All posts by Erik Rudvall

Forskarna som följer utvecklingen på Sofielund

Anna-Karin Ivert och Karl Kronkvist är kriminologer vid Malmö universitet. Nu kommer deras tredje rapport om utvecklingen i Sofielund. Foto: Erik J. Rudvall

– Kameraövervakningen på Sofielund har haft effekt på den öppna försäljningen av narkotika. Även våldsbrotten utomhus ser ut att ha minskat, sannolikt beroende på att en del av konflikterna i samband med knarkhanteringen har försvunnit.

Det säger docent Anna-Karin Ivert och doktoranden Karl Kronkvist vid institutionen för kriminologi på Malmö universitet. De har följt området sedan föreningen Fastighetsägare Sofielund bildades 2014.

Fastighetsägare BID Sofielund var med och påverkade för  kamerauppsättningen och har under åren sökt medel från Brottsförebyggande rådet, Brå för att tillsammans med forskarna på Malmö universitet bland annat studera kamerornas effekter. Det pågår ett långsiktigt förändringsarbete i området som drivs av Fastighetsägare i Sofielund genom BID-processen (Business Improvement District) med en rad olika insatser för ökad trivsel området.

– Vi att både kameror, ökad polisnärvaro, mycket god samverkan mellan polis, Fastighetsägare Sofielund och staden, städpatrull, klottersanering, kulturaffischering, boendeparkering, ökad belysning, planteringar och uppsnyggning av gatustråken och minskad biltrafik har stor betydelse för trivseln, menar Fastighetsägare Sofielunds ordförand Jan Svärd.

I den nya rapporten har de tittat närmare bland annat på polisens kameraövervakning av några särskilt utsatta gatustråk i Sofielund. Deras undersökning visar alltså att narkotikaförsäljning och våld i det kamerabevakade området har minskat.

Men har problemen därmed försvunnit?

– Nej inte helt, snarare verkar en del av problemen ha flyttat, säger Anna-Karin Ivert. Dels till närliggande områden, dels till mindre öppna platser inom området, som trappuppgångar, källare, innergårdar och liknande.

Tryggare i dag

Rapporten visar dock att både boende och de som bedriver verksamhet i området känner sig tryggare i dag. Detta stämmer också väl överens med polisens  trygghetsmätningar i hela Sofielund.

– Däremot är det inte tydligt vad det är som gjort området tryggare, påpekar Kronkvist. Poliserna anger kamerorna som förklaring och menar dessutom att dessa gjort deras eget arbete enklare och tryggare. De boende själva pekar snarare på städpatrullerna och på att det blivit rent och snyggt i området.

– Boende och fastighetsägare är kanske inte så noga med varför det blir bättre, tillägger Ivert. Men för oss som forskare, och för andra som funderar på att göra likande insatser som de som gjorts i Sofielund, är det dock viktigt att ta reda på vilka insatser som faktiskt gör skillnad, och på vilket sätt

Det lär alltså bli fler forskningsrapporter.

Ett område med många utmaningar

Sofielund är ett område med många utmaningar. Det är ingen nyhet för någon, och det har också gjorts många olika – men tidsbegränsade – satsningar för att förändra situationen. Resultaten har dock varit begränsade. Dessutom har många av Sofielunds invånare blivit väldigt trötta på ”projekt”, insatser som kommer och går utan några uppenbara ambitioner kring långsiktighet.

– Fastighetsägare Sofielunds satsning är alltså någonting annat och nytt i området, påpekar Ivert. Den är verkligen långsiktig. Det finns inget förutbestämt slutdatum för arbetet.

Tre studier på fem år

Forskarnas senaste studie är den tredje på fem år. De började med att beskriva ett slags nolläge 2014: en kartläggning av den lokala problembilden i området, så att man fick något att förhålla sig till och mäta förändring emot.

Den gången fokuserade man på ordningsstörningar. Framför allt var det den öppna försäljningen av narkotika som stack ut, både i intervjuerna och övrigt material. Det var också tydligt att den narkotikahanteringen bidrog till andra problem, som våld och skadegörelse, och till den otrygghet som de boende upplevde.

– Två år senare gjorde vi en bred utvärdering av Fastighetsägare Sofielunds arbete, säger Karl Kronkvist. Då studerade vi hur brott och otrygghet i området hade utvecklats sedan den första undersökningen. Utvärderingen visade en förbättring på flera områden, men också att det var svårt att avgöra vilka förändringar som berodde på vad Fastighetsägare Sofielund hade gjort.

Däremot var det väldigt tydligt att fastighetsägarna själva verkligen tror på sin modell och att den kan bidra till att förändra området på sikt. Även polisen och staden såg den som en möjlig väg framåt.

