som måste styra vilka åtgärder som ska sättas in.

– Det går heller inte att kopiera en BID-modell rakt av till ett annat område eller en annan stad, tillade Helena Holmberg, BID Gamlestaden.

Hon pekade också på svårigheterna för en organisation som BID att arbeta i ett område som lever med en blandning av kommunala och privata fastighetsägare, myndigheter och näringsidkare som alla är beslutsfattare.

Trygghetscertifiering

BID Sofielund har varit noga med att engagera de boende i Sofielund och det har bland annat lett till att Seveds förening har bildats av en grupp somaliska ungdomar. De ville starta ett fotbollslag och nu spelar de i division fyra. De arrangerar också dag- och nattvandringar i området och de ställde upp när Länsförsäkringar ordnade kurser i självförsvar för tjejer och i brandsäkerhet. Unga brandambassadörer informerar de boende om brandrisker och hur viktigt det är att ha en försäkring, och fungerande brandskydd.

Shuayb Warsame från Seveds förening berättade om intresset han mött tillsammans med Kenneth Johansson, trygghetsutvecklare på Länsförsäkringar Skåne.

– För oss var det självklart att vara med i BID Sofielund, det innebär att vi tjänar på minskade kostnader för skador, bränder samtidigt som vi med hjälp av trygghetscertifiering skapar trygga inomhusmiljöer, säger Kenneth.

BID – en innehållsrik förkortning

En avslutande fråga handlade om vad BID egentligen betyder. Det engelska originalet Business Improvement District är svåröversatt. I Malmömodellen talar man om Boende, Integration och Dialog. Pernilla Hallberg, fastighetsägare Centrala Hisingen, vill skriva processen som SID (med S för Samverkan) för att markera att det handlar om identifikation på individnivå.

Britt Bergström, Göteborgs stads bostadsaktiebolag, var mycket imponerad av seminariets innehåll.

– Jag tar med mig mycket från dagen hem till Göteborg. ”Med byråkratin som vapen mot svarta Malmö”. Vilken kraft det blir om man lyckat få alla dessa samhällsaktörer att kroka arm och jobba åt mot samma mål. Alla har sitt huvudansvar/uppdrag med lagar och förordningar men kraften ligger i att alla kompletterar varandras verksamheter. Då når man resultat! Jag ser också fram emot lagstadgade möjligheter att trygghetscertifiera fastigheter.

Text och foto: Marie Bosund Hedberg