– Och det är väl just det som ligger i begreppet ”process”: förändring är en långsiktig verksamhet. Då måste man också ha tålamod och förståelse för att det kommer att ta tid.

Ingen mirakelmedicin

Och så menar de två forskarna att det är viktigt att arbeta på flera plan samtidigt. I debatten lyfts övervakningskameror ofta fram som en mirakelmedicin.

– Det är de inte, även om de verkar kunna skapa andningshål där andra insatser kan få större möjligheter att ge effekt. Men man ska vara medveten om att kameraövervakning inte påverkar strukturerna i ett område, bara symptomen.

Rapporten publiceras inom kort.

Inspirerande samtal om områdesvärdar

 

Det blev en spännande och mycket inspirerande diskussion när slutkonferensen om områdesvärdar genomfördes i slutet av februari. Frågeställningarna var bland annat dessa:

  • Är detta genomförbart?
  • Vad kan vi i rummet bidra med?

Gemensamt var att funktionen är relationsskapande och att hitta lite olika samlingspunkter i Sofielund. Det är också viktigt att ha tydliga mandat och kunna slussa frågor vidare till rätt verksamhet.

– Samtalen kring områdesvärdar har nu lett till att nu har gått vidare med en ny ansökan, säger Hjalmar Falck som är utvecklingsledare hos Fastighetsägare Sofielund. Vi vill fortsätta att undersöka hur man kan stärka tilliten i ett område genom en funktion som områdesvärdar. Parallellt med detta fortsätter arbetet med att hitta finansiering och hur funktionen kan finansieras i samarbete med fastighetsägare, myndigheter och staden.

Viktiga arbetsuppgifter

De arbetsuppgifter som framför allt diskuterats för områdesvärdarna är följande:

  • Bygga tillit och nätverk
  • Rörelse, vara nära
  • Avfallshantering – hjälp att göra rätt
  • Enklare reparationer

Utgångspunkter:

  • Jämn åldersfördelning, gärna äldre personer
  • Hälften är väl bevandrade i svenska språket
  • Fullt arbetsföra hjälper dem som står långt från arbetsmarknaden
  • Kl 8–23, sju dagar i veckan

Exempel från diskussionen

Vinster med att områdesvärdar har en fast och synlig lokal i området och att personerna rör sig i området. Då kan man även koppla på sådant som händer genom den löpande dialogen, till exempel genom att ordna en loppis eller liknande. Relationsbyggandet är det viktigaste – inte bara att fixa, laga grejer, städa och liknande. “Det mest effektiva är att bjuda på korv! I Lindängen gör man det regelbundet och det kommer många!”

I Sofielund har området olika identiteter och olika centrum. Troligen skulle man behöva olika samlingspunkter.

Tydliggör mandatet för områdesvärdarna, så det är tydligt vad man kan be om hjälp med. Samhällsservice! Viktigt att kunna slussa frågor vidare till rätt mottagare, där vissa frågor hamnar hos fastighets- och gatukontoret, andra hos miljöförvaltningen och så vidare.

Viktigt att testa och sedan utvärdera insatserna så man vet vad som funkar bäst. Börja i det lilla närområdet och utveckla och utvidga sedan.  Kanske börja med någon mobil mötesplats, till exempel genom att använda containrar. Lyssna på de boende för att se vad som är prioriterat.

I Lindängen har man arbetat kontinuerligt och långsiktigt, vilket har varit en viktig förutsättning. Vissa personer arbetar med projektet inom ordinarie tjänster i Malmö stad (flera olika förvaltningar), andra har specifikt anställts för att jobba med det, och sedan tillkommer samverkan med fastighetsägare, föreningar med flera.

Entreprenörsskola tillsammans med näringslivet! Starta företag, söka jobb, få stöd och coaching. Det kostar samhället mer med utanförskap och arbetslöshet än att investera i en sådan lösning. Rosengårds fastigheter har precis börjat ett samarbete med Nyföretagarcentrum. Länsförsäkringar har en liten budget för Sofielund och kan bland annat hjälpa till med utbildning i hjärt- och lungräddning, HLR.

Fastighetsägarna i Sofielund har varit tydliga med vilka behov som finns i området. Ett samarbete som pågått sedan 2014. Områdesvärdar känns som en naturlig utveckling för att kunna ta ett gemensamt ansvar.

Stort intresse i Sofielund för återbruk och återvinning. Det har man tagit reda på bland annat genom enkätundersökningar och forskning. Efterfrågas. Rent och snyggt. Så nu vill man komma till skott. Börja där det är angeläget.

Ämnen för slutrapporten

En del som tas med till slutrapporten:

  • Individperspektivet – utbildning, arbete etc.
  • Organisation och partnerskap – hur kan det se ut?
  • Om vi inte gör något – vad innebär det, vad kostar det?
  • Rekrytera lokalt!
  • Barnperspektivet! Barn lär föräldrar! Ordna kunskapskalas!
  • Koppling till Agenda 2030. Koppla Områdesvärdarna till de olika pågående sammanhangen i området.
  • Områdesvärdarna bör ha ett samarbete med en lokal firma som kan erbjuda mer professionella tjänster som t ex måleritjänster. Då etableras förtroende med fler som fyller olika roller. Det lilla företaget kan anställa personer lokalt i området.

Ni vann biobiljetter!

Det blev många synpunkter och tankar kring utveckling av områdesvärdar i Sofielund. Bland de som svarade på enkäten har vi lottat ut biobiljetter till Agnes Johannesson, Yannik Formling och Caroline Svahn Lundbladh.

Biobiljetterna kommer med posten. Tack för alla fina synpunkter!

Barnen gjorde kampanj mot hundbajs

Barnen på en förskola i närområdet tröttnade på allt hundbajs som förpestar tillvaron. Och så gjorde de en kampanj som du kan se i bildspelet här!

 

De flesta tycker att det är äckligt med hundbajs. Det gör förskolebarn också. Nu har barnen på en förskola i närområdet som ofta promenerar i Sofielund tröttnat och dragit igång en kampanj.

Så här skriver de själva:

“Vi brukar gå på promenader runt omkring Sofielund. Barnen har uppmärksammat att det finns otroligt mycket hundbajshögar på trottoarerna och att det gör promenaderna ”jättetråkiga”! När vi diskuterade det här sade barnen att de ville göra Plocka upp hundbajs-skyltar, så att hundägarna blir påminda om att plocka upp efter sig.

Några barn ritade hundbajs med färgpennor och skrev ”Plocka upp efter din hund”. Andra ritade en hundbajs med ett rött streck över. Vi laminerade teckningarna och satte upp dem på platser där vi fått lov av husägaren.

Gå 2 för 1 på ”Den enfaldige mördaren” med Moomsteatern

Den enfaldige mördaren på Moomsteatern

Den enfaldige mördaren på Moomsteatern. Foto: Bodil Johansson

Fastighetsägare Sofielunds medlemmar – och deras hyresgäster! – kan nu köpa två biljetter till priset av en till Moomsteaterns uppsättning av “Den enfaldige mördaren”.

Erbjudandet gäller en gång per person och ordinarie biljettpris 220 kronor följande datum: 14, 17, 21, 24, 27 mars samt 6 och 7 april. (Erbjudandet gäller alltså inte mat+teaterpaketen.)

Beställ genom att mejla till ticket@moomsteatern.com. Uppge ”Sofielund” som referens för att få rabatten.

Läs mer om Moomsteatern här: www.moomsteatern.com

 

Mata inte fåglar på marken – det blir rena gottebordet för råttor

Ladda gärna ner bilden – skriv ut den och sätt upp den i trappan!

Problem med råttor blir allt vanligare i stora städer, och i Sofielundsområdet är det ibland rena invasionen. En viktig förklaring till råttproblem i städer är att det byggs så mycket, inte minst genom att man gräver för att lägga ledningar och avloppssystem.

Men det finns andra förklaringar också. En av dem är att tillgången till mat har ökat för råttorna. Det är alltså viktigt att inte mata fåglar med bröd eller annat på gräsmattor eller öppna ytor – eftersom det resulterar i rena gottebordet för råttor.

Om ni vill mata fåglar: gör det då i speciella fågelmatare som finns att köpa, och se till att de hänger så att inte råttor och möss kommer åt innehållet. Tänk också på att bröd inte är särskilt nyttigt för fåglar utan man bör ge dem särskild fågelmat som köps i butiker.

Fler tips för att slippa råttor

  • Släng alla sopor hamnar i soptunnan, och se till att locket är stängt.
  • Om du förvarar mat i förråd så se till att använda tätt slutna kärl.
  • Spola aldrig ner fett i avlopp – det lockar till sig råttor.
  • Se till att avloppsbrunnar och ventiler på tomten är täta.
  • Om ni har problem med råttor inom en fastighet så kontakta  i första hand fastighetsägaren.

På gatukontorets hemsida finns fler råd och tips. Ser du råttor på allmän plats kan du anmäla det här, och här finns information om vart du ska vända dig om du ser råttor i avloppsnätet.